Ni hittar mig i parken ikväll. Den där parken med kanyler, otäcka män och hor. Där kommer jag att vandra omkring, med en liten korg av näver. Korgen ska jag fylla med kastanjer och bilder på olika djur. Jag hoppas att samlandet av kastanjer kommer att ge mig vägledning i livet. Men jag har ingen ficklampa. Så förmodligen famlar jag återigen i mörker.
Om du skulle se mig så kan du väl hälsa, det skulle värma.
lördag, september 29, 2007
tisdag, september 25, 2007
Mommy... can I go out and kill tonight?
Hon hittade mig ihopsjunken vid kopiatorn med ansiktet dekorerat med tårar och snor. Hur är det fatt?, undrade hon. Jag förklarade att pappret hade trasslat sig och att allt kändes overkligt och hemskt. Med varma ögon tittade hon på mig och sa att vi skulle gå till cafeterian och ta en kaffe, allt kanske skulle kännas bättre då.
Väl nere i universitetets kaffedrickaravdelning presenterade hon sig som Cunigunda, efter den undersköna från den där boken tillade hon och log. Jag log tillbaka och undrade i mitt stilla sinne vilken jävla bok hon pratade om. Jag tittade på Kukimunda, eller vad hon nu hette, och såg en mycket vacker kvinna. Men även en kvinna som sökte någon att bry sig om. Någon som kunde väcka moderskänslorna inom henne till liv. Hon såg ut söka någon att rädda eller hjälpa ur ett drogmissbruk. Eller någon att leda tillbaka i rätt riktning i livet efter tredje voltan på Kumla eller Hall.
Jag funderade snabbt på om jag kunde anspela på detta, men insåg att jag varken var pundare eller kriminell. Bestämde mig istället för att vara ärlig och inledde en monolog om hur jag nästan varje natt vaknade av att det var urin i sängen. Och att jag tyckte det var jobbigt att återigen ha börjat skolan med tanke på att jag behövde ha olika kläder varje dag. Men att det inte fanns någon som lade fram kvällen innan vilka kläder jag skulle ha, vilket nu hade resulterat i samma utstyrsel i fem veckor. Jag hann knappt börja rabbla mina förmodade bokstavsdiagnoser innan Cunigunda reste sig och ursäktade sig och sa att hon var sen till ett möte.
Ensam satt jag kvar och undrade över om mammarollen blivit lite för stark för henne.
I fickan kramade jag en legobit, det kändes förtröstansfullt.
Väl nere i universitetets kaffedrickaravdelning presenterade hon sig som Cunigunda, efter den undersköna från den där boken tillade hon och log. Jag log tillbaka och undrade i mitt stilla sinne vilken jävla bok hon pratade om. Jag tittade på Kukimunda, eller vad hon nu hette, och såg en mycket vacker kvinna. Men även en kvinna som sökte någon att bry sig om. Någon som kunde väcka moderskänslorna inom henne till liv. Hon såg ut söka någon att rädda eller hjälpa ur ett drogmissbruk. Eller någon att leda tillbaka i rätt riktning i livet efter tredje voltan på Kumla eller Hall.
Jag funderade snabbt på om jag kunde anspela på detta, men insåg att jag varken var pundare eller kriminell. Bestämde mig istället för att vara ärlig och inledde en monolog om hur jag nästan varje natt vaknade av att det var urin i sängen. Och att jag tyckte det var jobbigt att återigen ha börjat skolan med tanke på att jag behövde ha olika kläder varje dag. Men att det inte fanns någon som lade fram kvällen innan vilka kläder jag skulle ha, vilket nu hade resulterat i samma utstyrsel i fem veckor. Jag hann knappt börja rabbla mina förmodade bokstavsdiagnoser innan Cunigunda reste sig och ursäktade sig och sa att hon var sen till ett möte.
Ensam satt jag kvar och undrade över om mammarollen blivit lite för stark för henne.
I fickan kramade jag en legobit, det kändes förtröstansfullt.
torsdag, september 20, 2007
The kindness of strangers
”Låt oss inhalera höstmörkret tillsammans”
Du: Helst kvinna, gärna över 15 år.
Jag: Lätt bitter man som oftast romantiserar skogspromenader och mysiga hemmakvällar vid inmundigande av alkoholhaltiga drycker. Utsöndrar en doft av svett, cigaretter, billig parfym och ovårdat underliv. Pessimistisk angående det kvinnliga könet, i övrigt en positiv kille.
Svar till: ”Vi två – Hell Yeah”
Wayne@kittymail.com
Du: Helst kvinna, gärna över 15 år.
Jag: Lätt bitter man som oftast romantiserar skogspromenader och mysiga hemmakvällar vid inmundigande av alkoholhaltiga drycker. Utsöndrar en doft av svett, cigaretter, billig parfym och ovårdat underliv. Pessimistisk angående det kvinnliga könet, i övrigt en positiv kille.
Svar till: ”Vi två – Hell Yeah”
Wayne@kittymail.com
onsdag, september 19, 2007
Give out but don´t give up
Jag har tydligen blivit utsedd till klassens mobboffer på universitetet. Idag kom jag tillbaka efter lunchen och då hade någon kletat en stor snus i mitt kollegieblock och skrivit ”Bullfitta” på min bok. Jag sade inget utan accepterade med gråten i halsen. Jag hörde hur några hånskrattade bakom min rygg.
Det är inte så att jag är emot fenomenet med mobbning, tvärtom. För att få glädje till ett kollektiv måste någon straffas. Ett lamm måste alltid offras på det offentliga altaret.
Förmodligen har jag haft mina bästa stunder vid just mobbande. Kommer aldrig att glömma den där dagen i 4an när det kom en ny kille till klassen. Hans pappa var finlandssvensk och det fick junioren äta upp. Vi piskade honom med ett hopprep under matrasterna och domderade i talkör ”Åk hem finndjävel”. Visst det var väl trist för honom, men som sagt - ren och skär kollektiv glädje.
Men nu är det jag som är utsatt vilket är helt oförståligt. Beror det på att jag är flottig och tunnhårig? Eller för att jag är gammal?, genomsnittsåldern verkar ligga på 19,7 år. Eller har det att göra med att jag aldrig sett Fucking Åmål eller varit i Thailand?
Ja alltså, fan vet jag. Men jag ska göra mitt bästa för att klassen emot någon annan istället. Kanske sikta in mig på den där rödhåriga och satta skånskan som brukar sitta långt fram och hetsäta chokladbitar från en medhavd plastpåse. Jo så får det bli.
Det är inte så att jag är emot fenomenet med mobbning, tvärtom. För att få glädje till ett kollektiv måste någon straffas. Ett lamm måste alltid offras på det offentliga altaret.
Förmodligen har jag haft mina bästa stunder vid just mobbande. Kommer aldrig att glömma den där dagen i 4an när det kom en ny kille till klassen. Hans pappa var finlandssvensk och det fick junioren äta upp. Vi piskade honom med ett hopprep under matrasterna och domderade i talkör ”Åk hem finndjävel”. Visst det var väl trist för honom, men som sagt - ren och skär kollektiv glädje.
Men nu är det jag som är utsatt vilket är helt oförståligt. Beror det på att jag är flottig och tunnhårig? Eller för att jag är gammal?, genomsnittsåldern verkar ligga på 19,7 år. Eller har det att göra med att jag aldrig sett Fucking Åmål eller varit i Thailand?
Ja alltså, fan vet jag. Men jag ska göra mitt bästa för att klassen emot någon annan istället. Kanske sikta in mig på den där rödhåriga och satta skånskan som brukar sitta långt fram och hetsäta chokladbitar från en medhavd plastpåse. Jo så får det bli.
söndag, september 16, 2007
Night of the vampire
Har ikväll hängt upp ett kraftigt krucifix på ytterdörren, och stora mängder vitlök.
Här kommer inga jävla vampyrer in.
Ge fan i mig och låt mig va ifred!
Som om döden inte vore nog.
Här kommer inga jävla vampyrer in.
Ge fan i mig och låt mig va ifred!
Som om döden inte vore nog.
torsdag, september 13, 2007
Like Dylan in the movies
I filmer eller på tv sitter någon i en bar. Det regnar ute. Personen som sitter där är olyckligt kär, men som om av en slump råkar alltid den olyckligt kära personens förälskelse dyka upp och allt utvecklas till något fint. Tillsammans går de hem hand i hand. Jag vill bara upplysa alla om att så där är det inte på riktigt. Inte alls. Har spenderat många kvällar i barer och hon kommer aldrig. Enda kontakten jag får är med någon servitris som vänligt men bestämt efter ett tag förklarar att hon inte tänker servera mig mer. Och det enda jag får hålla i handen är stupröret ute på gatan för att jag inte ska ramla när jag pissar.
Och sitter inte den olyckligt kära personen i en bar, så häckar den fan på en lekplats eller liknande. Självklart under kvälls eller nattetid. I månskenet. Och när tårarna och snoret rinner som värst kommer hans/hennes kärlek smygandes och försoningen är ett faktum. Jag vill återigen säga att det inte går till såhär i verkligheten. Många timmar har jag suttit i den där gungan och väntat.
Hon får fan komma snart.
Det börjar bli kallt om nätterna och jag fryser i både kropp och själ.
Och sitter inte den olyckligt kära personen i en bar, så häckar den fan på en lekplats eller liknande. Självklart under kvälls eller nattetid. I månskenet. Och när tårarna och snoret rinner som värst kommer hans/hennes kärlek smygandes och försoningen är ett faktum. Jag vill återigen säga att det inte går till såhär i verkligheten. Många timmar har jag suttit i den där gungan och väntat.
Hon får fan komma snart.
Det börjar bli kallt om nätterna och jag fryser i både kropp och själ.
måndag, september 10, 2007
Shake the disease
Till Johanna.
Anledningen till att jag bad dig läsa min blogg beror inte på att jag trodde du skulle uppskatta den, utan för att jag ett par bekännelser att göra. Du vet i fredagskväll när du låg naken med särade ben och undrade om jag älskade dig, och jag svarade att ”ja, det gör jag verkligen”.
Sanningen är den att det gör jag tyvärr inte. Jag var upphetsad och ivrig över att äntligen få komma till. Till mitt försvar kan jag väl tycka det var en aning naivt av dig att verkligen gå på det där, du har ju ändå börjat gymnasiet och borde förstå bättre.
I samband med det där tillfället så frågade du även om jag hade några könisar, och jag sa att det var lugnt att köra utan gummi för att jag var nytestad och sjukdomsfri.
Det där stämmer inte riktigt heller, visserligen är jag nystestad. Dock har jag klamydia och könsherpes. Men jag tycker inte att du ska hetsa upp dig över det där egentligen, klamydiafallen ökar och personligen anser jag att det är skönt med lite grupptillhörighet. Jaja, det var väl allt, hoppas du mår bra och att din mamma inte blev arg för att jag lånade hennes smink. Kram
Anledningen till att jag bad dig läsa min blogg beror inte på att jag trodde du skulle uppskatta den, utan för att jag ett par bekännelser att göra. Du vet i fredagskväll när du låg naken med särade ben och undrade om jag älskade dig, och jag svarade att ”ja, det gör jag verkligen”.
Sanningen är den att det gör jag tyvärr inte. Jag var upphetsad och ivrig över att äntligen få komma till. Till mitt försvar kan jag väl tycka det var en aning naivt av dig att verkligen gå på det där, du har ju ändå börjat gymnasiet och borde förstå bättre.
I samband med det där tillfället så frågade du även om jag hade några könisar, och jag sa att det var lugnt att köra utan gummi för att jag var nytestad och sjukdomsfri.
Det där stämmer inte riktigt heller, visserligen är jag nystestad. Dock har jag klamydia och könsherpes. Men jag tycker inte att du ska hetsa upp dig över det där egentligen, klamydiafallen ökar och personligen anser jag att det är skönt med lite grupptillhörighet. Jaja, det var väl allt, hoppas du mår bra och att din mamma inte blev arg för att jag lånade hennes smink. Kram
fredag, september 07, 2007
What difference does it make?
Se mig, skrek jag.
Älska mig, skrek jag.
Svaret jag fick var – Gå hem och lägg ditt jävla fyllo!
Men jag var inte full, inte på sprit i alla fall. Full av självömkan dock, nästan överdoserad.
Så jag gick hem.
Och nu sitter jag här. Studerar den vita, tomma väggen med efterblivna ögon.
Har bestämt mig för att dra.
Till Finland. Tungsinthetens borg. Jag tror att jag passar bra in där. Bo i en skabbig lägenhet i en förort till Helsingfors. Sitta på en liten pall, dricka sprit. Inte ha några ambitioner. Inte ha några drömmar. Inte ha några sexuella fantasier. Så skönt, så lätt. På sin höjd gå till den lokala puben och dricka en Lapin Kulta. Men där blir jag väl knivhuggen för att jag använder handkräm. Död åt det svenska böghelvetet liksom. Kanske har jag bara romantiserat bilden av Finland. Jag känner mig förvirrad.
God natt.
Älska mig, skrek jag.
Svaret jag fick var – Gå hem och lägg ditt jävla fyllo!
Men jag var inte full, inte på sprit i alla fall. Full av självömkan dock, nästan överdoserad.
Så jag gick hem.
Och nu sitter jag här. Studerar den vita, tomma väggen med efterblivna ögon.
Har bestämt mig för att dra.
Till Finland. Tungsinthetens borg. Jag tror att jag passar bra in där. Bo i en skabbig lägenhet i en förort till Helsingfors. Sitta på en liten pall, dricka sprit. Inte ha några ambitioner. Inte ha några drömmar. Inte ha några sexuella fantasier. Så skönt, så lätt. På sin höjd gå till den lokala puben och dricka en Lapin Kulta. Men där blir jag väl knivhuggen för att jag använder handkräm. Död åt det svenska böghelvetet liksom. Kanske har jag bara romantiserat bilden av Finland. Jag känner mig förvirrad.
God natt.
måndag, september 03, 2007
I had too much to dream last night
Jag drömde något otäckt inatt. Jag drömde att jag blev inlåst i en bunker tillsammans med Televinken.
Televinken hade en stor jaktkniv i famnen, han tryckte jaktkniven mot min strupe och krävde att jag skulle avslöja varför jag såg så jävla rädd ut.
Jag sa att jag var rädd för livet och det här med att sluta på Samhall för att istället studera kanske inte var så klokt. Televinken började skratta och sa att jag var en jävla kärring. Sedan blev det tyst.
Televinken pissade i ett hörn. Hans urin rann mot mig, jag orkade inte flytta på mig. Mina byxor blev blöta, min hud började klia. Sedan frågade Televinken hur många kvinnor jag legat med. Jag sa som det var och Televinken påpekade återigen att jag var en jävla kärring. Televinken hade legat med halva Europa sa han.
Det gjorde ont att höra, det gjorde ont att Televinken var mer man än jag. Ett litet bögigt halvfabrikat gjort av trä.
Sedan stack Televinken jaktkniven i min hals och spottade på mig. I samma ögonblick kom Anita och hämtade honom. De log tillsammans. Ensam låg jag döende på golvet.
Televinken hade en stor jaktkniv i famnen, han tryckte jaktkniven mot min strupe och krävde att jag skulle avslöja varför jag såg så jävla rädd ut.
Jag sa att jag var rädd för livet och det här med att sluta på Samhall för att istället studera kanske inte var så klokt. Televinken började skratta och sa att jag var en jävla kärring. Sedan blev det tyst.
Televinken pissade i ett hörn. Hans urin rann mot mig, jag orkade inte flytta på mig. Mina byxor blev blöta, min hud började klia. Sedan frågade Televinken hur många kvinnor jag legat med. Jag sa som det var och Televinken påpekade återigen att jag var en jävla kärring. Televinken hade legat med halva Europa sa han.
Det gjorde ont att höra, det gjorde ont att Televinken var mer man än jag. Ett litet bögigt halvfabrikat gjort av trä.
Sedan stack Televinken jaktkniven i min hals och spottade på mig. I samma ögonblick kom Anita och hämtade honom. De log tillsammans. Ensam låg jag döende på golvet.
"I don't sleep
so I don't dream
So I don't
wake up frightened"söndag, september 02, 2007
I wanna be your boyfriend
Nä nu jävlar tar du och kommer hit!
Du som läser det här.
Jag vet inte vem du är, hur du ser ut eller vilket kön du har.
Det spelar ingen roll.
Allt jag vet är att jag inte längre vill sitta själv på söndagarna.
Jag vill inte längre vara rädd för omvärlden och försöka skydda mig med Stuart Staples röst.
Kom nu för fan!
Det går säkert nån Beck-film på Tv4, jag offrar mig för din skull.
Håll om mig, det börjar bli mörkt.
"Ooh, it gets dark! It gets lonely,
On the other side from you"
Du som läser det här.
Jag vet inte vem du är, hur du ser ut eller vilket kön du har.
Det spelar ingen roll.
Allt jag vet är att jag inte längre vill sitta själv på söndagarna.
Jag vill inte längre vara rädd för omvärlden och försöka skydda mig med Stuart Staples röst.
Kom nu för fan!
Det går säkert nån Beck-film på Tv4, jag offrar mig för din skull.
Håll om mig, det börjar bli mörkt.
"Ooh, it gets dark! It gets lonely,
On the other side from you"
lördag, september 01, 2007
She said
Hon sa: - Du är så jävla bitter!
Jag sa: - Äh, va fan…
Hon sa: - Men jag gillar det.
Sedan tog hon min hand och kysste mig.
Två personer förenade av alkohol och nattkyla.
Fint på något sätt.
Jag sa: - Äh, va fan…
Hon sa: - Men jag gillar det.
Sedan tog hon min hand och kysste mig.
Två personer förenade av alkohol och nattkyla.
Fint på något sätt.
lördag, augusti 25, 2007
I´m sorry
Nyss hemkommen från sista arbetsdagen på Samhall. Nu ska jag bli fattig och gnällig jävla student. Klaga över ekonomin och vifta med CSN-kortet på Systembolaget och kräva rabatt.
Som sagt, sista dagen gjord och innan jag gick hem så smög jag in på chefens kontor. Där började jag intensivt att tänka på Lena Olin samtidigt som jag ruskade tupp. Sedan skrev jag en lapp
”Hej Chefen. Detta var min sista dag, därför ska du få leka ”Hitta satsen” . Lycka till! Tack för ingenting./Wayne”
Detta ångrar jag lite nu. Tanken har slagit mig att åka tillbaks till jobbet, bryta mig in och torka bort satsen innan chefen kommer på måndag. Men risken att bli påkommen av någon hormonstinn jävla väktare som blir upphetsad av att misshandla mindre människor är för stor. Därför ber jag nu om ursäkt för mitt tilltag. Jag tror inte att du läser det här chefen, men ändå –Förlåt!.
Satsen ligger i den översta byrålådan. Under pärmen. Det kan även ha kommit stänk på tangentbordet, jag vet inte riktigt.
Vill även passa på att be om ursäkt för en sak till. Det var jag som spred ut att du under åttiotalet var en känd Palmehatare och att du figurerade i Palmeutredningen. Vet inte varför jag gick runt och sa det egentligen. Förmodligen på grund av bekräftelsebehov och rädslan för att inte passa in bland gubbarna på lagret.
Får väl även erkänna att det var jag som stal pengar ur kakburken i lunchrummet. Du vet, ”hitta-på-något-kul-tillsammans-burken". Det var fel av mig. Det var även fel av mig att sedan peka ut Niclas, den förståndshandikappade praktikanten, som den skyldige. Men jag tycker samtidigt att den där Niclas inte bidrog med särskilt mycket, så kanske var det lika bra att han fick sluta. Summan jag stal var 67kr ochjag ska göra rätt för mig.
Vi lägger upp en räntefri treårig betalningsplan. 67kr är mycket för en student, jag måste ju ha råd att dricka öl också.
Hoppas vi är ok.
Ha en kul lördagkväll!
Som sagt, sista dagen gjord och innan jag gick hem så smög jag in på chefens kontor. Där började jag intensivt att tänka på Lena Olin samtidigt som jag ruskade tupp. Sedan skrev jag en lapp
”Hej Chefen. Detta var min sista dag, därför ska du få leka ”Hitta satsen” . Lycka till! Tack för ingenting./Wayne”
Detta ångrar jag lite nu. Tanken har slagit mig att åka tillbaks till jobbet, bryta mig in och torka bort satsen innan chefen kommer på måndag. Men risken att bli påkommen av någon hormonstinn jävla väktare som blir upphetsad av att misshandla mindre människor är för stor. Därför ber jag nu om ursäkt för mitt tilltag. Jag tror inte att du läser det här chefen, men ändå –Förlåt!.
Satsen ligger i den översta byrålådan. Under pärmen. Det kan även ha kommit stänk på tangentbordet, jag vet inte riktigt.
Vill även passa på att be om ursäkt för en sak till. Det var jag som spred ut att du under åttiotalet var en känd Palmehatare och att du figurerade i Palmeutredningen. Vet inte varför jag gick runt och sa det egentligen. Förmodligen på grund av bekräftelsebehov och rädslan för att inte passa in bland gubbarna på lagret.
Får väl även erkänna att det var jag som stal pengar ur kakburken i lunchrummet. Du vet, ”hitta-på-något-kul-tillsammans-burken". Det var fel av mig. Det var även fel av mig att sedan peka ut Niclas, den förståndshandikappade praktikanten, som den skyldige. Men jag tycker samtidigt att den där Niclas inte bidrog med särskilt mycket, så kanske var det lika bra att han fick sluta. Summan jag stal var 67kr ochjag ska göra rätt för mig.
Vi lägger upp en räntefri treårig betalningsplan. 67kr är mycket för en student, jag måste ju ha råd att dricka öl också.
Hoppas vi är ok.
Ha en kul lördagkväll!
onsdag, augusti 22, 2007
Your pretty face is going to hell
Till: Internet, Vatikanen, President Bush och alla andra jävlar som känner sig berörda.
Efter påtryckningar, hot om våld och ett eländigt tjat har vi fattat ett moget beslut.
Vi säger nej.
Vi säger nej till Facebook.
Varför?
Vi vill helt enkelt inte. Vi vill inte avslöja våra riktiga namn och lägga ut närbilder på våra ohyggliga ansikten på det här internet. Vi vill heller inte få vänskapsförfrågningar som lyder
”Tja, Krille här. Vi gick hela grundskolan ihop och sedan parallellklass på gymnasiet. Vi sa inte ett ord till varandra då och har inte gjort sedan dess. Ska vi bli polare?”
Eller
”Du tog mig på fittan i lördags. Kompis?/Nettan”
Vi har redan kontakt med de personer vi vill ha kontakt med.
Och om just du känner dig bortglömd så kan vi nog lösa det.
Vi tänker inte tåla leken, därför ger vi oss inte in i den.
Med hopp om förståelse och respekt!
Varma kramar/
Kung Salamander, Kerstin, Krabban Gunnarsson & Wayne Nilsson
Efter påtryckningar, hot om våld och ett eländigt tjat har vi fattat ett moget beslut.
Vi säger nej.
Vi säger nej till Facebook.
Varför?
Vi vill helt enkelt inte. Vi vill inte avslöja våra riktiga namn och lägga ut närbilder på våra ohyggliga ansikten på det här internet. Vi vill heller inte få vänskapsförfrågningar som lyder
”Tja, Krille här. Vi gick hela grundskolan ihop och sedan parallellklass på gymnasiet. Vi sa inte ett ord till varandra då och har inte gjort sedan dess. Ska vi bli polare?”
Eller
”Du tog mig på fittan i lördags. Kompis?/Nettan”
Vi har redan kontakt med de personer vi vill ha kontakt med.
Och om just du känner dig bortglömd så kan vi nog lösa det.
Vi tänker inte tåla leken, därför ger vi oss inte in i den.
Med hopp om förståelse och respekt!
Varma kramar/
Kung Salamander, Kerstin, Krabban Gunnarsson & Wayne Nilsson
måndag, augusti 20, 2007
Liar
Om drygt en vecka så ska jag börja skolan. Det gör mig lite rädd. Eller ja, oerhört rädd egentligen, mest för att framstå som totalt jävla efterbliven.
Vilket inte känns alls omöjligt.
Men tanken är väl att jag ska lära mig något, så va fan, det löser sig nog. Det sociala ser jag fram emot. Skaffa nya vänner, kanske få pilla på något hondjur och/eller liknande. Ser universitetet som en nystart i livet, en chans att sopa undan gamla spår.
Min plan var ända tills för någon timme sedan att framställa mig själv på ett mycket bra vis. Men för en timme sedan så ringde gotländskan och sa att hennes lillasyster ska läsa samma program som jag. Det är inte bra. Inte alls bra faktiskt. Risken är ju nu överhängande att mina försök att verka vara en vettig människa spolieras totalt.
Helvete.
Jag kan redan nu höra en dialog mellan någon snygg tjej som jag försökt imponera på och gotländskans lillasyster.
- Han där borta verkar verkligen vara en fin kille!
- Vem då?
- Han i skjortan där borta, den tunnhåriga.
- Va!? Menar du Wayne?
- Ja så hette han ja.
- På vilket sätt verkar han fin?
- Jo allt det där volontärarbetet inom SIDA och Lutherhjälpen han sysslat med innan han började plugga.
- Åh herregud, det närmsta den där karln kommit hjälparbete var väl när han snodde bössan från Frälsningsarmén på torget.
- Jaha, jag kanske missuppfattade då. Men det är verkligen fint av en kille tycker jag att försöka motverka sexism och jobba för jämnställdhet som han gör.
- Det enda han gör är att konsumera porr och dricka folköl. Han nämnde inget att om att han har villkorligt för ofredande eller?
- Nej, verkligen inte. Vad hände då?
- Vet inte riktigt egentligen, men det var någon stackars tjej i Göteborg, Kolja eller något annat ryskt hette hon. Hon vägrade i alla fall släppa till och då började han skicka hundratals sms i tid och otid.
- Jag ska nog inte prata mer med honom. Han verkar ju hemskt osmaklig.
- Håll dig borta från honom!
Så där får det ju självklart inte gå till. Som jag ser det nu har jag två alternativ.
Alt 1. Slå ihjäl gotländskans lillasyster med ett trubbigt föremål. Dumpa hennes kropp i en cistern i oljehamnen. Sedan agera vittne och dra en vals om ”en mörk bil utan registreringsskyltar”.
Alt 2. Få henne hemskickad till Gotland. Är ganska säker på att hon inte har alla papper i ordning, vilket jag antar krävs när man invandrar från den där ön. För det måste väl vara så? Att det krävs visum för att komma från Gotland till Sverige. Om det inte är så ska jag dra igång en kampanj och engagera justitieminister, Beatrice Ask, i fallet.
Jag tar en promenad och funderar på saken.
Vilket inte känns alls omöjligt.
Men tanken är väl att jag ska lära mig något, så va fan, det löser sig nog. Det sociala ser jag fram emot. Skaffa nya vänner, kanske få pilla på något hondjur och/eller liknande. Ser universitetet som en nystart i livet, en chans att sopa undan gamla spår.
Min plan var ända tills för någon timme sedan att framställa mig själv på ett mycket bra vis. Men för en timme sedan så ringde gotländskan och sa att hennes lillasyster ska läsa samma program som jag. Det är inte bra. Inte alls bra faktiskt. Risken är ju nu överhängande att mina försök att verka vara en vettig människa spolieras totalt.
Helvete.
Jag kan redan nu höra en dialog mellan någon snygg tjej som jag försökt imponera på och gotländskans lillasyster.
- Han där borta verkar verkligen vara en fin kille!
- Vem då?
- Han i skjortan där borta, den tunnhåriga.
- Va!? Menar du Wayne?
- Ja så hette han ja.
- På vilket sätt verkar han fin?
- Jo allt det där volontärarbetet inom SIDA och Lutherhjälpen han sysslat med innan han började plugga.
- Åh herregud, det närmsta den där karln kommit hjälparbete var väl när han snodde bössan från Frälsningsarmén på torget.
- Jaha, jag kanske missuppfattade då. Men det är verkligen fint av en kille tycker jag att försöka motverka sexism och jobba för jämnställdhet som han gör.
- Det enda han gör är att konsumera porr och dricka folköl. Han nämnde inget att om att han har villkorligt för ofredande eller?
- Nej, verkligen inte. Vad hände då?
- Vet inte riktigt egentligen, men det var någon stackars tjej i Göteborg, Kolja eller något annat ryskt hette hon. Hon vägrade i alla fall släppa till och då började han skicka hundratals sms i tid och otid.
- Jag ska nog inte prata mer med honom. Han verkar ju hemskt osmaklig.
- Håll dig borta från honom!
Så där får det ju självklart inte gå till. Som jag ser det nu har jag två alternativ.
Alt 1. Slå ihjäl gotländskans lillasyster med ett trubbigt föremål. Dumpa hennes kropp i en cistern i oljehamnen. Sedan agera vittne och dra en vals om ”en mörk bil utan registreringsskyltar”.
Alt 2. Få henne hemskickad till Gotland. Är ganska säker på att hon inte har alla papper i ordning, vilket jag antar krävs när man invandrar från den där ön. För det måste väl vara så? Att det krävs visum för att komma från Gotland till Sverige. Om det inte är så ska jag dra igång en kampanj och engagera justitieminister, Beatrice Ask, i fallet.
Jag tar en promenad och funderar på saken.
torsdag, augusti 16, 2007
Wild world
Ibland när jag är ledsen så försöker jag att muntra upp mig själv genom att tänka på fina saker.
Oftast så tänker jag då på små, små, små kaniner som kalasar på en fruktbuffé.
Ibland så äter de små, små, små kaninerna nötter och bär också.
Men oftast en fruktbuffé.
Och oftast när de små, små, små kaninerna skuttar runt och njuter som mest kommer ett otäckt djur, säg en skabbräv, och sliter mina små, små, små kaniner i stycken.
För att sedan urinera på fruktbuffén.
Då blir jag ledsen igen.
Då är jag återigen på ruta –3.
Oftast så tänker jag då på små, små, små kaniner som kalasar på en fruktbuffé.
Ibland så äter de små, små, små kaninerna nötter och bär också.
Men oftast en fruktbuffé.
Och oftast när de små, små, små kaninerna skuttar runt och njuter som mest kommer ett otäckt djur, säg en skabbräv, och sliter mina små, små, små kaniner i stycken.
För att sedan urinera på fruktbuffén.
Då blir jag ledsen igen.
Då är jag återigen på ruta –3.
tisdag, augusti 14, 2007
Mechanical animals
Det är tisdag och jag sitter med en folköl i ena handen och junioren i den andra. Magen är tom. Hade hellre haft en mage full av god middagsmat, en flickvän i famnen och mineralvatten i strupen.
Imorse när jag vaknade så tyckte jag att det luktade muff om fingrarna. Det var en ovan men ändå behaglig känsla. Ända tills att jag kom på att inget könsumgänge hade pågått under natten utan att jag kvällen innan skalat räkor. Det gjorde mig lite ledsen. Denna förbannade ensamhet börjar störa mig. Ensamheten dränerar mig på den sista form av livsglädje. Börjar bli trött på omgivningens krav på tvåsamhet och lycka. Börjar bli trött på min oroade mors samtal som oftast avslutas med ”Kan du inte skaffa dig ett vackert fruntimmer. Du är väl inte en sådan där homofil va?”.
Fan.
Men idag har jag ändå börjat att se positivt på tillvaron. Idag har jag kommit på en brilliant idé.
Jag ska bygga en flickvän!!!
Hur det ska gå till vet jag inte riktigt, men det löser sig nog. Blir inte med hammare och spik i alla fall, då jag är klantig som fan.
Blir inte med svetts eller lödverktyg i alla fall, då jag är rädd för explosioner som fan.
Tänker mig mer ett naturtroget material. Som piprensare kanske. Sitta och vira ihop en kvinnokropp med några kilometer piprensare tror jag kan bli något. Vaddera höfter och bröst med gamla kläder och bomull.
Nu är det säkert någon jävla smartskalle som tänker ”Köp en uppblåsbar Barbara då för fan, ditt förbannade pervo”.
Men nu är det inte riktigt det som det handlar om. Det handlar inte om smärtsamt sex. Det handlar om känslor och ömsinthet. Det handlar om att ligga i soffan en söndagskväll, kolla en trist Beck-film och käka dåligt lösgodis som kärringen valt ut. Det handlar inte om kött och lust och 23 sekunders samlag.
Det handlar om kärlek.
Min hopbyggda flickvän ska jag döpa till Lena Olin.
Mor kommer bli nöjd.
Imorse när jag vaknade så tyckte jag att det luktade muff om fingrarna. Det var en ovan men ändå behaglig känsla. Ända tills att jag kom på att inget könsumgänge hade pågått under natten utan att jag kvällen innan skalat räkor. Det gjorde mig lite ledsen. Denna förbannade ensamhet börjar störa mig. Ensamheten dränerar mig på den sista form av livsglädje. Börjar bli trött på omgivningens krav på tvåsamhet och lycka. Börjar bli trött på min oroade mors samtal som oftast avslutas med ”Kan du inte skaffa dig ett vackert fruntimmer. Du är väl inte en sådan där homofil va?”.
Fan.
Men idag har jag ändå börjat att se positivt på tillvaron. Idag har jag kommit på en brilliant idé.
Jag ska bygga en flickvän!!!
Hur det ska gå till vet jag inte riktigt, men det löser sig nog. Blir inte med hammare och spik i alla fall, då jag är klantig som fan.
Blir inte med svetts eller lödverktyg i alla fall, då jag är rädd för explosioner som fan.
Tänker mig mer ett naturtroget material. Som piprensare kanske. Sitta och vira ihop en kvinnokropp med några kilometer piprensare tror jag kan bli något. Vaddera höfter och bröst med gamla kläder och bomull.
Nu är det säkert någon jävla smartskalle som tänker ”Köp en uppblåsbar Barbara då för fan, ditt förbannade pervo”.
Men nu är det inte riktigt det som det handlar om. Det handlar inte om smärtsamt sex. Det handlar om känslor och ömsinthet. Det handlar om att ligga i soffan en söndagskväll, kolla en trist Beck-film och käka dåligt lösgodis som kärringen valt ut. Det handlar inte om kött och lust och 23 sekunders samlag.
Det handlar om kärlek.
Min hopbyggda flickvän ska jag döpa till Lena Olin.
Mor kommer bli nöjd.
torsdag, augusti 09, 2007
Lunatic of God´s creation
Jag är Jesusbarnet.
Du är inte Jesusbarnet.
Jag väntar på min styvfar, snickaren, Josef.
Jag har en krubba på ingång.
Det har inte du.
Jag väntar på de tre vise männen och deras gåvor.
Jag väntar på guld, myrra och lim.
Jag har en fitta.
Det har inte du.
Eat my fuck!
"Inhale
Inhale
Inhale!"
Du är inte Jesusbarnet.
Jag väntar på min styvfar, snickaren, Josef.
Jag har en krubba på ingång.
Det har inte du.
Jag väntar på de tre vise männen och deras gåvor.
Jag väntar på guld, myrra och lim.
Jag har en fitta.
Det har inte du.
Eat my fuck!
"Inhale
Inhale
Inhale!"
fredag, augusti 03, 2007
Romeo´s distress
Lägenheten längst upp till vänster i huset mittemot mitt har alltid varit bebodd av kvinnor med en dragning till att trippa omkring nakna alternativt lättklädda.
Eller ja, alltid och alltid, men så länge jag bott i min lägenhet i alla fall. Detta fenomen har förgyllt många ensamma kvällar för mig. Sedan några månader har lägenheten i huset mittemot mitt stått tom vilket har resulterat i psykisk stress och svåra depressioner för undertecknad.
Men nu äntligen har Gud hört bön och en ny kvinnovarelse har flyttat in. Har dock än så länge inte sett några tendenser till nakenhet men jag har stora förhoppningar. Funderar nu starkt på att göra ett besök hos kvinnan och erbjuda lite hjälp i hennes nya boende.
Men jag vette fan vad jag skulle kunna hjälpa till med, är ju knappast en händig man som Per Gessle. Eller va fan, hon fixar väl att skruva i en glödlampa själv, vi lever ju i ett jämnställt samhälle. Jag kan väl bara titta på och ligga lite sensuellt på hennes säng med ett glas hemgjort vin i handen.
Ett problem är dock att huset är omgärdat av ett järnstaket och det lär väl krävas en portkod för att komma in i trapphuset. Jag måste alltså forcera en järngrind och sedan krossa rutan i porten för att ta mig in. Men det löser sig nog.
Jag går nu.
Tar givetvis med mig en stor kniv för att kunna freda mig mot eventuell pojkvän.
Lycka mig till.
”My secret fear of being alone
I sit and hold hands with myself
I sit and make love to myself”
Eller ja, alltid och alltid, men så länge jag bott i min lägenhet i alla fall. Detta fenomen har förgyllt många ensamma kvällar för mig. Sedan några månader har lägenheten i huset mittemot mitt stått tom vilket har resulterat i psykisk stress och svåra depressioner för undertecknad.
Men nu äntligen har Gud hört bön och en ny kvinnovarelse har flyttat in. Har dock än så länge inte sett några tendenser till nakenhet men jag har stora förhoppningar. Funderar nu starkt på att göra ett besök hos kvinnan och erbjuda lite hjälp i hennes nya boende.
Men jag vette fan vad jag skulle kunna hjälpa till med, är ju knappast en händig man som Per Gessle. Eller va fan, hon fixar väl att skruva i en glödlampa själv, vi lever ju i ett jämnställt samhälle. Jag kan väl bara titta på och ligga lite sensuellt på hennes säng med ett glas hemgjort vin i handen.
Ett problem är dock att huset är omgärdat av ett järnstaket och det lär väl krävas en portkod för att komma in i trapphuset. Jag måste alltså forcera en järngrind och sedan krossa rutan i porten för att ta mig in. Men det löser sig nog.
Jag går nu.
Tar givetvis med mig en stor kniv för att kunna freda mig mot eventuell pojkvän.
Lycka mig till.
”My secret fear of being alone
I sit and hold hands with myself
I sit and make love to myself”
måndag, juli 30, 2007
Bohemian rhapsody
Jag tittar på din kropp i morgonljuset. Din kropp bredvid min i sängen. Du sover fortfarande och jag studerar din rygg. Smeker den försiktigt, så stilren och följsam. Känner på ditt långa mörka hår som döljer kudden. Ser spåren på lakanet som förtäljer om nattens älskog. Tänker på det du sa om att tangon i Paris var den sista. Så glad att det inte blev så, för nu är du tillbaka. Märker hur du vaknar till. Den kommande dagen är vår, världen är vår. Jag kysser din hals och jag märker hur du ler. Pressar mina höfter mot dina skinkor och tränger in. Kärlek när den är som renast. Mina fuktiga händer smeker ivrigt din torso. Viskar i ditt öra
-Robert Wells, jag älskar dig.
-Robert Wells, jag älskar dig.
måndag, juli 23, 2007
Paper cuts
Alkohol och snabbmat var som vanligt ett dominerande inslag i helgen, och därför hade ett toalettbesök efter arbetet idag hög prioritet. Jävlig hög. Upptäckte dock innan någon akt påbörjats att toapappret var slut. Började irra omkring i köket efter rulle med hushållspapper, men kom att en sådan inte funnits i hemmet sen den senaste kraschade relationen. Förbannade mig själv för att under gårdagen i bakfyllan krupit bort till pappersinsamlingen för att samla pluspoäng hos Gud som miljövän. Allt för att slippa känna skuld för ett syndigt leverne. Skiter väl i miljön, som Renegade. Jag är en man med få fasta principer, men att skita utan att torka sig, det gör jag inte. Inte en måndag i alla fall.
Insåg att det bara var att snabbt knalla bort till Konsum för inhandla ett par tre toarullar. Allt gick smidigt, få människor i butiken, som annars är ett oerhört störningsmoment. Men väl framme i kassan började problemen. Fick en pensionärskärring framför mig i kön. Handlar inte de där på förmiddagen? tänkte jag och började sura samtidigt som det tryckte på som fan.
Först började kärringen famla med MedMera-kortet. "- Öka för helvete", väste jag, men russinet ignorerade mig. När det sen tagit cirka 4 minuter för henne att få fram de dryga 50 kronorna för lite risgrynsgröt och fan vet jag så tappade jag tålamodet. Sög tag i kärringens arm och drog henne bakåt samtidigt som jag slängde en hundralapp i famnen på sommarpraktikanten på 16 år i kassan.
"–Behåll växeln", sa jag och började stega ut.
Drabbades trotts min skitnödighet av en släng med dåligt samvete inför min burdusa framtoning. Vände mig om och fick se människor som stod i ring runt kärringen som ramlat. Någon gapade om att ringa ambulans. Tittade mig omkring och fick i kassakön bredvid se Sara, tjejen jag träffat några gånger ute tidigare och som jag gjort upp en träff med i helgen.
Hon såg inte nöjd ut. Intog direkt försvarsställning och ropade
"– Det är ingen fara, hon är säkert 100 år och har kärringen inte dött än så lär hon inte göra det nu. På sin höjd har lårbenshalsen rykt!".
Sara såg inte övertygad och om jag ska vara ärlig så har jag nog aldrig blivit sedd på med så mycket förakt. Jag försökte verka oberörd men skitnödigheten gjorde sig starkt påmind så jag började liksom hasa mig bakåt mot utgången. Ropade ändå, för att bekräfta att vi var ok "– Vi ses på fredag över några öl då va?".
Jag hörde inte vad hon svarade. Väl utanför insåg jag att jag inte kunde springa pga. risken att skita ner mig . Det tar i vanliga fall ca 2 minuter hem från Konsum. Nu tog det en kvart, på den tiden hann jag hylla tipsen på knipövningar från Veckorevyn samt fundera ut klädseln inför fredag.
Insåg att det bara var att snabbt knalla bort till Konsum för inhandla ett par tre toarullar. Allt gick smidigt, få människor i butiken, som annars är ett oerhört störningsmoment. Men väl framme i kassan började problemen. Fick en pensionärskärring framför mig i kön. Handlar inte de där på förmiddagen? tänkte jag och började sura samtidigt som det tryckte på som fan.
Först började kärringen famla med MedMera-kortet. "- Öka för helvete", väste jag, men russinet ignorerade mig. När det sen tagit cirka 4 minuter för henne att få fram de dryga 50 kronorna för lite risgrynsgröt och fan vet jag så tappade jag tålamodet. Sög tag i kärringens arm och drog henne bakåt samtidigt som jag slängde en hundralapp i famnen på sommarpraktikanten på 16 år i kassan.
"–Behåll växeln", sa jag och började stega ut.
Drabbades trotts min skitnödighet av en släng med dåligt samvete inför min burdusa framtoning. Vände mig om och fick se människor som stod i ring runt kärringen som ramlat. Någon gapade om att ringa ambulans. Tittade mig omkring och fick i kassakön bredvid se Sara, tjejen jag träffat några gånger ute tidigare och som jag gjort upp en träff med i helgen.
Hon såg inte nöjd ut. Intog direkt försvarsställning och ropade
"– Det är ingen fara, hon är säkert 100 år och har kärringen inte dött än så lär hon inte göra det nu. På sin höjd har lårbenshalsen rykt!".
Sara såg inte övertygad och om jag ska vara ärlig så har jag nog aldrig blivit sedd på med så mycket förakt. Jag försökte verka oberörd men skitnödigheten gjorde sig starkt påmind så jag började liksom hasa mig bakåt mot utgången. Ropade ändå, för att bekräfta att vi var ok "– Vi ses på fredag över några öl då va?".
Jag hörde inte vad hon svarade. Väl utanför insåg jag att jag inte kunde springa pga. risken att skita ner mig . Det tar i vanliga fall ca 2 minuter hem från Konsum. Nu tog det en kvart, på den tiden hann jag hylla tipsen på knipövningar från Veckorevyn samt fundera ut klädseln inför fredag.
onsdag, juli 18, 2007
I want you
Dikt till en tjej som jag såg på en krog på avstånd i lördagskväll.
Jag vet inte vem du är, du vet inte vem jag är, men det vore kul om du hörde av dig. Fika? Bio?
Du var så fin
Kanske du skulle kunna ge mig smärtsam disciplin
Jag var så trött
Allt jag ville just då var bara att slippa allt blött
Vad syftade din röda klänning på?
Efter en kyss skulle förmodligen mitt matta hjärta sluta slå
Din hy som ett glas god likör!
Jag kommer förnöjt lapa imig tills min själ dör
Ps - Det var väl inte du som la syfilis i min öl va?
Jag vet inte vem du är, du vet inte vem jag är, men det vore kul om du hörde av dig. Fika? Bio?
Du var så fin
Kanske du skulle kunna ge mig smärtsam disciplin
Jag var så trött
Allt jag ville just då var bara att slippa allt blött
Vad syftade din röda klänning på?
Efter en kyss skulle förmodligen mitt matta hjärta sluta slå
Din hy som ett glas god likör!
Jag kommer förnöjt lapa imig tills min själ dör
Ps - Det var väl inte du som la syfilis i min öl va?
tisdag, juli 17, 2007
Thunderstruck
Att det ska vara så här år 2007 i framgångslandet Sverige! Att man ska behöva spendera en hel dag kallsvettig under köksbordet i fosterställning när åskan går.
"Blixtar och dunder magiska under" Eller jävla hur!, snarare dödsångest.
Kriminalisera åska, legalisera paranoia!
Agera borgarsvin!
NU!
"Blixtar och dunder magiska under" Eller jävla hur!, snarare dödsångest.
Kriminalisera åska, legalisera paranoia!
Agera borgarsvin!
NU!
måndag, juli 16, 2007
A day in the life
Jag satt vid det där barbordet som så många gånger förr och försökte glömma arbetsdagen och vardagens tristess med en tidning och ett glas öl när en kvinna kom fram.
-Jag har tittat på dig en del och vet du vad jag kom att tänka på?
-Nej, vadå?
-En sårskorpa!
-En sårskorpa?
-Mm, en sårskorpa som man äcklas av för att det rinner blod och var när man kliar. Men man kan ändå inte sluta att klia. Du påminner mig om en sårskorpa.
-Ok. Ska jag ta det som en komplimang?
-Du får ta det hur du vill. Tycker du att jag är snygg?
-Nja, inte min smak kanske. Men du är ok.
-Är det för att jag har keps?
-Jag tror inte att det blir så mycket bättre utan keps.
-Jag var vacker i min ungdom!
-Det var vi alla.
-Vacker som en blomsteräng.
-Jag tror dig.
-Vill du följa med hem och knulla?
-Nej tack, det är bra ändå.
-Varför?
-Jag vill bara inte.
-Du får lägga kukspyan i min mun om du vill!
-Kukspyan är förmodligen bland de äckligaste ord jag någonsin hört. Så där vann du inga bonuspoäng.
-Vet du en sak?
-Nej.
-Den där sårskorpan är borta nu. Du äcklar mig bara och jag vill längre inte klia.
-Jag hoppas att du inte får något fult ärr.
Hon gick sin väg och utanför barfönstret sken solen och människor i alldeles för lite kläder skyndade förbi. Jag drog lite i min skjorta och en vindpust av svett slog mot mitt ansikte. Ensam igen, ensamhet är underbart och skrämmande på samma gång. Jag vinkade till mig en ny öl och bläddrade vidare i tidningen. I Gazaremsan hade fyra människor dött och minst trettionio människor var skadade.
-Jag har tittat på dig en del och vet du vad jag kom att tänka på?
-Nej, vadå?
-En sårskorpa!
-En sårskorpa?
-Mm, en sårskorpa som man äcklas av för att det rinner blod och var när man kliar. Men man kan ändå inte sluta att klia. Du påminner mig om en sårskorpa.
-Ok. Ska jag ta det som en komplimang?
-Du får ta det hur du vill. Tycker du att jag är snygg?
-Nja, inte min smak kanske. Men du är ok.
-Är det för att jag har keps?
-Jag tror inte att det blir så mycket bättre utan keps.
-Jag var vacker i min ungdom!
-Det var vi alla.
-Vacker som en blomsteräng.
-Jag tror dig.
-Vill du följa med hem och knulla?
-Nej tack, det är bra ändå.
-Varför?
-Jag vill bara inte.
-Du får lägga kukspyan i min mun om du vill!
-Kukspyan är förmodligen bland de äckligaste ord jag någonsin hört. Så där vann du inga bonuspoäng.
-Vet du en sak?
-Nej.
-Den där sårskorpan är borta nu. Du äcklar mig bara och jag vill längre inte klia.
-Jag hoppas att du inte får något fult ärr.
Hon gick sin väg och utanför barfönstret sken solen och människor i alldeles för lite kläder skyndade förbi. Jag drog lite i min skjorta och en vindpust av svett slog mot mitt ansikte. Ensam igen, ensamhet är underbart och skrämmande på samma gång. Jag vinkade till mig en ny öl och bläddrade vidare i tidningen. I Gazaremsan hade fyra människor dött och minst trettionio människor var skadade.
onsdag, juli 11, 2007
There is hope
Hej Gud!Jag sitter här naken och skriver. Men du kan vara lugn, det är inget snusk på gång. Det var längesedan min nakna kropp hade något med sex att göra. Vill bara tacka för hjälpen egentligen. Nu gick det väl inte riktigt som det var tänkt. Kanske beror det på mina orena tankar om Sabrina Tonårshäxan och Mary i Sjunde Himlen. Eller för att jag tillber Jultomten och Påskharen oftare än dig. Men va fan, kan ju vara skönt att slippa den där jävla göteborgsdialekten. Tänk dig själv att släpa hem en brud som dan efter säger ”A du vet liksom, jag bor la hemma hos mossan å fassan i Partille. Mossan jobbar la i Feskekörka å fassan jobbar la på varvet, när han inte sitter på krogen å drar Kal å Adavitsar. Jävla sköj å gött vettö”. Nä fy faen. Som sagt, vill ändå tacka för hjälpen, det blir nog bra det här. Nu ska jag ta ett dopp i brännvinsfloden för att fira. Måste passa på innan jag blir en fattig student som måste sälja stjärt för att dryga ut ekonomin. Kram
torsdag, juli 05, 2007
I´m doing time in a maximum security twilight home
High on life and Lactacyd?
Möjligtvis Lactacyd kanske, men hög på livet? Nej för helvete. Inte jag inte.
Har semester. Och det jag vill säga är – Fy fan vad tråkigt.
Visserligen är det hemskt tråkigt att gå till Samhall varje dag, men ändå. Där får man ändå bloggmaterial i alla fall. Nu ligger jag som ett apatiskt flyktingbarn och bara stirrar. Kanske onanerar eller dricker folköl ibland, men det är ju en jävla kraftansträng. Ok, nu ljög jag, jag runkar väldigt mycket, inte för att jag kåt utan för att jag är så jävla uttråkad. Vad hände med resor till Nya Zeeland, tågluffning och festivaler? Inte fan vet jag! Sämsta jävla semestern någonsin. Försökte styra upp en sista minuten resa och fixa eget rum. Vill inte hamna med någon gubbjävel på Kreta med fascination för nazism eller schlager.Kärringen på resebyrån påpekade att det blir väldigt dyrt att boka singelrum. Indirekt sa hon alltså ”-Vi tycker inte att ensamma människor utan flickvän/pojkvän eller med vänner som inte kan/vill/orkar ställa upp bör röra sig utanför rikets gränser. Ni förtjänar att dö!”
Jaha. Tack för den din jävla fitta.
Nej fan, man skulle varit ung och vig och åkt på någon festival. Under sena tonåren då lekte livet. Dra till Roskilde, dricka obehagliga mängder öl, röka allt som går att röka och ligga med tjejer från kommuner man inte vet existerar. ”- Va fan, Katrineholm, haha, du skojar. Finns väl inget ställe som heter Katrineholm. Du är rolig du, och fan så söt. Ska vi knulla i mitt eller ditt tält eller duger pissdungen där borta?”
Gammal, avdankad och bitter? Jag?
Imorgon åker jag till Götejävlaborg i alla fall. Där ska jag gå på tivoli och äta sockervadd. Kanske besudla Hottys och Birdmans lägenhet med min vildhavre. Förhoppningsvis leka med Kolja vid havet, fiska krabbor, prata känslor, popmusik och strunt. Pilla på Helenas lökar?
"I'm doing time in a maximum security twilight home... All I get's the bone... no friends, no phone, no pets, all I get's the bone, I'm doing time in a maximum security twilight home... Nothing can go wrong! Nothing can go wrong! Nothing can go wrong!"
Möjligtvis Lactacyd kanske, men hög på livet? Nej för helvete. Inte jag inte.
Har semester. Och det jag vill säga är – Fy fan vad tråkigt.
Visserligen är det hemskt tråkigt att gå till Samhall varje dag, men ändå. Där får man ändå bloggmaterial i alla fall. Nu ligger jag som ett apatiskt flyktingbarn och bara stirrar. Kanske onanerar eller dricker folköl ibland, men det är ju en jävla kraftansträng. Ok, nu ljög jag, jag runkar väldigt mycket, inte för att jag kåt utan för att jag är så jävla uttråkad. Vad hände med resor till Nya Zeeland, tågluffning och festivaler? Inte fan vet jag! Sämsta jävla semestern någonsin. Försökte styra upp en sista minuten resa och fixa eget rum. Vill inte hamna med någon gubbjävel på Kreta med fascination för nazism eller schlager.Kärringen på resebyrån påpekade att det blir väldigt dyrt att boka singelrum. Indirekt sa hon alltså ”-Vi tycker inte att ensamma människor utan flickvän/pojkvän eller med vänner som inte kan/vill/orkar ställa upp bör röra sig utanför rikets gränser. Ni förtjänar att dö!”
Jaha. Tack för den din jävla fitta.
Nej fan, man skulle varit ung och vig och åkt på någon festival. Under sena tonåren då lekte livet. Dra till Roskilde, dricka obehagliga mängder öl, röka allt som går att röka och ligga med tjejer från kommuner man inte vet existerar. ”- Va fan, Katrineholm, haha, du skojar. Finns väl inget ställe som heter Katrineholm. Du är rolig du, och fan så söt. Ska vi knulla i mitt eller ditt tält eller duger pissdungen där borta?”
Gammal, avdankad och bitter? Jag?
Imorgon åker jag till Götejävlaborg i alla fall. Där ska jag gå på tivoli och äta sockervadd. Kanske besudla Hottys och Birdmans lägenhet med min vildhavre. Förhoppningsvis leka med Kolja vid havet, fiska krabbor, prata känslor, popmusik och strunt. Pilla på Helenas lökar?
"I'm doing time in a maximum security twilight home... All I get's the bone... no friends, no phone, no pets, all I get's the bone, I'm doing time in a maximum security twilight home... Nothing can go wrong! Nothing can go wrong! Nothing can go wrong!"
tisdag, juli 03, 2007
I´m finding it harder to be a gentleman
Jag ville sköta det snyggt, som en vuxen man. Inte gömma mig bakom alkohol eller lögner. Eller en kombination av de två. Jag skulle säga till Marinella att hon var en fin och bra tjej men att det ändå inte riktigt klickat. Och kanske köra den slitna klassikern om vänskap. Marinella var verkligen en fin tjej, väldigt snäll och generös. Men det var ändå något som saknades. Kanske brast illusionen om den perfekta kvinnan när hon berättat att hon ibland brukade ha keps.
Jag vet inte.
Och nu stod vi där, vid bron, på väg åt olika riktningar efter krogbesöket. Vi skulle säga adjö, jag för alltid. Det kändes bra att jag inte legat med henne, inte ens utbytt saliv. Lättare att ha ryggen fri när man ska avsluta något. Skönt att slippa höra ”Du ville bara knulla mig, ditt svin”.
- Jo du, Marinella...
- Tyst, säg inget.
Hon såg lycklig ut, som ett glatt djur ovetandes om den kommande slakten, när hon böjde sig fram för att kyssa mig. Instinktivt ryggade jag tillbaka.
- Men, vad är det för fel?
- Eh...alltså...jag är nötallergiker.
- Jaha, men vad gör det nu?
- Ööh, du kan liksom innehålla spår av nötter. Som en chokladbit. Typ.
- Men jag förstår inte, på restaurangen förut sa du ju att allergiker och astmatiker var den lägsta formen av människor.
- Jag tycker att det är viktigt med självironi.
- Du ljuger ju bara.
- Nej, verkligen inte.
- Men den där skålen med chilinötter som du stal från grannbordet tömde du på under en minut.
- Jag måste gå nu, ska upp tidigt till jobbet imorgon.
- Men du har ju för helvete semester!!
Jag började gå, hörde hur hon grät och skrek något om vikten av ärlighet och att hon aldrig tidigare blivit så illa behandlad. Jag gick fortare, vände mig inte om. Vågade inte. Det började regna. En känsla i magen förmedlade att jag kanske inte var en riktig man trots allt. Inte som Luke i Gilmore Girls.
Jag vet inte.
Och nu stod vi där, vid bron, på väg åt olika riktningar efter krogbesöket. Vi skulle säga adjö, jag för alltid. Det kändes bra att jag inte legat med henne, inte ens utbytt saliv. Lättare att ha ryggen fri när man ska avsluta något. Skönt att slippa höra ”Du ville bara knulla mig, ditt svin”.
- Jo du, Marinella...
- Tyst, säg inget.
Hon såg lycklig ut, som ett glatt djur ovetandes om den kommande slakten, när hon böjde sig fram för att kyssa mig. Instinktivt ryggade jag tillbaka.
- Men, vad är det för fel?
- Eh...alltså...jag är nötallergiker.
- Jaha, men vad gör det nu?
- Ööh, du kan liksom innehålla spår av nötter. Som en chokladbit. Typ.
- Men jag förstår inte, på restaurangen förut sa du ju att allergiker och astmatiker var den lägsta formen av människor.
- Jag tycker att det är viktigt med självironi.
- Du ljuger ju bara.
- Nej, verkligen inte.
- Men den där skålen med chilinötter som du stal från grannbordet tömde du på under en minut.
- Jag måste gå nu, ska upp tidigt till jobbet imorgon.
- Men du har ju för helvete semester!!
Jag började gå, hörde hur hon grät och skrek något om vikten av ärlighet och att hon aldrig tidigare blivit så illa behandlad. Jag gick fortare, vände mig inte om. Vågade inte. Det började regna. En känsla i magen förmedlade att jag kanske inte var en riktig man trots allt. Inte som Luke i Gilmore Girls.
måndag, juli 02, 2007
My legendary girlfriend
Idiot. Jag borde ha vetat bättre än att ge mig in i den där fittgallerian idag. Hade missbedömt vädret och satt på mig för mycket kläder. Hade för mycket tid at slå ihjäl innan favoritbaren öppnade. Gick in i fittgallerian som jag hatar för att kolla böcker. Det första jag ser efter visst orienterande är henne. Den legendariska. Tänker snabbt att jag ska smita undan, men hon har sett mig. Helvete. Jag står där ofullkomlig som vanligt. Orakad med Cramps-tröja. Hon frågar hur jag mår. Bra säger jag försynt.
Ställ motfråga ställ motfråga ställ motfråga!!!
Tystnad.
Hon frågar om jag bor kvar i lägenheten. Jag säger ja. Hon frågar om jag jobbar kvar på samma ställe. Jag säger ja. Tomas Ledin-klyschor in absurdum. Hittar ingen motfråga, för rädd att få fel svar. Rädd att hon efter tre år gått vidare. Börjar pilla på cigarettpaketet. Hon säger att hon ska shoppa vidare på rean med hennes väninna. Vill skrika att jag slutat partydroga, för att få det att verka som om jag utvecklats som människa. Inser att hon aldrig kände till mina drogvanor. Hon går, jag står kvar. Stryker svett från mitt ansikte. Jävla fittsommar.
"love is for fools and all fools are lovers
it's raining on my house and none of the others
love is for fools and God knows I'm still one
the sidewalks are full of love's lonely children
the sidewalks are full of love's lonely children
the sidewalks are full of love's ugly children
the sidewalk regrets that we had to kill them
and..."
Ställ motfråga ställ motfråga ställ motfråga!!!
Tystnad.
Hon frågar om jag bor kvar i lägenheten. Jag säger ja. Hon frågar om jag jobbar kvar på samma ställe. Jag säger ja. Tomas Ledin-klyschor in absurdum. Hittar ingen motfråga, för rädd att få fel svar. Rädd att hon efter tre år gått vidare. Börjar pilla på cigarettpaketet. Hon säger att hon ska shoppa vidare på rean med hennes väninna. Vill skrika att jag slutat partydroga, för att få det att verka som om jag utvecklats som människa. Inser att hon aldrig kände till mina drogvanor. Hon går, jag står kvar. Stryker svett från mitt ansikte. Jävla fittsommar.
"love is for fools and all fools are lovers
it's raining on my house and none of the others
love is for fools and God knows I'm still one
the sidewalks are full of love's lonely children
the sidewalks are full of love's lonely children
the sidewalks are full of love's ugly children
the sidewalk regrets that we had to kill them
and..."
söndag, juli 01, 2007
Let´s talk about sex II
Fråga:"Hej !Jag är en tjej som inte fått min mens än. Det har alla andra tjejerna i klassen. Är jag onormal. Tja / 13 år - inget hår"
Svar:"Kära 13 år - inget hår
Om du är onormal vet jag inte. Lite konstig kanske. Du har nog inga kompisar heller. Mitt tips är att du hör av dig Kamratposten istället. Det är mer deras grej att deala med smutsiga tonåringar. Kram"
...det här var ju inte alls roligt. Helt meningslöst. Sorry att jag stjäl er värdefulla tid. I´m such a twat I know.
Med huvudet först...
Ps – När jag blir vuxen ska jag öppna en krog. På min krog ska inga drinkar serveras, så att människor med ett abnormt ölsug inte tvingas vänta en timme på att bartendern först ska springa till marknaden och handla färska grönsaker till drinkjävlarna åt idioterna som beställer tjafset. Det ska heller inte släppas in några snygga tjejer som stjäl bartenderns uppmärksamhet och låter dom beställa först. Öl och fula tjejer tror jag är ett lyckat koncept. Godnatt
Svar:"Kära 13 år - inget hår
Om du är onormal vet jag inte. Lite konstig kanske. Du har nog inga kompisar heller. Mitt tips är att du hör av dig Kamratposten istället. Det är mer deras grej att deala med smutsiga tonåringar. Kram"
...det här var ju inte alls roligt. Helt meningslöst. Sorry att jag stjäl er värdefulla tid. I´m such a twat I know.
Med huvudet först...
Ps – När jag blir vuxen ska jag öppna en krog. På min krog ska inga drinkar serveras, så att människor med ett abnormt ölsug inte tvingas vänta en timme på att bartendern först ska springa till marknaden och handla färska grönsaker till drinkjävlarna åt idioterna som beställer tjafset. Det ska heller inte släppas in några snygga tjejer som stjäl bartenderns uppmärksamhet och låter dom beställa först. Öl och fula tjejer tror jag är ett lyckat koncept. Godnatt
fredag, juni 29, 2007
Rehab
26/7-07
Någonstans i södra Norge
Jag står inne på 7-Eleven av någon anledning som jag inte minns. Det droppar vatten från min kropp och mina kläder. Jävla vakter på festivalområdet som konfiskerade mitt grodparaply. Allt är blött, har aldrig frusit så mycket. Lera på byxorna, grus i håret. Jag tittar mig vingligt omkring, finns det öl att köpa? Butiken börjar tömmas på folk, skiter väl jag i –Jag är fan som Renegade. I ögonvrån ser två smala ben, tittar dit, ser smala ben men ingen röv. Vafan? Ser ett stort hår, tänker på ett penntroll alternativt Nanne Grönvall. Ser tatuerade armar och inser att jag står för fan två meter ifrån Amy Winehouse!!! Jävlar i helvete! Pulsen ökar, jag trodde mig inte själv riktigt när jag några dagar innan skickade sms till Kolja och skrev ”På tisdag ska jag ligga med Amy Winehouse”.
Åh, Wayne Nostradamus Nilsson!
Jävla Saida Nilsson!
Jag är precis på väg att säga något charmigt och intelligent när jag hör butiksbiträdets otäcka röst
- Du trenger å lemne butikken no!
- Va!
- Vi stenger no, du må lemne butikken no!!
- Fan att jag gör. Jag är svensk och jag gör precis vad jag vill och nu ska snacka med Amy. Förstått lusekoftan?
- Lemner du ikke butikken no trenger jeg til å ringe politien.
Jag tittar mot Amy Winehouse. Hon tittar inte mot mig, men det gör däremot hennes livvakt. En tvåmeters huligan. Han ser ut att ha svart bälte i judo eller karate eller vad fan det heter. Funderar snabbt på att skrika på fyllecockney att jag fan har svart bälte i onani och fylleri. Inser sen att det kanske inte gör ett bra intryck på Amy. Inser att det är lönlöst. Känner ett starkt band mellan mig och Amy som står med en läsk i handen. Jag lommar ut.
Utanför står Apa och väntar. Jag är på dåligt humör. Anklagar Apa för att ha förstört mina hångelchanser på bussen från festivalen. Den snygga tjejen på bussen måste trott att jag och Apa var ett par och jag tycker det var onödigt av Apa att sitta bredvid mig. Hon försöker upplysa mig om att den snygga tjejen på bussen hade pojkvän. Jag lyssnar inte på vad hon säger och frågar istället varför i helvete jag är så lerig och har grus i håret. Därför att du låg på marken och skrek ”Jeg er fra Stavanger” när Queens of the Stoneage spelade säger hon. Fan vad kallt det är säger jag. Jävla Norge. Sedan går vi hem och lyssnar på Sigur Ros. Jag somnar med vetskapen om att jag nästan fick ligga med Amy Winehouse.
Någonstans i södra Norge
Jag står inne på 7-Eleven av någon anledning som jag inte minns. Det droppar vatten från min kropp och mina kläder. Jävla vakter på festivalområdet som konfiskerade mitt grodparaply. Allt är blött, har aldrig frusit så mycket. Lera på byxorna, grus i håret. Jag tittar mig vingligt omkring, finns det öl att köpa? Butiken börjar tömmas på folk, skiter väl jag i –Jag är fan som Renegade. I ögonvrån ser två smala ben, tittar dit, ser smala ben men ingen röv. Vafan? Ser ett stort hår, tänker på ett penntroll alternativt Nanne Grönvall. Ser tatuerade armar och inser att jag står för fan två meter ifrån Amy Winehouse!!! Jävlar i helvete! Pulsen ökar, jag trodde mig inte själv riktigt när jag några dagar innan skickade sms till Kolja och skrev ”På tisdag ska jag ligga med Amy Winehouse”.
Åh, Wayne Nostradamus Nilsson!
Jävla Saida Nilsson!
Jag är precis på väg att säga något charmigt och intelligent när jag hör butiksbiträdets otäcka röst
- Du trenger å lemne butikken no!
- Va!
- Vi stenger no, du må lemne butikken no!!
- Fan att jag gör. Jag är svensk och jag gör precis vad jag vill och nu ska snacka med Amy. Förstått lusekoftan?
- Lemner du ikke butikken no trenger jeg til å ringe politien.
Jag tittar mot Amy Winehouse. Hon tittar inte mot mig, men det gör däremot hennes livvakt. En tvåmeters huligan. Han ser ut att ha svart bälte i judo eller karate eller vad fan det heter. Funderar snabbt på att skrika på fyllecockney att jag fan har svart bälte i onani och fylleri. Inser sen att det kanske inte gör ett bra intryck på Amy. Inser att det är lönlöst. Känner ett starkt band mellan mig och Amy som står med en läsk i handen. Jag lommar ut.
Utanför står Apa och väntar. Jag är på dåligt humör. Anklagar Apa för att ha förstört mina hångelchanser på bussen från festivalen. Den snygga tjejen på bussen måste trott att jag och Apa var ett par och jag tycker det var onödigt av Apa att sitta bredvid mig. Hon försöker upplysa mig om att den snygga tjejen på bussen hade pojkvän. Jag lyssnar inte på vad hon säger och frågar istället varför i helvete jag är så lerig och har grus i håret. Därför att du låg på marken och skrek ”Jeg er fra Stavanger” när Queens of the Stoneage spelade säger hon. Fan vad kallt det är säger jag. Jävla Norge. Sedan går vi hem och lyssnar på Sigur Ros. Jag somnar med vetskapen om att jag nästan fick ligga med Amy Winehouse.
fredag, juni 22, 2007
Dirty black summer
Hjärtat slår hårt och snabbt när jag står framför spegeln och lägger kransen om mitt huvud. Rädd och nervös för återigen misslyckas och att du inte heller i år kommer. Det har ju varit utlovat så länge att du ska komma och ge mig ljus och trygghet. Men det har du ju aldrig gjort. Jag försöker att inte tänka på det så mycket, men ibland är det svårt när jag år efter år möts av mardrömmar istället för av dig. Det har gjort mig en smula introvert och dyster. Nej jag tror att jag skippar det i år. Jag förnedrar mig inte en gång till genom att krypa genom hagar och plocka sju sorters blommor att lägga under kudden. Jag gör det inte igen. 14 midsomrar av besvikelse får räcka. Men jag vill ändå vara vacker, ha någon slags värdighet kvar. Därför lägger jag en krans om mitt huvud och målar mina naglar tjusigt röda. Sommarklänningen är tvättad och struken. Mitt underliv doftar svagt av lavendel. Jag vill vara fin och fräsch om någon skulle råka ringa på fel dörr. Kroppskontakt med myggor. Glad midsommar.
tisdag, juni 19, 2007
Video killed the radio star
För fem minuter sedan så ville jag förklara känslan av självförtroende och folköl. Nu finns bara känslan av folköl kvar. Tänkte glatt återberätta om hur jag efter Roskildefestivalen 1999 opererade bandaren strax innan begravningen i en sjö. Om hur jag heroiskt skruvade upp mekaniken och bortforslade rester från när vi eldat rökelse i phonesuttaget. Om den oerhörda stolthet en pojke med både tummen och kuken mitt i hand kände då!
För att återgå till nutid.
För några timmar sedan pajade datorjäveln och i desperation körde jag in en tysk p-våffla från 1976 i videon för att kunna ruska tupp någorlunda fort. Och vad händer? Videojäveln börjar bråka. Ringde snabbt en polare för att fråga om man med våld kan bända ut videokassetbandet. Klokt nog svarade han att man kan skruva av överdelen och med hand fösa ut videokassettbandet. Och med bandaren från Roskilde i starkt minne så började jag skruva. Och just nu så vet jag inte vart jag vill komma för jag börjar bli bra jävla full. Men videojäveln är blottad och trasig. Fuck it, jag går och köper cigaretter istället. Och lyssnar på tuff musik.
För att återgå till nutid.
För några timmar sedan pajade datorjäveln och i desperation körde jag in en tysk p-våffla från 1976 i videon för att kunna ruska tupp någorlunda fort. Och vad händer? Videojäveln börjar bråka. Ringde snabbt en polare för att fråga om man med våld kan bända ut videokassetbandet. Klokt nog svarade han att man kan skruva av överdelen och med hand fösa ut videokassettbandet. Och med bandaren från Roskilde i starkt minne så började jag skruva. Och just nu så vet jag inte vart jag vill komma för jag börjar bli bra jävla full. Men videojäveln är blottad och trasig. Fuck it, jag går och köper cigaretter istället. Och lyssnar på tuff musik.
lördag, juni 16, 2007
No rest for the wicked
Igår så rullades det hatt. Lärde mig att man inte får några tjejer genom att förklara att man onanerar med vänster hand.
Snart ska jag och Soda dra ut på landet. Jävlas med byfånar och dricka öl på en brygga. Prata muff och utrikespolitik. Sweet.
Snart ska jag och Soda dra ut på landet. Jävlas med byfånar och dricka öl på en brygga. Prata muff och utrikespolitik. Sweet.
torsdag, juni 14, 2007
Make it rain
- Ja tjena, det är Wayne här
- Hej
- Du alltså jag kan inte komma idag. Krasslig som fan
- Jag hörde att du igår stod på lagret och skröt om att du skulle sjukskriva dig idag
- Eh...gjorde jag inte alls det
- Ok, vad är det för fel på dig då?
- En sjuhelvetes mensvärk!
- Jaja, stanna hemma då
Ha, den överbetalde dumfan gick på världens äldsta myt! Som om det på riktigt skulle kunna rinna blod ur stjärten!?
Idag var det avslutning på stans gymnasieskolor, därav sjukskrivandet. Studentfirande = unga flickor i vita trånga klänningar.
Jag drog på mig en skrynklig solkig skjorta från Dressman och gled ut på stan för att ta del av firandet på någon bänk med en flaska med något gott i. Insåg dock omgående att ragga planlöst på stan vid lunchtid var lönlöst. Slängde mig i en taxi och åkte till en idyllisk villaförort. Vid nästan varje kåk fanns björkar och ballonger och skyltar på fula spädbarn i dråpliga situationer med texter som ”Nuppan Sp3 2007”.
Jag lokaliserade var husen med flickstudenter fanns och började beta av trädgård för trädgård. När man befinner sig på ett ställe där man vet att man inte alls har någon som helst rätt eller anledning att vara på så gäller det att vara offensiv. Det funkar inte att stryka omkring borta vid rosenbuskarna och titta under lugg. Man måste hugga direkt.
”Hej, trevligt att träffas! Wayne heter jag och är förlovad med Johanna. Johanna kunde tyvärr inte komma idag så det fick bli jag som representerar”
Sen var det bara att leta upp buffébordet och dryckerna.
Och släktingarna stod där och tisslade ”Vem är Johanna?” ”Det måste vara den där flickan som Birgitta och Sören adopterade från Tjeckoslovakien” ”Jaja, jojo, det kunde man ju ana att en jänta med kommunistgener skulle förlova sig med en sån där typ” ”Titta nu trycker han sig mot Anita”
På vissa ställen väcktes misstankar men då var det bara att lägga till med en skämtsam ton och peka mot maken/fadern i huset och säga ”Ja se på brukspatron, va stolt han måste vara idag” och sedan börja prata om vädret. Jag tjatade om sol men hoppades innerligt på regn så att klänningarna på flickorna skulle avslöja ännu mer hud.
Jag har ljugit oerhört mycket idag inför fastrar, mostrar, mödrar, systrar, grannfruar och väninnor. Jag har varit alltifrån brandman, banktjänsteman, börshaj, arkitekt, diplomat, konstnär, torsk och skogshuggare. Har berott lite på klass och klientel. På sista stället, efter att ha druckit hela dan, när jag försökte charma studentskan och hennes mor kom fadern/maken och ifrågasatte varför jag stötte på hans fru och dotter när jag samtidigt var förlovad med ”Johanna”. Han undrade också varför jag sa att jag var rörmokare till honom och belgiskt fotbollsproffs till de andra. Då insåg jag att det räckte och slängde ner lite kallskuret i en plastpåse och stoppade en flaska bubbel innanför skjortan och drog.
Nu är jag mätt som fan och börjar bli riktigt full.
Tack för idag!
"För vi har tagit studenten, fy fan va vi är bra!!"
- Hej
- Du alltså jag kan inte komma idag. Krasslig som fan
- Jag hörde att du igår stod på lagret och skröt om att du skulle sjukskriva dig idag
- Eh...gjorde jag inte alls det
- Ok, vad är det för fel på dig då?
- En sjuhelvetes mensvärk!
- Jaja, stanna hemma då
Ha, den överbetalde dumfan gick på världens äldsta myt! Som om det på riktigt skulle kunna rinna blod ur stjärten!?
Idag var det avslutning på stans gymnasieskolor, därav sjukskrivandet. Studentfirande = unga flickor i vita trånga klänningar.
Jag drog på mig en skrynklig solkig skjorta från Dressman och gled ut på stan för att ta del av firandet på någon bänk med en flaska med något gott i. Insåg dock omgående att ragga planlöst på stan vid lunchtid var lönlöst. Slängde mig i en taxi och åkte till en idyllisk villaförort. Vid nästan varje kåk fanns björkar och ballonger och skyltar på fula spädbarn i dråpliga situationer med texter som ”Nuppan Sp3 2007”.
Jag lokaliserade var husen med flickstudenter fanns och började beta av trädgård för trädgård. När man befinner sig på ett ställe där man vet att man inte alls har någon som helst rätt eller anledning att vara på så gäller det att vara offensiv. Det funkar inte att stryka omkring borta vid rosenbuskarna och titta under lugg. Man måste hugga direkt.
”Hej, trevligt att träffas! Wayne heter jag och är förlovad med Johanna. Johanna kunde tyvärr inte komma idag så det fick bli jag som representerar”
Sen var det bara att leta upp buffébordet och dryckerna.
Och släktingarna stod där och tisslade ”Vem är Johanna?” ”Det måste vara den där flickan som Birgitta och Sören adopterade från Tjeckoslovakien” ”Jaja, jojo, det kunde man ju ana att en jänta med kommunistgener skulle förlova sig med en sån där typ” ”Titta nu trycker han sig mot Anita”
På vissa ställen väcktes misstankar men då var det bara att lägga till med en skämtsam ton och peka mot maken/fadern i huset och säga ”Ja se på brukspatron, va stolt han måste vara idag” och sedan börja prata om vädret. Jag tjatade om sol men hoppades innerligt på regn så att klänningarna på flickorna skulle avslöja ännu mer hud.
Jag har ljugit oerhört mycket idag inför fastrar, mostrar, mödrar, systrar, grannfruar och väninnor. Jag har varit alltifrån brandman, banktjänsteman, börshaj, arkitekt, diplomat, konstnär, torsk och skogshuggare. Har berott lite på klass och klientel. På sista stället, efter att ha druckit hela dan, när jag försökte charma studentskan och hennes mor kom fadern/maken och ifrågasatte varför jag stötte på hans fru och dotter när jag samtidigt var förlovad med ”Johanna”. Han undrade också varför jag sa att jag var rörmokare till honom och belgiskt fotbollsproffs till de andra. Då insåg jag att det räckte och slängde ner lite kallskuret i en plastpåse och stoppade en flaska bubbel innanför skjortan och drog.
Nu är jag mätt som fan och börjar bli riktigt full.
Tack för idag!
"För vi har tagit studenten, fy fan va vi är bra!!"
tisdag, juni 12, 2007
White rabbit
På väg hem från Samhall idag stannade jag vid det lokala damlagets fotbollsträning. Där stod jag i värmen och skrek glåpord och gjorde obscena gester tills jag blev ombedd av materialförvaltaren av ge mig av. Orkade inte bråka så jag muttrade att de alla ändå förmodligen var flator så jag knallade vidare hemåt. Började tänka på djur och på hur mycket jag tycker om djur. Gjorde en liten lista på mina favoritdjur:
1.Tigrar
2.Hundar
3.Pandor
4.Koalor
5.Muttor
Listade även de jag tycker sämst om:
1.Spindlar
2.Ormar
3.Insekter överlag
4.Donatella Versace
Av en slump dök en man av indiskt ursprung upp och undrade om jag ville köpa en kanin. Är det en bra kanin? frågade jag. It is a very funny bunny, sa han. Cut the crap man sa jag och undrade hur mycket han skulle ha för den. 10 rupier blev svaret. Eftersom jag inte var uppdaterad med dagens valutakurser så slängde jag till honom 629kr och en dosa med snus och ryckte åt mig kaninen. Så nu sitter jag här med kaninen som jag ännu inte döpt. Det är det bästa köp jag någonsin gjort. Äntligen en liten vän. Funderar på att tjäna pengar på den lilla varelsen. Lära honom tricks och sådant. Jag har aldrig hört talas om en kanin som kan ysta ost inför publik. Har ni? Vilken jävla succé det skulle bli på Kiviks marknad tror jag. Wayne Nilsson och den fantastiska ostystarkaninen! 10 för dom stora och 5 för dom små i ett fett jävla cirkustält som sväljer 10000 pers. Jag skulle få vara klädd i frack eller galaklänning och kaninen i ett violett kaninlinne. Kaninen är så söt nu när den skuttar omkring och markerar revir bland skivsamlingen. Åh nu tuggar den på antennkabeln. Haha vad rolig den är. Oj jävlar nu blixtrade det till...fan...hmmm...det ryker...helvete också.
Ok!
Nu är min enda vän död.
Tack Gud!
Ska jag spola ner den i toaletten som farsan gjorde med guldfiskarna när man var liten eller?
1.Tigrar
2.Hundar
3.Pandor
4.Koalor
5.Muttor
Listade även de jag tycker sämst om:
1.Spindlar
2.Ormar
3.Insekter överlag
4.Donatella Versace
Av en slump dök en man av indiskt ursprung upp och undrade om jag ville köpa en kanin. Är det en bra kanin? frågade jag. It is a very funny bunny, sa han. Cut the crap man sa jag och undrade hur mycket han skulle ha för den. 10 rupier blev svaret. Eftersom jag inte var uppdaterad med dagens valutakurser så slängde jag till honom 629kr och en dosa med snus och ryckte åt mig kaninen. Så nu sitter jag här med kaninen som jag ännu inte döpt. Det är det bästa köp jag någonsin gjort. Äntligen en liten vän. Funderar på att tjäna pengar på den lilla varelsen. Lära honom tricks och sådant. Jag har aldrig hört talas om en kanin som kan ysta ost inför publik. Har ni? Vilken jävla succé det skulle bli på Kiviks marknad tror jag. Wayne Nilsson och den fantastiska ostystarkaninen! 10 för dom stora och 5 för dom små i ett fett jävla cirkustält som sväljer 10000 pers. Jag skulle få vara klädd i frack eller galaklänning och kaninen i ett violett kaninlinne. Kaninen är så söt nu när den skuttar omkring och markerar revir bland skivsamlingen. Åh nu tuggar den på antennkabeln. Haha vad rolig den är. Oj jävlar nu blixtrade det till...fan...hmmm...det ryker...helvete också.
Ok!
Nu är min enda vän död.
Tack Gud!
Ska jag spola ner den i toaletten som farsan gjorde med guldfiskarna när man var liten eller?
måndag, juni 11, 2007
I just called to say I love you
Det tog den slut den kvällen vi återigen hade bråkat. Hon ringde och bad om ursäkt och sa att hon älskade mig. Jag godtog ursäkten och hon undrade då om jag var sugen på lite make up-sex senare när hon skulle komma förbi. Hon tyckte att sådant sex var det bästa sa hon. Jag undrade då varför i helvete vi skulle vara tvungna att dra in perversiteter som smink, räckte det inte med en vanlig missionär och en cigarett efteråt? Hon förklarade att jag var den största idiot hon någonsin träffat. Det var den kvällen det tog slut.
söndag, juni 10, 2007
torsdag, juni 07, 2007
He is the boss of me
Jag satt inne på chefens kontor och en bordsfläkt blåste mig i ansiktet.
- Jo Wayne, jag har några saker jag skulle vilja ta upp med dig.
- Shoot!
- Vadå?
- Ett uttryck som vi ungdomar använder ibland bara. Vad vill du prata om?
Svettpärlor fläckade mitt ansikte, magen hängde över livremmen och min flint som var solbränd avslöjade att min ungdom snart var ett minne blott.
- Incidenten med den här kunden tidigare idag. Vad kan du säga om det?
- Vem då?
- Den äldre kvinnan.
- Jaså, nja, jag bad henne att dämpa sig lite bara. Jag tyckte att hon skrek så fasligt.
- Så du bad henne dämpa sig på ett vänligt sätt?
- Exakt!
- Enligt uppgift så ska du ha sagt ”Om inte kärringjävel snart är tyst så får du en lastpall i arslet!”
- Stämmer inte.
- Men tre andra från personalen säger att du sa så! Samt den drabbade kvinnan!
- Lögn alltihop.
- Så du menar att fyra personer, en del oberoende från varandra ljuger om samma sak?
- På ett ungefär ja. Kan jag gå nu?
- Nej, det är lite fler grejer jag prata om.
Jag tittade mig omkring och blicken fastnade på ett fotografi av hans fru på väggen. Hon såg het ut och jag började fundera på hur hon såg ut naken.
- Wayne, hallå, jag försöker prata med dig.
- Jaja, jag lyssnar.
- Du kanske känner till att Jonte gick hem tidigare idag?
- Den fete lille fan?
- Praoeleven ja.
- Ska du skylla på mig där med? Alltså jag påpekade bara att det kanske är opassande för en tolvåring att väga 132kg.
- Han väger nog normalt för sin ålder. Vad var det här med läsken då?
- Jag tyckte att det var fel att han skulle premieras med läsk när han bara är här och pryar, jag har varit här i snart fem år och jag har aldrig fått någon läsk!
- Men herregud, du får ju lön för att vara här och arbeta.
- Äsch vadå, vi gör en killen en tjänst genom att slippa låta honom vara mobbad i skolan för några dagar. Då tycker inte jag att ska han ska få någon läsk. Sedan så kanske han inser att han borde plugga hårt så han inte hamnar i ett rövhål som detta efter studenten.
- Alltså, du får ju tycka vad du vill. Men du kan inte gå runt och hota folk.
- Får jag gå nu?
- Nej, jag är inte klar.
Min tankar hamnade återigen hos chefens fru och jag tänkte på om hon var rakad och dominant och vice versa.
- Personalfesten i lördags, vad har du att säga om den?
- Lugn och gemytlig.
- Maria i kassan är sjukskriven hela veckan!
- Jaha, är det mensvärk eller?
- Nej, hon är ledsen och känner sig kränkt efter vad du gjorde!
- För att jag räddade hennes liv?
- Och hur menar du då?
- Hon såg ut att bli kvävd så jag gjorde en klassisk Heimlichmanöver!
- Hon dansade med Robban och du kom bakifrån och grabbade tag i hennes bröst! Är det så du utövar en Heimlichmanöver?
- Du vet att Robban har gonorré va?
- Det spelar ingen roll vilken venerisk sjukdom Robban kan tänkas ha. Du kan inte bete dig hur som helst bara för du är intresserad av Maria!
- Jag är inte intresserad av Maria. Jag var full och erotisk. Får jag gå nu?
- Din semester börjar ju först om två veckor men det är nog bäst om du går redan idag.
Jag gick hem. Kom hem i lagom tid till ”Sjunde Himlen” på 5:an. Ett jäkla höjdaravsnitt. Jag ringde chefen och tackade för hans omtänksamhet. Och bad om mobilnumret till hans fru.
- Jo Wayne, jag har några saker jag skulle vilja ta upp med dig.
- Shoot!
- Vadå?
- Ett uttryck som vi ungdomar använder ibland bara. Vad vill du prata om?
Svettpärlor fläckade mitt ansikte, magen hängde över livremmen och min flint som var solbränd avslöjade att min ungdom snart var ett minne blott.
- Incidenten med den här kunden tidigare idag. Vad kan du säga om det?
- Vem då?
- Den äldre kvinnan.
- Jaså, nja, jag bad henne att dämpa sig lite bara. Jag tyckte att hon skrek så fasligt.
- Så du bad henne dämpa sig på ett vänligt sätt?
- Exakt!
- Enligt uppgift så ska du ha sagt ”Om inte kärringjävel snart är tyst så får du en lastpall i arslet!”
- Stämmer inte.
- Men tre andra från personalen säger att du sa så! Samt den drabbade kvinnan!
- Lögn alltihop.
- Så du menar att fyra personer, en del oberoende från varandra ljuger om samma sak?
- På ett ungefär ja. Kan jag gå nu?
- Nej, det är lite fler grejer jag prata om.
Jag tittade mig omkring och blicken fastnade på ett fotografi av hans fru på väggen. Hon såg het ut och jag började fundera på hur hon såg ut naken.
- Wayne, hallå, jag försöker prata med dig.
- Jaja, jag lyssnar.
- Du kanske känner till att Jonte gick hem tidigare idag?
- Den fete lille fan?
- Praoeleven ja.
- Ska du skylla på mig där med? Alltså jag påpekade bara att det kanske är opassande för en tolvåring att väga 132kg.
- Han väger nog normalt för sin ålder. Vad var det här med läsken då?
- Jag tyckte att det var fel att han skulle premieras med läsk när han bara är här och pryar, jag har varit här i snart fem år och jag har aldrig fått någon läsk!
- Men herregud, du får ju lön för att vara här och arbeta.
- Äsch vadå, vi gör en killen en tjänst genom att slippa låta honom vara mobbad i skolan för några dagar. Då tycker inte jag att ska han ska få någon läsk. Sedan så kanske han inser att han borde plugga hårt så han inte hamnar i ett rövhål som detta efter studenten.
- Alltså, du får ju tycka vad du vill. Men du kan inte gå runt och hota folk.
- Får jag gå nu?
- Nej, jag är inte klar.
Min tankar hamnade återigen hos chefens fru och jag tänkte på om hon var rakad och dominant och vice versa.
- Personalfesten i lördags, vad har du att säga om den?
- Lugn och gemytlig.
- Maria i kassan är sjukskriven hela veckan!
- Jaha, är det mensvärk eller?
- Nej, hon är ledsen och känner sig kränkt efter vad du gjorde!
- För att jag räddade hennes liv?
- Och hur menar du då?
- Hon såg ut att bli kvävd så jag gjorde en klassisk Heimlichmanöver!
- Hon dansade med Robban och du kom bakifrån och grabbade tag i hennes bröst! Är det så du utövar en Heimlichmanöver?
- Du vet att Robban har gonorré va?
- Det spelar ingen roll vilken venerisk sjukdom Robban kan tänkas ha. Du kan inte bete dig hur som helst bara för du är intresserad av Maria!
- Jag är inte intresserad av Maria. Jag var full och erotisk. Får jag gå nu?
- Din semester börjar ju först om två veckor men det är nog bäst om du går redan idag.
Jag gick hem. Kom hem i lagom tid till ”Sjunde Himlen” på 5:an. Ett jäkla höjdaravsnitt. Jag ringde chefen och tackade för hans omtänksamhet. Och bad om mobilnumret till hans fru.
onsdag, juni 06, 2007
Violent playground
Åh idag är det liksom nationaldag och så. Jag har aldrig fattat varför man firar men det spelar ju liksom ingen roll när man får vara ledig. Haha. Matte håller på att sätta upp nya parasollet på balkongen. Han köpte det för 49kr på Coop, försök att fatta va himla billigt liksom! Det är verkligen jättekul att fynda, och balkongen blir så fin. Där ska vi sitta mycket i sommar och grilla och så då. Jag och min urgulliga Matte.
Carina och Jonas kommer om några timmar. Vi ska sätta oss i en park och ha picknick. Carina sa att hon gjort en jättegod kycklingsallad. Det är så gott med sallad för man inte mätt på ett äckligt sätt liksom, om ni fattar vad jag menar haha. Senare ska vi nog spela minigolf. Det är himla roligt faktiskt för banorna är så himla konstiga och så liksom. Förra gången vi spelade så var det en liten kille vid banan bredvid som åt glass och det irriterade Matte och Jonas. Så de slog den lilla killen med minigolfklubborna jättehårt i huvet. Efter det så var vi tvungna att dra. Himla trist att vi inte hann spela klart liksom. Men det blir nog bättre idag. Nu ska jag piffa till mig lite och så då. Kjammizar/Svensk_Brud21
Carina och Jonas kommer om några timmar. Vi ska sätta oss i en park och ha picknick. Carina sa att hon gjort en jättegod kycklingsallad. Det är så gott med sallad för man inte mätt på ett äckligt sätt liksom, om ni fattar vad jag menar haha. Senare ska vi nog spela minigolf. Det är himla roligt faktiskt för banorna är så himla konstiga och så liksom. Förra gången vi spelade så var det en liten kille vid banan bredvid som åt glass och det irriterade Matte och Jonas. Så de slog den lilla killen med minigolfklubborna jättehårt i huvet. Efter det så var vi tvungna att dra. Himla trist att vi inte hann spela klart liksom. Men det blir nog bättre idag. Nu ska jag piffa till mig lite och så då. Kjammizar/Svensk_Brud21
måndag, juni 04, 2007
Some girls are bigger than others
Helgen med särklassen i Rättvik var fin. Som förväntat full av en hel del alkohol, snusk, sol, popmusik, gapande och ovårdat språk. Själv ville jag väl mest läsa en god bok, dricka grönt te och gå långa promenader och njuta av vyerna. Men ni vet ju hur det är med grupptryck i den här åldern. Man vågar inte säga nej på grund av rädslan för att få en töntstämpel alternativt att någon kissar i ens säng. Men det blev trots allt en fin resa. Dalarna är verkligen vackert.
torsdag, maj 31, 2007
Happiness in slavery
Brev från Apa: Grattis på födelsedagen! Vi har biljetter till första dagen på Hovefestivalen. Kanske inte dina favoritband men vi får ju en chans att gå lös på norrmän och alkohol. Välkommen till havet, öl, folk att mucka med och en Apa såklart. Kram
Fantastiska jävla Apa, vilken fin start på semesterhelvetet. Amy Winehouse spelar, åh så fint. Är det något jag kan så är det norsk muff. Blir det inte muff så kan man ju som sagt mucka med mindre vetande norrmän. De har väl fan inget förstånd att dras med. Bara skicka fram 145cm rabiat Apa i fronten så är det lugnt.
Imorgon åker jag och packet till Rättvik. Även det ska bli fint. Uppspelt som ett barn med en limtub. Akta sig för björnar och människor i folkdräkt. Kanske få kramas med någon tjej som pratar som Susanna Kallur. Eller ruska tupp bredvid Kolja när hon somnat. Whatever, kul ska det bli.
Fantastiska jävla Apa, vilken fin start på semesterhelvetet. Amy Winehouse spelar, åh så fint. Är det något jag kan så är det norsk muff. Blir det inte muff så kan man ju som sagt mucka med mindre vetande norrmän. De har väl fan inget förstånd att dras med. Bara skicka fram 145cm rabiat Apa i fronten så är det lugnt.
Imorgon åker jag och packet till Rättvik. Även det ska bli fint. Uppspelt som ett barn med en limtub. Akta sig för björnar och människor i folkdräkt. Kanske få kramas med någon tjej som pratar som Susanna Kallur. Eller ruska tupp bredvid Kolja när hon somnat. Whatever, kul ska det bli.
onsdag, maj 30, 2007
Unhappy birthday
Välkomna vad kul att ni kunde komma viskar jag och tittar på bordet. På bordet står finservisen efter mormor och i vasen står blommorna jag plockade igår. Blommorna har redan vissnat. Inga människor sitter vid bordet. Det var ingen som kom. Axelbandet på min klänning faller ner och jag tittar lite generat mot det folktomma bordet som är dukat. Blå mascara blandas tillsammans med tårar och faller. De dekorerar tårtan vackert, tänk så lätt att plocka blåbär tänker jag för att lätta upp stämningen. Jag hör ett hysteriskt fnitter men inser att det kommer från mig själv.
Tack för att ni kom, inte skulle ni.
Svalnat kaffe gör en klump i halsen sällskap.
Tack för att ni kom, inte skulle ni.
Svalnat kaffe gör en klump i halsen sällskap.
tisdag, maj 29, 2007
A summer wasting
Förlåt för att jag inte skrivit på länge men det har vart så himla mycket liksom. Vi mår bra i alla fall, jag och Matte alltså. Vi hade en jätteskön och mysig helg liksom. I fredags så slappade vi bara och käkade nachos framför teven och kollade på det där Talang på TV4. Alla är så himla duktiga och så liksom. På lördan så fixade jag och Matte med blomsterlådorna på balkongen inför sommaren. Blir så himla fint och mysigt. Matte säger att han har gröna fingrar. Hahaha!!!. Vadå gröna fingrar liksom? Hans fingrar är väl hudfärgade, åh, han är så himla rolig ibland. Sen på kvällen så kollade vi lite på en Beckfilm och så där, käkade kyckling och delade på en flaska vitt. Jag blev nog lite lullig tror jag. Haha! På söndan så firade vi Mors dag hos Mattes föräldrar. Vi fick en jättegod Waldorfsallad och drack lite cider från Ica. Så himla mysigt. På eftermiddagen kom Jonas och Carina förbi och vi planerade lite inför semestern och så där. Jonas har köpt ett nytt kubbspel så det blir nog bra. Kubb är så himla roligt. Det är perfekt när man umgås parvis tycker vi. Helt plötsligt när vi drack kaffe så körde Carina upp en isglass i fittan. Vilken syn! Haha, Piggelinsörja över hela mellangården liksom. Hon e så himla crazy alltså. Tihi. Ha det bäst allihopa. *Kjamizzzar*
måndag, maj 28, 2007
Mirror mirror(I see a damsel)
Hallspegeln rasade i golvet förut. Utan anledning, förmodligen härjar en gast i lägenheten. Först blev jag rädd när jag tänkte på att 7 års olycka kommer att drabba mig. Men sedan slog det mig att jag har 25 års olycka bakom mig, så fuck it liksom. Angående mina 25 år så är de snart över. För 1 år sedan skissade jag upp en lista på saker jag skulle fixa innan jag fyllde 26:
*Skaffa en kompis som finns på riktigt
*Bli bra på något
*Bygga något, typ en altan, för att verka manlig
*Ligga med Lena Olin
*Ligga med någon överhuvudtaget
Inga punkter på listan har uppfyllts. Eller jo, om gubben som säljer bingolotter utanför Konsum räknas så har jag nästan skaffat en kompis. De övriga punkterna har jag cirka 28 timmar på mig att styra upp. Men det skiter jag nog i.
Fuck off!
*Skaffa en kompis som finns på riktigt
*Bli bra på något
*Bygga något, typ en altan, för att verka manlig
*Ligga med Lena Olin
*Ligga med någon överhuvudtaget
Inga punkter på listan har uppfyllts. Eller jo, om gubben som säljer bingolotter utanför Konsum räknas så har jag nästan skaffat en kompis. De övriga punkterna har jag cirka 28 timmar på mig att styra upp. Men det skiter jag nog i.
Fuck off!
söndag, maj 27, 2007
More than a party
Igår var jag på 60årskalas. På kalaset fanns ett barn som uppskattningsvis kanske var 5 år. Jag gillar inte barn i den åldern. De för ett jävla liv och springer omkring och välter saker och alla tycker att de är så oerhört charmiga. My ass att de är. Barn som är mellan 0 och 12 månader kan jag förstå vitsen med. Barnet hette i alla fall Gabriel och ville fiska i sjön. Skönt tyckte jag eftersom man slapp den jäveln ett tag. Efter fem minuter var lugnet över för då hade han lyckas dra upp en stackars fisk. Alla tyckte att Gabriel var så duktig och bla bla bla. Eftersom jag hade varit en flitig besökare vid bålbordet började känslor komma fram. Jag antar väl att jag blev en smula avundsjuk för att Gabriel fick all uppmärksamhet. Mig brydde sig ingen om. När alla skulle ta för sig av buffén var Gabriel ensam och obevakad för ett ögonblick. Jag gick fram till honom och undrade om han kände till det här med öga för öga och tand för tand. Det gjorde inte Gabriel. Jag förklarade då med en lugn och mjuk röst att eftersom han dödat en fisk, en levande varelse skapad av Gud, var jag nu tvungen att döda honom för att rättvisa och balans skulle kunna skapas. Gråtande sprang han därifrån. För att sedan komma tillbaka med sin pappa i släptåg.
Jävla golbög till unge.
Pappan undrade argt om jag hotat att döda Gabriel vilket jag naturligtvis nekade till. Alla kalasdeltagare hade nu samlats runt mig. Med ett nervöst skratt försökte jag vifta bort det hela och sa något i stil med ”Ungar va, dom är ju för härliga med sin livliga fantasi”.
Ingen trodde mig eller tog mitt parti och till slut fick jag väl be om ursäkt men jag hävdade att det var menat som ett litet skämt bara. Min mor som ordnade festen undrade om jag kunde ta hand om disken. För allas trevnad. Det störde mig lite att jag blev degraderad till tjänstehjon men tog mig an uppgiften. Jag tog med mig en bibba rött som sällskap.
Efter en timme var jag klar och gick ut i trädgården för att mingla en stund med de andra gästerna. Socialt kompetent som aldrig förr. En för mig okänd kvinna stod i solskenet. Hennes mörka hår glänste och de bruna ögonen glittrade av skönhet och lyster. Precis när jag skulle säga något intelligent för att fånga hennes intresse kom en äldre man fram och lade armen om henne. ”Mår du bra älskling?” frågade han och kysste henne. Reflexmässigt höll jag på att spy. Varför var hon ihop med den jävla grisen? Det var minst tjugo års åldersskillnad. Jag retirerade men höll mig ändå kvar i utkanten av människor som samtalade i en ring. Grisen med den vackra frun började skryta om han var så jävla bra på geografi och rabblade småländska städer: Växjö, Värnamo, Ljungby, Gislaved, Kalmar...”Nu är du väl ändå i Blekinge” avbröt jag. ”Vadå, vad menar du?” ”Jag menar Kalmar. Kalmar ligger i Blekinge. Det är det jag menar”
”Nä du grabben, Kalmar ligger i Småland”
”Jag vet vad jag pratar om, jag har för fan legat med en tjej från Kalmar en gång” ”Du har fel”.
Han stirrade triumferande på mig och jag sneglade på hans vackra fru innan jag med bestämda steg gick in i huset för att hämta ett lexikon. Jag skulle bevisa för gubbjäveln att jag hade rätt och med min kunskap och allmänbildning stjäla hans fru. Jag slog upp Kalmar i lexikonet med ett hånflin för att läsa att Kalmar ligger i...Småland. Kuk!
Instinktivt slet jag tag i ett slagträ för att göra upp med gubben. Jag resonerade att ibland är våld den enda lösningen. I brist på kunskap i alla fall. Min nya plan var alltså att slå ihjäl gubben för att sedan stjäla hans fru. Turligt nog för gubbfan blev jag hejdad av min mor i farstun.
Jag fick diska en ny omgång.
Jävla golbög till unge.
Pappan undrade argt om jag hotat att döda Gabriel vilket jag naturligtvis nekade till. Alla kalasdeltagare hade nu samlats runt mig. Med ett nervöst skratt försökte jag vifta bort det hela och sa något i stil med ”Ungar va, dom är ju för härliga med sin livliga fantasi”.
Ingen trodde mig eller tog mitt parti och till slut fick jag väl be om ursäkt men jag hävdade att det var menat som ett litet skämt bara. Min mor som ordnade festen undrade om jag kunde ta hand om disken. För allas trevnad. Det störde mig lite att jag blev degraderad till tjänstehjon men tog mig an uppgiften. Jag tog med mig en bibba rött som sällskap.
Efter en timme var jag klar och gick ut i trädgården för att mingla en stund med de andra gästerna. Socialt kompetent som aldrig förr. En för mig okänd kvinna stod i solskenet. Hennes mörka hår glänste och de bruna ögonen glittrade av skönhet och lyster. Precis när jag skulle säga något intelligent för att fånga hennes intresse kom en äldre man fram och lade armen om henne. ”Mår du bra älskling?” frågade han och kysste henne. Reflexmässigt höll jag på att spy. Varför var hon ihop med den jävla grisen? Det var minst tjugo års åldersskillnad. Jag retirerade men höll mig ändå kvar i utkanten av människor som samtalade i en ring. Grisen med den vackra frun började skryta om han var så jävla bra på geografi och rabblade småländska städer: Växjö, Värnamo, Ljungby, Gislaved, Kalmar...”Nu är du väl ändå i Blekinge” avbröt jag. ”Vadå, vad menar du?” ”Jag menar Kalmar. Kalmar ligger i Blekinge. Det är det jag menar”
”Nä du grabben, Kalmar ligger i Småland”
”Jag vet vad jag pratar om, jag har för fan legat med en tjej från Kalmar en gång” ”Du har fel”.
Han stirrade triumferande på mig och jag sneglade på hans vackra fru innan jag med bestämda steg gick in i huset för att hämta ett lexikon. Jag skulle bevisa för gubbjäveln att jag hade rätt och med min kunskap och allmänbildning stjäla hans fru. Jag slog upp Kalmar i lexikonet med ett hånflin för att läsa att Kalmar ligger i...Småland. Kuk!
Instinktivt slet jag tag i ett slagträ för att göra upp med gubben. Jag resonerade att ibland är våld den enda lösningen. I brist på kunskap i alla fall. Min nya plan var alltså att slå ihjäl gubben för att sedan stjäla hans fru. Turligt nog för gubbfan blev jag hejdad av min mor i farstun.
Jag fick diska en ny omgång.
lördag, maj 26, 2007
Ship of fools
Det var natten mot den dag då cirkusen skulle komma till stan. Jag hade varit exalterad en längre tid då cirkus var det bästa jag visste. De vackra hästarna, de skabbiga lindansöserna, de varma chipsen och stanken från spånet i manegen var något extra. Men nu låg jag på akuten med nypumpad mage. Min mor satt dyster vid sängkanten.
-Varför skulle du äta flugsvamp Wayne?
-Jag vet inte...jag blev bara så nyfiken.
-Jag hade haft förståelse för det om du var ett litet barn. Men du är ju 25 år nu.
Min mor grät stilla.
-Kan det ha att göra med att jag är en bortbyting?
-Kanske...men jag älskar dig även fast du är en trollunge.
Primalskrik och stön framkallade av dödsångest hördes utifrån korridoren. Lysrören blinkade och den sterila miljön vittnade om att jag inte skulle få gå på någon cirkus. Sedan hände absolut ingenting.
-Varför skulle du äta flugsvamp Wayne?
-Jag vet inte...jag blev bara så nyfiken.
-Jag hade haft förståelse för det om du var ett litet barn. Men du är ju 25 år nu.
Min mor grät stilla.
-Kan det ha att göra med att jag är en bortbyting?
-Kanske...men jag älskar dig även fast du är en trollunge.
Primalskrik och stön framkallade av dödsångest hördes utifrån korridoren. Lysrören blinkade och den sterila miljön vittnade om att jag inte skulle få gå på någon cirkus. Sedan hände absolut ingenting.
onsdag, maj 23, 2007
Spiders and flies
Sotfläckarna på väggarna vittnar om en kamp på liv och död under påverkan av alkohol från helgen. Har tydligen gått lös med hårspray, som något våp lämnat i all hast, och en tändare för att få bukt med spindelproblemet. Tanken på att flambera Djävulens lärljungar kändes förmodligen klockren och genialisk. Men offensiven var i efterhand totalt verkningslös. Spindlarna lever fortfarande och stirrar på mig med lömska elaka ögon. Ögon som sänder ut budskap om lidande och ond bråd död. Jag undrar om Anticimex rycker ut för att ha ihjäl två spindlar i sov och badrum? Kanske om jag gråter och berättar om armén som hägrar utanför fönstren. Stängda fönster resulterar i kvav och unken luft i sommartider. Har fortfarande inte släppt myten om att spindlarna kryper in i ändtarmen och bygger bo. Aldrig förr har knipövningarna känts så självklara. Men värst är den psykiska stress jag upplever. Förstoppningen och den härskna stanken från min otvättade kropp får mig att känna ett oerhört självförakt. Sömnlösheten leder till otäcka sinnesförvridningar. Har helt tappat greppet om tid och vad som är verkligt och inte. Vättarna i de kulörta frisyrerna och melerade sparkdräkter, är de på riktigt? De små vättarna som springer i cirklar på köksgolvet utan att svara på tilltal. Vad vill de mig? Om de ändå ska vara här kan de väl göra lite nytta som att laga spislampan eller något. Jesus ropar från linoleumgolvet om att han är korsfäst och trött. Vem är han att klaga? Jag orkar snart inte mer. Måtte dårskapen förhindra vansinnet.
måndag, maj 21, 2007
Young at heart
Något som gör mig glad, förutom filmer med Chevy Chase och lesbisk amatörporr, är att hitta en skiva i samlingen som jag tidigare av någon anledning inte brytt mig om. Och inse att den är förbannat bra. ”New Times” med Violent Femmes är en sådan och den har gått varm hela kvällen. Minns inte när jag köpte den men jag antar att det är det oerhört fula omslaget som gjort att jag inte lyssnat ordentligt på den innan. Men gosse, vilken guldskiva. Nu har jag lärt mig att man inte ska döma kvinnan efter trosorna. Eller hur man säger.
Igår tittade jag lite på Vi i femman och tro vad ni vill, men jag kunde tre frågor i rad!! Vilken jävla kick för självförtroendet! Funderar starkt på att söka dispens för att kunna få delta i barntävlingar.
Livet går min väg nu. Fortsätter det så här är jag övertygad om att jag snart kommer att få ligga med en tjej också.
Förmodligen innan midsommar.
Nästa år.
Yeeaah!
HIGH FIVE!
Igår tittade jag lite på Vi i femman och tro vad ni vill, men jag kunde tre frågor i rad!! Vilken jävla kick för självförtroendet! Funderar starkt på att söka dispens för att kunna få delta i barntävlingar.
Livet går min väg nu. Fortsätter det så här är jag övertygad om att jag snart kommer att få ligga med en tjej också.
Förmodligen innan midsommar.
Nästa år.
Yeeaah!
HIGH FIVE!
söndag, maj 20, 2007
Will the summer make good for all of our sins?
Känner du dig liten, ensam, ful, nervös och rädd så här en söndag? Känns det som om din psykiska stimulans försvann någon gång för en massa år sedan?
Känns det som att du krälar i ett träsk av smuts och skuld?
Som om din kropp och själ aldrig mer kommer att få en ren yta?Skakar dina händer när du sitter där i din gudsförgätna lägenhet med en dyster och ångestfylld monolog som sällskap?
Om du känner så ska du gå med i min samtalsgrupp som framöver kommer att samlas på söndagarna. Denna dag som Gud ironiskt nog glömde.
Än så länge är samtalsgruppen på ett jävligt löst planeringsstadium men kommer i stora drag gå ut på att vi samlas och samtalar. Vi försöker reda ut bläckorna under helgen. Vi ger varandra råd och stöd. Någon kanske skrev sms till något ex med texten ”Jag är verkligen glad för din skull att du kunde gå vidare efter 5 dagar. Jävla FITTA!!!” och har lite ångest. Eller mycket. Då säger vi andra att det är lugnt och inte gör något och ger personen i fråga en gruppkram. Någon annan kanske slog in en ruta hos Moderaterna och är nervös för en polisanmälan. Återigen säger vi att det inte gör något. Vi skiter väl i borgarsvinen. Eller så har någon inte gjort något speciellt men ensamheten och behovet av sällskap en söndag är så starkt att samtal krävs ändå.
Vi behöver ju inte bara samtala. Aktiviteter kanske kan vara något. Filmkvällar? Grillning i någon park? En skön spontanfylla framför fotbollen på tv? Stavgång är ju modernt, ja alltså, allt går ju.
Glöm inte att personer som lever i parrelation eller som kan dricka med måtta och gärna påtalar för andra hur fulla de varit är bannlysta.
Eftersom samtalsgruppen ej startat än ska jag nu gå och lägga mig. Klockan är kvart i nio. Finns ingen anledning att vara vaken längre.
Känns det som att du krälar i ett träsk av smuts och skuld?
Som om din kropp och själ aldrig mer kommer att få en ren yta?Skakar dina händer när du sitter där i din gudsförgätna lägenhet med en dyster och ångestfylld monolog som sällskap?
Om du känner så ska du gå med i min samtalsgrupp som framöver kommer att samlas på söndagarna. Denna dag som Gud ironiskt nog glömde.
Än så länge är samtalsgruppen på ett jävligt löst planeringsstadium men kommer i stora drag gå ut på att vi samlas och samtalar. Vi försöker reda ut bläckorna under helgen. Vi ger varandra råd och stöd. Någon kanske skrev sms till något ex med texten ”Jag är verkligen glad för din skull att du kunde gå vidare efter 5 dagar. Jävla FITTA!!!” och har lite ångest. Eller mycket. Då säger vi andra att det är lugnt och inte gör något och ger personen i fråga en gruppkram. Någon annan kanske slog in en ruta hos Moderaterna och är nervös för en polisanmälan. Återigen säger vi att det inte gör något. Vi skiter väl i borgarsvinen. Eller så har någon inte gjort något speciellt men ensamheten och behovet av sällskap en söndag är så starkt att samtal krävs ändå.
Vi behöver ju inte bara samtala. Aktiviteter kanske kan vara något. Filmkvällar? Grillning i någon park? En skön spontanfylla framför fotbollen på tv? Stavgång är ju modernt, ja alltså, allt går ju.
Glöm inte att personer som lever i parrelation eller som kan dricka med måtta och gärna påtalar för andra hur fulla de varit är bannlysta.
Eftersom samtalsgruppen ej startat än ska jag nu gå och lägga mig. Klockan är kvart i nio. Finns ingen anledning att vara vaken längre.
lördag, maj 19, 2007
Fuck shit up
Hon hette Sibylla men kallade sig för Miss Saigon och hennes intressen låg inom musikaler och oralsex. Hon hade sett över 250 musikaler och sugit mer än 56 kilometer kuk. Det var hon jävligt nöjd med.
Öh...Näe...va fan...Det håller inte riktigt tycker ni va? Jag känner ungefär likadant. Ska nog göra något annat istället just nu. Runka? Nej fan, även om det är lördag får det räcka med en trippel. Har druckit lite öl så jag orkar ändå inte fokusera på junioren. Men en till öl kanske? Ja, en öl får det bli. Och lite Einstürzende Neubauten förstås. Kanske skicka desperata meddelanden till någon. Hej då!
Öh...Näe...va fan...Det håller inte riktigt tycker ni va? Jag känner ungefär likadant. Ska nog göra något annat istället just nu. Runka? Nej fan, även om det är lördag får det räcka med en trippel. Har druckit lite öl så jag orkar ändå inte fokusera på junioren. Men en till öl kanske? Ja, en öl får det bli. Och lite Einstürzende Neubauten förstås. Kanske skicka desperata meddelanden till någon. Hej då!
torsdag, maj 17, 2007
Holiday in the sun
Kan alla bara fokusera på mig nu? Glöm svälten i Sudan och kriget i Irak för en stund och tänk på mig. Eller va fan, vi skiter väl i döende barn i Afrika och sönderspränga kroppar i Bagdad. Det är ju först när the Ark hamnar på 18:e plats i en tävling som vi orkar reagera och svär att nu får det fan vara nog. Så ok, försök att glömma de viktiga frågorna för en stund, ty nu är det jag som har problem.
Jag sitter här blek, glåmig och med begynnande bukfetma och konstaterar att min semester börjar snart, om sisådär 7 veckor. Så skönt kan det ju tyckas men jag har inte en jävla aning om vad jag ska göra. Fan. Soda den jäveln ska till New York med kärringen så jag känner mig redan innan säsongen ens har börjat som en övergiven sommarkatt.
Jag är trött på att göra saker själv, men det får väl bli så i år igen. Men vad? Lurade lite på en tågluff igen, men eftersom jag snart kommer att dö på grund av ålderdom blir interrailkortet jävligt dyrt i år. Sedan börjar jag ju bli stel och vet inte om jag orkar sitta och dricka mig genom nätter på tåg i Centraleuropa längre. Kuk!
Tallade på idéen om en flygluff ett tag, köra fyra stopp med lågprisbolag på säg tolv dagar. Men va fan, då krävs det ju planering. Och att flyga är klaustrofobiskt och tråkigt. Slida!
Charter kanske? Men är det inte jävligt loseraktigt att dra på charter själv? Jag har ändå en vision där jag knallar omkring på en grekisk strand klädd i vita linnebyxor i solnedgången med en tröja knuten över mina axlar. Kanske går till hotellet och läser något litterärt mästerverk och dricker högst ett glas vin och sedan går och lägger mig med frid i sinnet. För så skulle det ju bli, yeah! Snarare så att man blir full på planet ner och hävdar att det är ens jävla rättighet att få krama flygvärdinnorna och be dom sitta i ens knä. Väl på plats försöker man väl locka med den där 16-åriga flickan från Skinnskatteberg som är på semester med familjen upp på rummet med hjälp av lovord om ett modellkontrakt. Eller så får man stryk av några hormonstinna skitungar som är utomlands för första gången och spelar E-type dygnet runt. Eller så kanske man blir uppvaktad av Stavros på stranden som vill ha hjälp med att olja in sin kropp. Och eftersom man känner sig ensam och övergiven så blir man smickrad när Stavros säger att man är söt och oljar gärna in hans kropp. Sedan bjuder Stavros, eller Staven som man döpt honom till, på ouzo och dagen efter så vaknar man upp med stel käke och värkande rumpa och undrar vad fan det var som hände? Bredvid en ligger Stavens stringkalsonger och man känner sig förvirrad i sin sexualitet och blir lite ledsen. Det blir fel oavsett vad man gör. Muff!
Jag har ju i och sig fått erbjudande om att följa med Varulven och hans nazistiska flickvän till Åbo i Finland och titta på Roky Erickson. Varulvens flickvän är givetvis inte nazist, men från Tyskland och det är ju så tacksamt att dra paralleller. Och visst, det vore ju coolt att dra till Finland, men ändå. Känns det inte lite som ett misslyckande att semestra där? Ungefär som att bli ihop med en tjej som väger 200 kilo. Inga ambitioner kvar liksom. Vet någon om finska tjejer är lättfotade? Om inte, vad kostar en genomsnittlig finsk hora? Vad äter man i Finland? Fungerar mobilen där? Kan man dricka kranvattnet? Vad kostar en Big Mac?
Ack ve, ack ve. Alla dessa problem. Vad ska jag göra? Glöm inte att jag har det värst. Alltid.
Jag sitter här blek, glåmig och med begynnande bukfetma och konstaterar att min semester börjar snart, om sisådär 7 veckor. Så skönt kan det ju tyckas men jag har inte en jävla aning om vad jag ska göra. Fan. Soda den jäveln ska till New York med kärringen så jag känner mig redan innan säsongen ens har börjat som en övergiven sommarkatt.
Jag är trött på att göra saker själv, men det får väl bli så i år igen. Men vad? Lurade lite på en tågluff igen, men eftersom jag snart kommer att dö på grund av ålderdom blir interrailkortet jävligt dyrt i år. Sedan börjar jag ju bli stel och vet inte om jag orkar sitta och dricka mig genom nätter på tåg i Centraleuropa längre. Kuk!
Tallade på idéen om en flygluff ett tag, köra fyra stopp med lågprisbolag på säg tolv dagar. Men va fan, då krävs det ju planering. Och att flyga är klaustrofobiskt och tråkigt. Slida!
Charter kanske? Men är det inte jävligt loseraktigt att dra på charter själv? Jag har ändå en vision där jag knallar omkring på en grekisk strand klädd i vita linnebyxor i solnedgången med en tröja knuten över mina axlar. Kanske går till hotellet och läser något litterärt mästerverk och dricker högst ett glas vin och sedan går och lägger mig med frid i sinnet. För så skulle det ju bli, yeah! Snarare så att man blir full på planet ner och hävdar att det är ens jävla rättighet att få krama flygvärdinnorna och be dom sitta i ens knä. Väl på plats försöker man väl locka med den där 16-åriga flickan från Skinnskatteberg som är på semester med familjen upp på rummet med hjälp av lovord om ett modellkontrakt. Eller så får man stryk av några hormonstinna skitungar som är utomlands för första gången och spelar E-type dygnet runt. Eller så kanske man blir uppvaktad av Stavros på stranden som vill ha hjälp med att olja in sin kropp. Och eftersom man känner sig ensam och övergiven så blir man smickrad när Stavros säger att man är söt och oljar gärna in hans kropp. Sedan bjuder Stavros, eller Staven som man döpt honom till, på ouzo och dagen efter så vaknar man upp med stel käke och värkande rumpa och undrar vad fan det var som hände? Bredvid en ligger Stavens stringkalsonger och man känner sig förvirrad i sin sexualitet och blir lite ledsen. Det blir fel oavsett vad man gör. Muff!
Jag har ju i och sig fått erbjudande om att följa med Varulven och hans nazistiska flickvän till Åbo i Finland och titta på Roky Erickson. Varulvens flickvän är givetvis inte nazist, men från Tyskland och det är ju så tacksamt att dra paralleller. Och visst, det vore ju coolt att dra till Finland, men ändå. Känns det inte lite som ett misslyckande att semestra där? Ungefär som att bli ihop med en tjej som väger 200 kilo. Inga ambitioner kvar liksom. Vet någon om finska tjejer är lättfotade? Om inte, vad kostar en genomsnittlig finsk hora? Vad äter man i Finland? Fungerar mobilen där? Kan man dricka kranvattnet? Vad kostar en Big Mac?
Ack ve, ack ve. Alla dessa problem. Vad ska jag göra? Glöm inte att jag har det värst. Alltid.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
