Romeo´s distress

Lägenheten längst upp till vänster i huset mittemot mitt har alltid varit bebodd av kvinnor med en dragning till att trippa omkring nakna alternativt lättklädda.
Eller ja, alltid och alltid, men så länge jag bott i min lägenhet i alla fall. Detta fenomen har förgyllt många ensamma kvällar för mig. Sedan några månader har lägenheten i huset mittemot mitt stått tom vilket har resulterat i psykisk stress och svåra depressioner för undertecknad.
Men nu äntligen har Gud hört bön och en ny kvinnovarelse har flyttat in. Har dock än så länge inte sett några tendenser till nakenhet men jag har stora förhoppningar. Funderar nu starkt på att göra ett besök hos kvinnan och erbjuda lite hjälp i hennes nya boende.
Men jag vette fan vad jag skulle kunna hjälpa till med, är ju knappast en händig man som Per Gessle. Eller va fan, hon fixar väl att skruva i en glödlampa själv, vi lever ju i ett jämnställt samhälle. Jag kan väl bara titta på och ligga lite sensuellt på hennes säng med ett glas hemgjort vin i handen.
Ett problem är dock att huset är omgärdat av ett järnstaket och det lär väl krävas en portkod för att komma in i trapphuset. Jag måste alltså forcera en järngrind och sedan krossa rutan i porten för att ta mig in. Men det löser sig nog.
Jag går nu.
Tar givetvis med mig en stor kniv för att kunna freda mig mot eventuell pojkvän.
Lycka mig till.
”My secret fear of being alone
I sit and hold hands with myself
I sit and make love to myself”