I filmer eller på tv sitter någon i en bar. Det regnar ute. Personen som sitter där är olyckligt kär, men som om av en slump råkar alltid den olyckligt kära personens förälskelse dyka upp och allt utvecklas till något fint. Tillsammans går de hem hand i hand. Jag vill bara upplysa alla om att så där är det inte på riktigt. Inte alls. Har spenderat många kvällar i barer och hon kommer aldrig. Enda kontakten jag får är med någon servitris som vänligt men bestämt efter ett tag förklarar att hon inte tänker servera mig mer. Och det enda jag får hålla i handen är stupröret ute på gatan för att jag inte ska ramla när jag pissar.
Och sitter inte den olyckligt kära personen i en bar, så häckar den fan på en lekplats eller liknande. Självklart under kvälls eller nattetid. I månskenet. Och när tårarna och snoret rinner som värst kommer hans/hennes kärlek smygandes och försoningen är ett faktum. Jag vill återigen säga att det inte går till såhär i verkligheten. Många timmar har jag suttit i den där gungan och väntat.
Hon får fan komma snart.
Det börjar bli kallt om nätterna och jag fryser i både kropp och själ.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar