måndag, december 31, 2007

World war III

Nyårsafton.
Jag firar allena.
Det gör kärringen i huset mittemot också. Det verkar vara något intressant på tv hos henne. Kanske en duett med Kjell Lönnå och Lasse Berghagen?
Fan vet.
Kanske väntar hon bara på döden där hon sitter och gungar i sin pinnstol?
Som sagt, fan vet.

Och jag tänker inte gå och fråga.

Själv väntar jag på livet, men eftersom jag väntat på livet i dryga tjugosex år så ställer jag mig tveksam till att det skulle dyka upp ikväll.
En sketen jävla måndag med snålblåst och helvete.



Nåväl, jag dricker ett glas rödvin och lyssnar på Mozart.

Känns ju faktiskt sofistikerat.
Problemet är väl dock att det knappast kommer att sluta vid ett glas.
Har några flaskor.
I värsta fall springer jag väl senare runt naken i trapphuset och slår frenetiskt med ett paraply på trappräcket.

"Vadå jävla sluta slå, grannjävel? Jag spelar ju för fan industrimusik fattar du väl! Kritisera inte det du inte förstår! Dumjävel!"

Men mest troligt är att jag sopar i mig tillräckligt och sedan drar några coola riff på luftgitarren och utnämner varenda låt jag spelar på stereon till "världens bästa genom tiderna".

För att sedan somna i fosterställning på hallgolvet.

Förmodligen med utkorgen på mobilen fylld med patetiska kärleksförklaringar till random flicknamn ur telefonboken.

Mitt mål är i alla fall att somna innan midnatt så att jag slipper ta del av kaoset när tredje världskriget bryter ut.

Jävla idioti.

Tänk på oss djur, och de människor med svaga nerver!

Gott nytt år!


lördag, december 29, 2007

Funeral party

En väninna frågade en gång vilken musik jag tänkt att ha på mitt bröllop. Jag undrade då förstås va fan hon menade och hon sa att hon menade precis vad hon undrade. Jag satt som ett frågetecken och medgav sen att jag inte ägnat bröllop en enda tanke.
Känns ju en aning avlägset.

Begravning däremot, där har jag hyfsad koll på musiken.

Men till att börja med så är mitt mål att svenska regeringen avsätter X antal miljoner inför min död. Miljonerna ska gå till att abonnera Unter den Linden i Berlin. Där ska min kropp transporteras fram, med ett följe av hundratusentals vackra gråterskor. Tillslut ska min kropp ligga på lit de parade vid Brandenburger Tor och Lena Olin ska hålla ett känslosamt tal. Kanske utlyser FN 3 månaders världssorg.

Nu kanske det inte riktigt blir så, men man måste ju hålla framtidsplanerna vid liv.

Och om framtidsplanerna går åt helvete så har jag ändå koll på musiken.

Begravningen ska börja med något rivigt, något som säger till de ca 7 begravningsdeltagarna att – Nu håller ni käft, för nu börjar det. Kanske Prolog, samt Feurio! med Einstürzende Neubauten. Sedan är det valfria låtar med The Cramps, Nick Cave (dock icke Deanna) och Tindersticks som gäller.
Näst sista låten blir Il N'y A Pas D'amour Heureux med Francoise Hardy. Jag tror Amour betyder typ knulla och det verkar ju kul.

Avslutningsvis blir det i alla fall Perfect Day med Lou Reed. Detta mästerverk.

Oh it's such a perfect day,
I'm glad I spent it with you.
Oh such a perfect day,
You just keep me hanging on,
You just keep me hanging on.
Just a perfect day,
Problems all left alone,
Weekenders on our own.
It's such fun.
Just a perfect day,
You made me forget myself.
I thought I was someone else,
Someone good.

För de som orkat/känt sig tvingade att ta sig till ceremonin så avslutas den med ett stort glas öl på närmsta ölsjapp. Inget jävla kyrkkaffe eller va man sysslar med.
Jaja, det var väl allt.

Ps, Jag är inte självmordsbenägen. Jag har en Lena Olin att kliva på innan jag kastar in handduken. Så till alla er som redan korkat upp årgångsvinet eller champagnen och satt på er partyhattarna!:
- Eat my fuck, you cunts!

Edit:

Ps 2, Den kanske inte passar in på dödsfesten (eller jo, det gör den nog) men detta blir i alla fall ett tillägg på årslistan.

Årets låtupptäckt: Queen – Death on Two Legs
Helvete va bra den är!
Den kan ni väl sno från Internet, kids.

torsdag, december 27, 2007

Bad year

2007 - Året då Amy Diamond kom i puberteten och en berusad isterbuk till danskjävel gav bakfylleångesten ett ansikte. I ett försök att vara lika viktig som exempelvis Bionda eller Ebba von Sydow kommer här min årslista:

Årets skiva 1: Einstürzende Neubauten – Alles Wieder Offen

Årets heldag: Med Soda en söndag på Hotty och Birdmans balkong sista helgen i april. Solen sken, kebaben var god, efter lite spya så var även ölen god igen. Det pratades utrikespolitik och muff, så som det ska vara.

Årets prata först – tänk sen: "Du, vart går egentligen gränsen för grovt narkotikabrott när det gäller röka? ... Eh, alltså jag undrar åt en polare... ". Sulan till en okänd jurist på ett tåg.

Årets konsert 1: Antony and the Johnsons, Rättvik, Dalarna.

Årets mest skitnödiga boktitel: Ronnie Sandahl – "Vi som aldrig sa hora". Killar som utger sig för att aldrig sagt hora, oavsett sammanhang alltså, var dom som skulle vara "hyggliga" och hålla bort håret när de fulla fjortonåriga flickorna skulle spy. Samtidigt hade de givetvis stånd och bara väntade på att flickstackarna skulle däcka. Jävla hyckleri. Och nej, jag har inte läst boken.

Årets skiva 2: CocoRosie – The Adventures of Ghosthorse & Stillborn

Årets möte: Med Amy Winehouse i Norge såklart. Ett möte om ni frågar mig i alla fall, kanske inte om ni frågar henne.

Årets mest oväntade kommentar: "Vill ni ha en spark i ansiktet?" Sagt av en pundare på cirka 145 cm på Järntorget i Göteborg till mig och Soda. Vi avböjde.

Årets film: This is England

Årets konsert 2: CocoRosie, Göteborg.

Årets besvikelse: Helena-med-lökarna sa att vi skulle knulla i en buske. Det har fortfarande inte hänt, och det gör ont i själen.

Årets irritationsmoment. Alla jävlar som gnäller på borgarna... när dom själva röstade fram skiten. Håll nu käft, och ta en ordentlig tankeställare i tre år. Själv så får jag gnälla precis hur högt jag vill. Det är t.ex. borgarsvinens fel att jag nu har ont i halsen. Så det så!

Årets ligg: Äsch...

Årets skiva 3: M.I.A – Kala

Årets låt: Grinderman – No pussy blues

Årets hjälte: Jag. Jag hjälpte en kille i rullstol uppför en liten sluttning. Vet inte om han ville ha hjälp egentligen men jag drog ändå och jag väntar fortfarande på dagens ros i lokaltidningen.

Årets mest slitna fras: Till helgen blir det fan lugnt.

Äh, nu kommer jag inte på något mer. Förutom vinsten i öldrickartävlingen och vissa onanitillfällen så har det överlag varit ett ganska trist år.

"A wave of sensuality fucks that smooth hole. Yes, this has been quite a bad year"

tisdag, december 25, 2007

Say just words

Tjejen i grön tröja kommer fram och säger att hon lyssnar på Kent och jag säger att han den där Kent är ganska ok och då undrar hon om jag skriver dikter vilket jag egentligen inte gör men jag säger ändå att jag gör det för att kanske imponera lite och då undrar hon om hon kan få höra något men då börjar jag harkla mig och titta över hennes axel men hon är påstridig som fan och jag slänger ur mig "Kom och lägg ditt huvud mot min axel/ Lägg din arm över mitt bröst/ Tryck din bakteriehärd mot min höft/ Älska mig" och när jag väntar på hennes respons med ett tafatt leende så verkar hon arg och ifrågasätter om jag menar det kvinnliga underlivet när jag säger bakteriehärd och då säger jag att det är fritt för tolkning för egentligen så vet jag inte vad jag menar och sedan står vi tysta några sekunder och tittar på varandra och hon frågar om jag är miljövän och jag skakar bara på huvet för jag inser att loppet är kört och då undrar hon varför och jag säger att ibland när jag har tråkigt så länsar jag någon batteriinsamling för att sedan tömma innehållet i sjön och att det liksom är mitt bidrag i kampen mot Moder Jord den jävla slynan lägger jag till och sedan ursäktar jag mig för jag pissnödig som fan och sedan när jag kommer tillbaka från pissoaren med okända mäns urinstänk på mina byxor så ser jag att hon har hittat en annan kille och den killen har basker och scarf och lockigt vackert hår och jag ställer mig då ensam i baren och beställer in den billigaste ölen och funderar över det där med kärlek och varför inte vissa får ta del av den.

lördag, december 22, 2007

Strange love

När jag tidigare idag i vemod, lätt berusad, vandrade hemåt mot en tom lägenhet med härsken doft. Ja då kändes allt meningslöst. Insikten om att det närmsta jag någonsin kommer att komma kärlek är tjäran i cigaretterna, gjorde mig minst sagt lite ledsen. Mitt i allt mörker och helvete skådade jag dock något som fick mig på bra humör igen.
I snön på framrutan på en bil hade något ritat en snopp. Med ett brett leende fortsatte jag rakryggat hemåt.
Ibland krävs det så lite.

fredag, december 21, 2007

Wanted man

Nu jävlar är det klippt.
Helvete.
Radiotjänst är efter mig.
Dom jävlarna har ringt både hem och på mobilen. Fan att det skulle bli så här.
Misstänker även att kärringen i kassan på Konsum är Säpo-agent och har span på mig, eftersom hon blänger på mig när jag ställer intima frågor. Varför ska dom alltid jävlas med den lilla människan? Varför? VA?
Det finns ingen annan utväg än att jag lämnar landet för gott. Det gör jag nu ikväll. På vägen till Arlanda måste jag ta reda vilka länder Sverige inte har utlämningsavtal med.

Om någon träffar Cleopatra så hälsa henne att jag är ledsen att det blev så här. Men påpeka gärna också att jag ställer mig mycket tveksam till att den där ungen skulle tillhöra mig.


Shit, nu måste jag dra, för snart slår dom väl in dörren dom jävlarna. Packar bara ner det viktigaste. Passet, Visa-kortet och ett vältummat exemplar av Aktuell Rapport från september 1996.

onsdag, december 19, 2007

Little rhymes

Sitter här med ett glas rött, lyssnar på skön och soft musik och har under dagen skapat lite julmys. Köpt julklappar och käkat lunch med Abab. Nu har jag pyntat, alltså slängt fram en liten keramiktomte på några centimeter och tagit fram det där julkortet som någon råkade skicka fel förra året. Ska slå in julklapparna och försöka komma på lite fyndiga rim. Ska även bygga en bomb som jag ska låta detonera i närheten av den där snubben som tittade åt mitt håll idag. Man ska fan inte komma i närheten av Wayne Nilsson och spela märkvärdig. Det är mysigt att pyssla. Kram på er.

tisdag, december 18, 2007

Just one kiss

Idag hände något märkligt på universitetet.
Jag tror att jag blev kysst.
Lite lätt i alla fall.
Johanna i klassen skulle åka hem till Falköping, Falkenberg eller Falklandsöarna eller vart fan hon nu bor över jul. Vi stod i vilket fall som helst utanför entrén och när vi kramades och sa god jul till varandra så tyckte jag att jag kände hennes läppar mot min hals. Senare på väg hem så fick jag lägga mig omtöcknad i ett dike och försöka börja andas normalt igen. Nu har jag tagit mig samman och kommit fram till två möjliga anledningar till att jag blev kysst.

Alt. 1. Johanna har under hela terminen varit förälskad i mig och att genom att diskret trycka sina läppar mot min hals ville hon säga "Jag kommer sakna dig oerhört under jul och jag kommer alltid att älska dig".

Nu till det mer troliga, tyvärr.

Alt. 2. Johanna har under hela terminen varit äcklad av mig och kände sig tvingad att dela ut en kram. Hon tänkte "Jaja, det är ju snart jul, kan väl ge den sorglige fan en snabb kram". Och när hon tog ett djupt andetag och samtidigt försökte vända bort huvudet så hamnade hennes läppar av misstag mot min hals då jag ivrigt vräkte mig fram.

Hm...det är svårt att tolka signaler ibland.

"Somebody died for this
Somebody died for just one kiss"

måndag, december 17, 2007

The bottle

Kroppen känns förorenad som ett polskt industriområde. Mina nervösa skakningar är ibland det enda tecknet på liv. Magen är tom, måste ha föda, ge mig näring via dropp. Ge mig någonting snabbt. Men jag fick ju i alla fall kliva på. Eller nej fan... det fick jag ju inte alls. Det närmsta var väl när det skulle konverseras med en rysk kärring på McDonald´s. Hon grät, kanske var det mitt fel, jag minns inte.

Jaja, det är väl bara att bryta ihop och komma igen, som en förmodat klämkäck jävel någon gång sa.


För övrigt så har väl Peter Jöback och Annika Norlin gjort årets störigaste låt – Han är med mej nu.
Den är nästan värre än allt Sean Paul gjort. Och då är det illa. Nu ska jag gå till Konsum och köpa bröd. Få lite frisk luft och förhoppningsvis en aning värdighet tillbaka.

torsdag, december 13, 2007

Simply the best

Idag när jag naken gick runt i lägenheten och fortfarande firade vinsten i öldrickartävlingen genom att dra tuffa riff på luftgitarren fick jag reda på tentaresultatet från i fredags. VG.
Därför vill jag tacka:
- Mig själv givetvis.
- Han som uppfann tjack (Jag tar för givet att det var en man. Kvinnor har bara lyckats uppfinna gnäll, mens och ”huvudvärk”)
- Hon den snygga bruden på klistermärket på bananerna. Fan va söt du är.

Jag vill inte tacka:
- Gud. Gud, om du läser det här, så vill jag bara säga att du är en jävla sopa som aldrig trott på mig. Därför tror jag inte längre heller på dig. Om du trots allt finns så kan du dra åt helvete.
- Hon den snygga bruden på klistermärket på bananerna. Fan va svårflirtad du är, du kan väl i alla fall svara på tilltal.

Jodå så att va fan… det rullar på. Det här har utan tvekan varit den bästa veckan i mitt liv sedan jag gjorde hattrick i knattefotbollen (visserligen kanske det inte räknas som ett äkta hattrick då två av målen var i det egna lagets, men ändå). Jag menar först öldrickarmästare, sedan ett gott resultat på tentan. Om jag bara får knulla snart är mitt liv fulländat. Jag kräver inte så mycket mer. Fast egentligen så nöjer jag mig med en kram. Det vore fint.

Imorgon åker jag tillsammans med Zombie och Ginger till Stockholm. Där ska vi hälsa på Varulven och gå på konsert. Stockholm är Sveriges huvudstad och jättestort. Det är lätt att gå vilse. I Stockholm finns det olika affärer och knarkare. Det vet jag, för jag var där på i skolresa i sjätte klass.

Planen för konserten är den vanliga. Dricka måttligt innan, och kanske ta en eller två öl under spelningen. Det vore fint om det kunde bli så. Och inte som det brukar vara. Packad som fan när man anländer, ser två låtar för att sedan hänga i baren och försöka ligga med de lokala glädjeflickorna, utan framgång. Sedan gå och inhandla merch ”- Girlie size? Jo men jag har ungefär samma kroppsstorlek som när jag var nio, den tröjan passar fint”
Får se hur det blir. Nu ska jag fortsätta spela luftgitarr. Fuck yeah!

Burn the witch

En repris på reprisen, som TV på sommaren:

Lucia. Nu skulle man vara 14 igen, ligga full i en buske och bara må. Här kommer en julrepris:

Det finns en bra sak med vintern. Det är att det blir legalt för män att använda tighta halvtrikåer. Det vill säga långkalsonger. I mina långkalsonger dansar jag omkring i min lägenhet likt den balettdansös jag alltid drömt om att få vara. Jag intalar mig att jag får vackra ben och smärt kropp i mina långkalsonger. I övrigt är vintern en jävla hora.
Detta hade jag precis förklarat i lång monolog då vi stod och frös utanför baren nu i måndagskväll. Det hade varit julfest. Hon undrade hur gammal jag var. "24 och ett halvt. Och du?" "Snart 37"

Gamla jävla kärring!, tänkte jag alldeles för högt och av hennes reaktion att döma var det inte populärt. Jag kysste henne ömt för att få henne att glömma min klantiga kommentar. Hon smakade en trist blandning av lutfisk, ägghalvor, sill, skinka och sprit. Prinskorvflott glänste i hennes mungipor. Själv hade jag i alla fall haft hyfs nog att röka lite efter julmaten. Och nyttjat en servett. Innan hånglandet. Vi kysstes lite till och hon undrade generat om jag ville följa med henne hem. Jag funderade om jag skulle vara stolt och tacka nej, eller om jag skulle följa med som en full desperat patetisk idiot. Ville ju egentligen inte ha så speciellt mycket med kvinnan att göra. Fattade ett beslut som låg närmast min natur och vi började gå i samma riktning.

Eftersom det var vardag så gick inga nattbussar och då pengar till taxi ej fanns fick vi knalla hela vägen . Efter en del klagande steg jag tillslut i alla fall in i en trång tambur i ett radhusomårde.Blev erbjuden en sängfösare och var förstås inte sen att tacka ja. Sherry. Vem fan dricker sherry tänkte jag men svepte med god min och lade mig graciöst på hennes säng.
"Du, det är nog bäst om du sover på soffan. Du blir inte sur va?" "Nej, inte alls. Jag har ju bara gått i en halvtimme i minusgrader för lite tårta. Vid det här laget skulle jag ha somnat nyrunkad hemma nu. Men inte fan är jag sur"
Hon började gråta och tjata om att hon var nyskild och inte var redo för sånt här. Orkade inte lyssna på skiten. Tog resten av flaskan med sherry och lommade ut till vardagsrummet och soffan. En gammal sliten och sorglig historia. Brun jävla manchestersoffa.Vem fan har sånt nuförtiden minns jag att tänkte innan jag grinigt somnade.

Vaknade av skrammel och starkt ljus från hallen. Tittade på klockan. 07.26. Helvete! Sen till jobbet. Började bakfullt hyperventilera och rafsade ihop mina saker och rusade ut i hallen. Lyckades snubbla på något på golvet. Något började skrika. En liten flicka i vit särk låg blodig på golvet. Jag var täckt i hennes blod. Måste ha penetrerat hennes halspulsåder eller nått för jävlar va blod det var. Och varmt som fan. Kunde blod vara så kokande varmt tänkte jag och började i chocktillstånd gapa om att hon var Lucifers utsände.
Flickan grät.
Jag grät.
Flickans mamma grät.
Mamman som hade avvisat mig natten innan.
Vi började skrika åt varandra.
"Din idiot! Du förstört hennes linne!"
"Jag har ju precis dödat ditt barn och du gapar om hennes linne. Är du helt störd?"
"Det är ju för fan glögg som du spillt ut. Hon ska vara Lucia idag. Förstår du ingenting??"
Jag insåg att blodet var glögg och flickan egentligen bara blivit skrämd av en spritluktande okänd man. Funderade på om jag skulle be kärringen betala kemtvätten för min skitiga kavaj men mumlade nått i stil med att "ungjäveln kommer ju ändå bara svimma" och gick. Traskade hemåt. Det var fortfarande mörkt. Jag ringde jobbet och sa jag skulle vara hemma på grund av vård av sjukt barn. Blev ifrågasatt av min arbetskamrat om jag verkligen hade barn. Bad människan dra åt helvete och tände en cigg. Det skulle bli en trist dag.

onsdag, december 12, 2007

The winner takes it all

Min kropp värker, mitt huvud värker.
Efterskalv.
Men elva år av kontinuerlig träning gav resultat.
Jag vann öldrickartävlingen!!
Jag har accepterat min roll i livet, alla människor kan inte vara duktiga. Talanglöshet är en egenskap att icke förglömma. Fast lite bra är jag ändå på att sänka ett flak öl. Kanske lockar det något hondjur. De dras ju till blod och framgång.
I am the champ!
I AM THA FOKKIN CHAMP!!!!

måndag, december 10, 2007

What is love?

Hon böjde sig framåt med livfulla ögon och kysste min mun.
Hon log.
- Vad är kärlek? frågade hon.
- Alltså jag vet inte riktigt, svarade jag.
- Men försök att förklara, är det kärlek jag känner när jag kysser dig? Jag tror att det är så i alla fall.
Hon log fortfarande, blottade en vacker tandrad. Jag skruvade lite på mig och en aning skamset gav jag min definition av kärlek.
- Kärlek för mig är något man köper i en mörk gränd, samtidigt som man hoppas på att ingen man känner ser en.
Jag tror inte att hon log när hon halvsprang därifrån.

söndag, december 09, 2007

Gloomy sunday

Idag är det advent för andra gången på kort tid. Och det mina damer och herrar... förändrar inte mitt liv nämnvärt. Här finns ingen adventsljusstake som är tänd, här finns bara svårmod och melankoli. Livsleda förpackat i bukfetma och smutsiga kläder. Nej, nu överdrev jag en aning, det är jävligt neutralt faktiskt. Som det brukar vara. Jag ser inte på tillvaron i svart eller vitt, utan alltid i en ständig gråzon.

Försökte mig på en mysig alkoholfri hemmakväll med själv igår. Det gick bra i den mån att jag inte drack någon alkohol. Men sedan vette fan. Köpte en kebabrulle, den var god. Men sedan blev jag så jävla däst och illamående så att flera timmar fick spenderas i framstupa sidoläge på soffan. När jag sedan repade mig så poppade jag popcorn. Popcornen lyckades jag bränna. Försökte ändå reparera misstaget med att smaksätta dem med ett kryddmått salt. Av misstag blev det dock ca 83 kryddmått salt, och popcornens smak blev därefter.
I samband med popcornätandet så skulle det tittas på tv. Det gör man på mysiga alkoholfria hemmakvällar. Och vad finns det som är sevärt på tv en lördagskväll? Inte ett skit tydligen. Tro på fan att man spendrar helgerna med ett tvivelaktigt leverne, det finns ju inga andra alternativ. No more mysiga hemmakvällar med mig själv!

Men jag kan ju alltid trösta mig med att jag idag inte lider utav bakfylla och en känsla i maggropen som tituleras ångest. Det är bra. Alltid något.

Denna söndag tänkte jag spendera med lite julmys. Baka pepparkakor och sånt. Bygga upp en illusion av ett moget och lyckligt liv. Kanske låtsas att det finns en kvinna närvarande som doftar ljuvt av äpple, kanel och lavendel. Men egentligen, ärligt, om jag inte ens lyckas poppa popcorn utan att bränna dem, hur kommer då mina pepparkakor att se ut? Jo, pepparkakorna kommer att se ut små små små barn med tredje gradens brännskador. Och det, gott folk, är inte aptitligt.

Hänga upp en mistel kanske. En sådan där som man pussas under. Det vore något det, pussandet kanske leder till att jag får komma till. Men vad är oddsen för att en kvinna skulle inta min lägenhet? Om det trotts allt skulle befinna sig en kvinna i lägenheten, om jag då ger henne en sjuhelvetes tackling så att hon ramlar under misteln och jag sedan slänger mig på henne. Tar ett stadigt grepp om nacken på henne och försöker slicka hennes gomsegel.
Räknas det?
Eller blir det bara ett trist efterspel i form av anmälan om ofredande eller försök till våldtäkt? I så fall är det nog inte värt det.
Jag skiter i misteln med.

fredag, december 07, 2007

Sheep

De nätter då jag ej kan sova (icke de när tjack rör sig i kroppen för då accepterar jag fakta) försöker jag tänka på fina saker för att kunna möta John Blund.

Jag försöker glömma svetten som blöter min rygg och de ångestframkallande tankarna om vad jag gjort, och inte gjort, i mitt liv.

För att kunna somna brukar jag då räkna får. Till en början är allt vackert. Små fluffiga lamm hoppar över ett hinder i gemytlig sommarmiljö och jag står nöjt vid sidan och räknar.

Ett litet lamm, två små lamm, tre små lamm etc.

Jag känner hur tröttheten och John Blund kommer allt närmare.
Men i samband med det där så kommer oftast en arg jävla tacka med smutsig päls.

Tackan ger mig ett elakt fåröga och bräker som om hon vore Djävulens avkomma.

Tackans otäcka bräkande väcker då fåraherdens uppmärksamhet som kommer springandes.

"Varför står du och gnider dig mot en stolpe i min hage, pojkjävel?" skriker fåraherden.

"Jag gnider mig inte mot någonting, jag bara räknar fåren så att jag kan somna någon gång" ropar jag tillbaks.

När jag börjar retirera och återvända till svetten och ångesten i sängen så kommer ändå en hel jävla lynchmobb med fåraherdar.

Fåraherdarna har stora påkar i händerna och jag börjar springa för att ta skydd.

"Vi ska dräpa den jävla horungen som knullar våra får" skanderar de högt.

Jag springer, och springer och springer.

Mot frihet.

För att sedan snava på någon jävla höball.

Kuk.

Lynchmobben hinner ifatt mig och bearbetar beslutsamt och aggressivt min kropp med sina påkar.

Det är ungefär där som jag beslutar mig helt för att sluta räkna får och inse att jag inte kommer att somna alls.

Då har det oftast blivit morgon.

Och då knallar jag bort till den närliggande gymnasieskolan för att räkna flickor som går in i damernas omklädningsrum.

Gnidandes mot en brandpost...

onsdag, december 05, 2007

Shoot speed/kill light

Att skaffa till tentapluggandet: Sportdryck, kaffe, tjack.

Att skaffa till själva tentan: Frukt – förslagsvis bananer (apelsiner blir man så jävla kladdig av, och kladdig är jag redan), mer tjack.

Att skaffa till att ha efter tentan: Någon att tända av med, kanske en tjej.

Nu ska jag ruska tupp, det blir så jävla svårt att koncentrera sig på läsandet annars.

Eat my fuck!

måndag, december 03, 2007

2 cups of blood

I lördagsnatt ådrog jag mig en skada. Jag var full och skulle borsta tänderna. På något okänt jävla sätt så slant jag med tandborsten och slog upp ett sår i tandköttet. Det blödde som fan och jag blev lite rädd. I cirka en kvart satt jag sedan naken på sängkanten och gapade med öppen mun som ett jävla fån för att få såret att läka.

Efter denna händelse mår jag fysiskt och psykiskt mycket dåligt och jag funderar på att stämma Pepsodent/Unilever.

Jag mår fysiskt dåligt i den mening att såret sitter på den sida i munnen där jag vanligtvis snusar. Jag måste nu alltså byta sida för snusen och det svider som fan. Detta har resulterat i att jag inte snusat alls idag, utan rökt som en jävla borstbindare istället. Vilket ju i slutändan förmodligen leder till lungcancer.

Psykiskt är jag helt sänkt. Känner mig kränkt och oerhört ledsen. Är även rädd för tandborsten numera, den har ju gjort mig så jävla illa. Har inte vågat röra den igen. Hela badrummet får mig att må dåligt egentligen. Jag luktar värre än vanligt och den begynnande förstoppningen orkar jag inte gå in på.

Kommer förmodligen även att stämma borgarna av bara farten.
Det är nog deras fel i grund och botten.
Det är det alltid.

lördag, december 01, 2007

Wuthering Heights

Idag är det lördag och jag har inte gjort mycket. Visserligen vaknade jag tidigt, och pissade, men somnade sedan om. När jag sedan vaknade på riktigt var det kallt och blött i sängen. Har ännu inte tagit ställning till om jag ska byta lakan eller om jag ska hoppas på att det torkar in tills ikväll. Det där är i vilket fall som helst ett beteende jag borde vänja mig av vid. Ingen vidare brudmagnet kan tänkas.

Vet inte riktigt vad resten av dagen har i sitt grumliga och grådisiga sköte. Kanske är jag manlig och dricker öl och kollar på fotboll med grabbarna. Eller så gör jag det som jag innerst inne egentligen vill. Och det är att lära mig koreografin till videon Wuthering Heights med Kate Bush. Det skulle göra mig lycklig, få ha en klänning och sprätta med armar och ben. Kanske skulle jag då äntligen bli hel i själen.