onsdag, januari 31, 2007

Stella maris

Minns ni Terva-Ronka Hansson?
Ni vet den där jävla dåren som satt utanför Konsum iförd mockajacka och mysbyxor när man växte upp. Gubben som man var lite rädd. Han sitter vid mitt köksbord nu.
Terva-Ronka Hansson föddes i Finland men kom till Sverige som krigsbarn under 40-talet. På den tiden då Finlands sak fortfarande var vår. Nu skiter vi väl i Finland. Det där landet har inte varit intressant sedan Ann-Marie Sandell lade av med löparkarriären.
Anyway, Terva-Ronka Hansson sitter vid mitt köksbord och ljuger som fan. Han hävdar att han är välutrustad som få. Att han kan slänga kuken över axeln och att han en gång ströp en oxe med den.
Terva-Ronka Hansson saknar sin fru som hette Marinella och som stack med någon banktjänsteman från Värnamo. Terva-Ronka Hansson hatar numera Värnamo. Där är vi lika.
Terva-Ronka Hansson hävdar att han inledde ett tal inför Feministiskt Initiativ med ”- Hur många män krävs det för att skruva i en glödlampa? –Inga, låt hororna diska i mörkret!” och för att sedan när flaskorna började vina om öronen sade ”Jo det ante mig som fnasket sa när fittan sprack”.
Terva-Ronka Hansson gillar fula ord och är en elak jävel.
Terva-Ronka Hansson är stor som ett hus och vacker som få.
Terva-Ronka Hansson sjunger:
”Du träumst mich ich dich
Keine Angst ich finde dich
Am Halbschlafittchen pack' ich dichund ziehe dich zu mir
Denn du träumst mich, ich dichich träum' dich, du mich
Wir träumen uns beide wach”

måndag, januari 29, 2007

Sometimes it hurts

Jag sitter i min snusbod. Min snusbod är liten, det ryms endast en liten pall att sitta på, lite snus att sälja och en flaska Finlandia att må bra av. En liten lucka i ena väggen förenar mig med världen. Genom luckan ser jag män i kostym, med kaffe i handen skynda förbi. Jag ser kvinnor med stövlar och kjolar och smink och mobiltelefoner på språng. På väg mot karriärer eller after work. Det är ingen som ser mig, ingen vill köpa mitt snus. Jo förresten, ibland går det förbi barnfamiljer där barnen stannar och skriker ”Titta, därinne sitter farbrorn som luktar kiss”. Barnens föräldrar hyssjar dem generat och säger ”Men så säger man väl inte, farbrorn luktar nog inte kiss”. Innan de spatserar vidare ger de mig blickar som signalerar ”Sluta lukta piss ditt jävla äckel”. Det är inte så lätt att driva en liten snusbod. Ingen vill köpa mitt snus, trots att det är pinfärskt och billigt. Ångesten i min snusbod är så påtaglig att jag börjat karva av små bitar från den. Av de små bitarna av ångest bygger jag en giljotin som en vacker dag ska skilja mitt huvud från min kropp. Ge barnen något att sparka boll med. Vi lever i en elak jävla värld.

söndag, januari 28, 2007

Time to kill

Söndag igen då. Har varit en jätteskön helg liksom. Det behövde vi verkligen. Förra veckan var lite sådär. Har ju börjat en ny kille på Mattes jobb. Han kommer från ett annat land och är tydligen en sån där bög. Matte mår verkligen jättedåligt av det där. Han har börjat låsa skåpet i omklädningsrummet för man vet ju liksom vad människor från andra länder håller på med när ingen ser. Och sen att han är en sån där homofil…Matte har fått jätteont i ryggen för han kan inte slappna av när en sån är i närheten. Man kan ju liksom aldrig veta om de där bara kan flyga på andra killar och tokjucka liksom. Så jäkla obehagligt liksom. Alltså jag har väl inget emot sådana där bögar liksom, alla får ju va vad dom vill och så liksom. Men jag vill liksom inte veta vad dom håller på med i sängkammaren liksom. Usch.
Näe så det var jätteskönt att det blev helg då liksom. Jonas och Carina kom förbi i fredags. Vi åt en jättegod Waldorfsallad och drack lite vin till. Blev lite lullig, tihi. Kollade på Let´s Dance. Det tycker vi är så himla roligt liksom. Vi hejade på han den där som var Kurt Olsson förr liksom. Alla hejade på honom utom Jonas. För Jonas ville inte heja på någon sa han. Typisk honom liksom, varför kan inte alla heja på samma liksom. Så mycket roligare då.
Igår var jag och Matte ute på en promenad med Mattes systerdotter. Hon tycker det är så roligt med all snö liksom. Tycker vi med, så himla mysigt liksom. Sedan var vi på Åhléns och köpte ett duschdraperi. Så himla kul med lite förändringar. Sen så städade vi lite. Idag har vi bara degat i soffan och så då liksom. Kollat på Prison Break på dvd. Så himla skönt och avslappnande. Prison Break är jättebra. Bästa serien liksom tillsammans med Lost och 24 . Oj, nu ropar Matte att jag måste komma och hjälpa till med att såga av hagelgeväret. Kampen mot invandrare, judar, bögar och kommunistfittor har börjat skriker han.
Jag älskar min pojkvän och tycker det är sexigt med engagemang. Tihi.
*Kramizzar*

fredag, januari 26, 2007

Exit music(for a film)

NEEEEJ!!
Hon tar på sig tröjan. Hon ska ju ta av sig den! Helvete, hade ju precis fått in skärpan i kikaren.

Ähum, jo vart var vi. Just det, mailade Tom Alandh tidigare idag och föreslog att han ska göra en dokumentärfilm om mig. Tror det skulle kunna bli bra. Långa klipp när jag sitter med darriga händer under fläkten och röker. Endast en klocka och radio på låg volym hörs. Kanske lite bilder på mig när jag står vid något vattendrag i motljus och suckar. Ångestframkallande. Svårt. Tungt.Väntar ivrigt på svar.

Sitter annars och filar på två filmmanus. Gillar egentligen inte film(såvida det inte handlar om gymnastikfilm) men något ska man ju fila på.

Första filmen är en klassisk skräckfilm med arbetsnamnet ”Return of the Hideous Cunt”. Eller ”Fladdermusen”. Den får heta ”Fladdermusen” om manuset blir helt åt helvete dåligt så jag får skicka ner det till Eva Rydberg i Skåne så hon får göra en fars av skiten. En fars som sedan pisskanalen Tv4 kan sända på prime time-tid regniga sommarkvällar.
Storyn går lite kort…En kvinna blir brutalt våldtagen och mördad av otäck man med slokhatt och mustasch. Hennes sargade kropp grävs ned. Ett kraftigt oväder följer och blixten slår ned på platsen. Kvinnans underliv återuppstår utrustat med vingar. Det flygande underlivet är ca 2x2 meter i diameter. Otvättat med rester av mensblod och sekret har underlivet en enda uppgift: Att flyga runt och kväva all världens män. Ruskigt värre. Många omotiverade nakenscener med tjejer i gymnasieålder(Obs! över 18 år självklart). Rek från 15år.

Den andra filmen är jävligt löst baserat på bandnamnet ”I Love You But I've Chosen Darkness”. Det lilla jag hört av deras musik är väl sådär. Men jag gillar namnet. Det är ju så jävla pretentiöst och alldels för mycket. Kanske just därför.
Storyn går lite kort…Wayne Nilsson befinner sig i Paris. Han lever i en parrelation med Yvette. Yvette spelar cello i erkänd symfoniorkester. Det är jävligt mycket gränder och kullersten. Det är vin, åtrå, passion, lidelse och älskog. Wayne spenderar nätterna med ett vinkrus i keramik på trägolvet i vindsvåningen. Tittandes med kärlek på Yvette när hon naken spelar cello. Ser hennes skulderblad och vackra rygg. Ser hennes vackra mörka hår. Allt är en kärlekens utopi…tills Jean-Marie dyker upp. Mannen från Yvettes dunkla förflutna. Wayne Nilsson ger upp, rusar ut på gatan i natten(med vinkruset i famnen). Yvette rusar efter, regnet faller kraftigt. Wayne smeker blött hår från Yvettes kind och viskar ”I love you but I've chosen darkness ” och hoppar till tonerna av Einstürzende Neubauten in i en taxi. Nattåg mot Budapest där han efter ha öppnat ett pittoreskt skomakeri dör av sorg…Med ett vinkrus i famn. Saknad av ingen…Rek från 11år. Alla talar svenska. Med röster av Stina Ekblad. Dan Ekborg. Lars "Bombmannen" Tingström. Lasse Kronér mfl

Nu är det väl dags att ringa den där Bergman på Gotland. Han kan behöva lämna sitt jävla Fårö och ältandet av gamla ligg och göra lite riktig film.

onsdag, januari 24, 2007

She´s a lady

Hon kallar sig Little-Babs men är inte speciellt liten. Hon är visserligen endast etthundrafyrtionio centimeter lång, men hon fyller ut sig med dryga tvåhundra kilogram. Little-Babs hävdar att hon driver grundkurser i kristen livsåskådning samt att hon kan pressa fram crepes ur muffen. När Little-Babs talar så blottar hon tandkött som blöder och sprider en obehaglig stämning. Little-Babs ligger på en divan i mitt vardagsrum. Divanen är förstärkt med betong. Hon har tagit av sina kläder och det luktar konstigt. Little-Babs drömmer om att bli sex timmar lång. Jag förstår inte vad hon menar. Little-Babs jamar som en katt. Jag förstår inte vad hon menar. Little-Babs är trött på att leva och rädd att dö... Jag förstår exakt vad hon menar.

måndag, januari 22, 2007

Christina the astonishing

Till Christina:
Förlåt!
Det var dumt av mig att inte vara rak och ärlig från början och erkänna att det är jag som under tre nätter stått nedanför din balkong och med gråt i halsen fylleskrålat ”Vem får nu se alla tårar” av Wilmer X. Jag är fullt medveten om att det var fel att skylla på din brorsa och kalla honom ”ett incestuöst perverst jävla svin”. Sorry. Alltså jag har inget emot Classe, men det låg nära till hands just då att anklaga honom. Du har kanske förstått att breven med hot om att nacka din teddybjörn är från mig. Kan du slänga och glömma dom?
Slutligen de här nattliga samtalen till Mimmi och Dennis om att du är lättare att få i säng än Bionda. Fan. Förlåt, jag blev bara så ledsen när de berättade om dig och den där discjockeyn.
Kalla mig sjuk alternativt passionerad. Välj själv.
Fika onsdag? Eller kolla Pretty Woman som du gillar så mycket!
Kram/W

söndag, januari 21, 2007

Driven like the snow

Titta på snö och lyssna på Sisters of Mercy. Som för elva år sedan. Inget har förändrats nämnvärt. Jävla sorgligt när jag tänker efter.
"Fuck me and marry me young..."

lördag, januari 20, 2007

-Dance? -I wanna get in your pants!

Oh fy fan. Oooh faaan. Så jävla skitnödig. Återkommer om några dagar när jag är tömd. Helvete. Näe nu får jag springa. Ååh gud vad det trycker på. En repris så länge:

I helgen var jag och grabbarna nere på kusten på en liten semester. Det dracks öl och vin, stämningen var alltså god. Vi bodde på en campingplats nära havet, inte så mycket folk, men av de som fanns märktes ett finskt resesällskap av. Särskilt en kvinna vid namn Marja.
Vi träffades av slump vid pissoaren där hon precis hade kräkts, dåliga tandoorispett inne i centrum hävdade hon. I vilket fall som helst så tog jag och Marja följe till hennes stuga där vi krängde en vinare och några shots. Hon berättade att hon var ”typ 39” år gammal och arbetade som ekonom vid Finlands motsvarighet till Länsstyrelsen. Om mig själv ljög jag, lät mycket fördelaktigt. Marja var väl kanske inte utseendemässigt guds gåva till mannen, men ändå på något berusat sätt söt och charmig. Till slut när fantasin runnit bort och lögnerna började bli motsägelsefulla föreslog jag att vi skulle mysa lite, bara nojsa liksom.
Marja var helt med på noterna.
Jag var helt uppe i varv och överlycklig att äntligen få komma till. Bli av ned mödisen. Smidigt, tyckte jag själv, smekte jag av henne byxorna och fick glutta på de bleka låren. Döm av min förvåning, när min blick letade sig mot ljumskarna och jag hittade en tatuerad text och en pil mot underlivet, ”Parasta ennen 1987”. Samtidigt kom det damm från troskanten. Jag frågade vad det betydde.
- Parasta ennen betyder ”bäst före” på finska, svarade hon. Jag skrattade över det förmodade fylleskämtet från mitten av åttiotalet. Men Marja skrattade inte, hon var förbannad över att jag var så okänslig. För det var tydligen inget fylleskämt från åttiotalets mitt.
Det var allvar. Uppenbarligen hade hennes underliv ”gått ut i datum”.
Det händer för alla finska kvinnor. Jävla märkliga Finland.

Det hade blivit gryning, besviken lommade jag mot min stuga i den råa luften. Glädjefull fylla hade bytts mot bitter bakfylla. Jag grät. Jag grät över tanken att aldrig få komma till, bli av med mödisen.
Marja - Om jag hade fått en kyss för varje tår jag släppt hade dina läppar nu kvävt mig.

torsdag, januari 18, 2007

Don´t let him waste your time

Alltså va fan, nu får det väl ändå vara nog.
Att jag aldrig ska få lite sinnesro.
Här ligger man och slötittar på tv och va fan får jag se?
Jo, den där Telia-tjejen går på nått disco på någon sunkig fritidsgård och aktivt söker upp en sorglig pojkvasker. Helvete! Står där och dansar tätt ihop, tittar mig hånfullt i ögonen samtidigt. Va fan ser hon hos den där jävla raggarungen? Och va fan har han på huvet? Förvisso är det ju så mycket bland de där ungdomarna som vi vuxna inte förstår, men på min tid, ja då spökade vi ut oss med stil! Ska dom fumla runt på hans pojkrum eller vad fan är det frågan om?
Ska han imponera med historier från scoutlägret i Finspång i somras?
Jag förstår inte.
Och vad är det för någon liten maskin dom lyssnar på? Jaha empetre eller ajpåd. Jo fy fan, modernt ska det va. Vad hände med walkman och vinyl som undertecknad fostrades med? Jag blev en godhjärtad, måhända lite bitter människa. Med endast ringa narkotikabrott och möjligtvis förargelseväckande beteende på mitt samvete! Hörrudu Telia-tjejen, du får en chans till. Hos mig får du sprit från bolaget och riktig musik.
God natt!

onsdag, januari 17, 2007


"Too bad you´re gonna die"
Onykter kärleksförklaring till Cramps inom kort. Jag borde för övrigt söka jobb på någon gymnasieskola inom data och It känner jag. Lägga till bilder och allt. Imponerad av mig själv då jag inte annars har något förstånd att dras med. Eat my fuck!

tisdag, januari 16, 2007

This Is Hardcore

Hoppa in i baksätet i taxi. Främmande mörk kvinna intill. Veva ned fönsterrutan. Göra segertecknet åt grabbarna. Göra high-five med sig själv. Utbyta saliv och förkylning med kvinna. Vara nära ejakulation redan då. År av tjat och förväntan äntligen över. I am the god of fuck. Vara vimmelkantig av sprit och lust. Som på film. Fortsätta kyssa och smeka dunjacka. Upptäcka bröst. Ge fan i vart taxi åker. Stiga in i lägenhet med Åberg på vägg. Tacka ja till vin. Dricka fint. Svepa hejdlöst ur flaska i smyg. Se mållinje. Se säng. Klädesplagg flyger av i passionerad vind. Rena lakan. Ovan känsla. Smeka lårvik. Surrealism i absurdum. Järnspett. Rafsa i ficka efter kondom. Hitta kondom. Spela världsvan. Öppna kondompaket. Trä på. Känna kladd. Rädsla. Tända lampa. Kuk täckt i blod. Höra sig själv skrika. Höra irritation från främmande kvinna. Rusa upp. Kaos. Springa i cirklar. Se döden skratta. Rycka åt sig handduk. Vira runt kuk. Roffa åt sig kontanter från matbord. Springa ut på okänd gata. Okänd mark. Naken. Med handduk runt kuk. Vinka åt taxi. Hoppa in. Mot akutmottagning. Ljuga om urartat togaparty. Gråta. Hyperventilera. Kukamputation nästa. Se blod på lår. Vomera i baksäte. Betala städavgift. Rusa in på akuten. Hota barnfamiljer. Tränga sig före pensionärer. Knyta näve mot Gud. Naken. Med handduk runt kuk. In i rum. Bli undersökt av manlig sköterska. Få stånd igen. Tvivla på sin heterosexualitet. Gråta hejdlöst. Få skäll. Ifrågasätta varför. Slösar med sjukhusresurser. Inse misstag. Inse förväxling mellan kondompaket och ketchuppaket från känd hamburgerrestaurang med clown. Lomma ut genom korridor. Med handduk över axel. All värdighet som bortblåst.. Nycklar, mobil och kontokort utom räckhåll. Kvar i lägenhet på okänd plats. Nyktra till. Vandra hem i snålblåst och snöblask. Vara lite ledsen. Fortfarande vara lite orörd.

söndag, januari 14, 2007

I´m every woman

Har varit nykter i två veckor nu. På ett sätt känns det bra. Jag kan lämna lägenheten rakryggad utan att önska att jag låg död i någon gränd. Men det är också jävligt tomt. Det finns så mycket tid över nu. Tidigare har ju helgerna gått åt till att förlusta sig med öl kvällstid, och att brottas med ångest dagtid. Nu finns så mycket tid till att tänka och fundera. Vilket har gjort att jag kommit fram till ett avgörande beslut rörande min framtid. Jag ska snart börja dricka igen. Jag skall även byta kön. Det är inte fan mer än rätt att jag gör det. Det behövs fler vettiga kvinnor. Mitt nya namn kommer bli Kerstin.
Kerstin Nilsson.
Jag vill kamma mitt hår och göra flätor.
Jag vill sminka mig med mascara, rouge och ögonskugga.
Jag vill smörja in mitt ansikte med krämer innan jag somnar.
Jag vill lukta gott.
Jag vill titta på andra tjejer i duschen.
Jag vill ha en handväska att fylla med jätteviktiga saker.
Jag vill bära klänning, negligé och strumpeband.
Jag vill gömma värdesaker i muffen på badstranden.
Jag vill bli full på två glas vin och storma ut från fester med trasiga strumpbyxor och bli tröstad av väninnor när jag skriker att alla hatar mig.
Jag vill vara sur, labil och allmänt jävla dryg.
Jag vill vägra min pojkvän sex utan att behöva motivera varför.
Jag vill hota med att göra slut och skrika när min pojkvän vägrar mig sex bara för att han jobbat 79 timmar senaste veckan och har en släkting på dödsbädden.
Jag vill kräva att min pojkvän ska förstå mig trots att jag aldrig talar klarspråk.
Jag vill kunna bete mig som en idiot men ändå komma undan med det bara för att jag är sååå jääävla sööööt.
Jag vill kissa med mina väninnor på krogen och fnittra och snacka hemlisar.
Ja fy fan…Det är så mycket jag vill…Nu vill jag lyssna på popmusik till exempel. Och det ska jag göra. Peace

lördag, januari 13, 2007

Gimme danger

Befinner mig på den värmländska landsbyggden i rehabiliteringssyfte. Andas frisk luft och tittar på fåglar som äter nötter och frön.

Känns bra att vara här. Känna sig lite hel för en gångs skull.

Tog på mig lårhöga gummistövlar, slängde en grep över axeln och stegade bort mot lanthandeln förut. Utanför lanthandeln körde jag ner min grep i marken så jag hade något att luta mig mot.
Tog inte många minuter innan ryktet hade spridits om att någon från utomsockens var i byn. Pöbeln samlades runt mig och jag berättade historier från omvärlden.
Berättade att jag hade varit i Stockholm ett par gånger. Ni skulle ha sett deras ögon, stora som uppläggningsfat från någon galamiddag. Ett sus gick genom gruppen när jag sade att jag sett Farmen-Blondie på ett tåg en gång.

När jag berättade att det numera finns en bro som förbinder Sverige och Danmark, och att man i Danmark kan få äta korv inlindad i bacon hördes svordomar och burop. Jag fick höra att ingen jävla bög från stan skulle komma dit och dra en massa lögner.
Ett litet barn med sorgsen blick och sned ländrygg drog i min Helly Hansen-jacka och frågade om hur livet var i Amerika. Jag sade att jag aldrig varit i Amerika men att det nog var fint på vissa ställen.
Sedan blev jag anklagad av storbonden Jansson för att ha tallat på Michelle, byhoran, utan att ha betalat avgiften till honom. Jag drog upp min grep och gjorde ett snabbt utfall mot Janssons hals. Jävla bra att ha en grep. Sedan sprang jag.
Mobben följde efter och som tur var hade jag några silvermynt i fickan som jag slängde i ett dike. Mobben dök ned i det leriga diket efter silvermynten. Allt som glimmar lockar ju de där jävla inavlade korparna.

Resten av dagen ska jag spendera på altanen, dricka kaffe och lösa korsord.
Fantisera om Lena Olin och sprit.

fredag, januari 12, 2007

Shades of god

Stapplar mot ljuset. Lutar sig mot fönsterkarmen.
Tar sig dramatiskt för pannan. Tittar med tårfyllda ögon mot himlen i allmänhet och mot Gud i synnerhet.
Viskar med svag stämma, nästintill ohörbart:

-Jag förstår att du inte kan älska mig då jag endast har förmodad klamydia, ett brustet hjärta och en själ full av asbest att erbjuda!

Sjunker ihop likt ett ryggradslöst djur.
Död.
Dränkt i syndaflod.

I Tv4 savar Malou på dansgolvet.
Sverige jublar igen.

onsdag, januari 10, 2007

Something´s gotten hold of my heart

Jag tror att jag föddes ängslig. Ett ängsligt och osäkert barn var jag i alla fall. Markerade revir i både byxa och säng tills för något år sedan. Min mor närde mig med bröstmjölk alltför länge. Jag kom ganska tidigt fysiskt i puberteten, men mitt psyke har dessvärre inte utvecklats något nämnvärt sedan 4-5 års åldern. Tyvärr. Under min barndom hade jag varken leksaker eller vänner. Eller ja, jag lekte med kolbitar som ramlade ur fars jutesäck när han kom hem från gruvan i skymningen. Men jag var tvungen att gömma dem ty kolbitar var fars och familjens levebröd. När man uppfostras under vissa omständigheter börjar ens sinne förvridas och låtsasvänner skapas. Jag hade mina. Alfons hade Molgan. Barnen i Bullerbyn hade en killing eller nått. De där jävla barnen i Bullerbyn hade i alla fall varandra.
En av mina vänner som aldrig funnits på riktigt men som ändå fortfarande hänger med är Kung Salamander. Kung Salamander är förstås som alla andra salamandrar ett ganska litet groddjur som äter mygglarver och andra insekter. Det som skiljer Kung Salamander från andra salamandrar är att han har en kungakrona och spira. Kronan är av aluminium. Den fick jag bygga, för Kung Salamanders nacke är inte så stark så att den klarar guld. Men jag har målat den med guldfärg så Kung Salamander fattar ändå inget. ”24 karat 24 karat” hojtar han så fort kronan kommer på tal. Spiran är av koppartråd. Jag brukar förklara för honom att koppar är bättre än guld för det är dyrt som fan. Så spiran vakar han över dag och natt.
Kung Salamander och jag umgås väl som folk gör mest. Dricker öl ibland, kollar en rulle då och då, kanske en tysk p-våffla med ibland, käkar snabbmat, fikar. Ja, bara hänger liksom. Idag dansade vi till Erasure framför spegeln i hallen och kände oss bögiga. Men vi tycker båda att Erasure har gjort några riktiga jävla guldkorn så det känns som om det kvittar. Ingen av oss för utlopp för vår sexualitet ändå. Så låt folk tro vad dom tror.
Ibland låter vi Krabban Gunnarsson vara med. Krabban Gunnarsson är precis som det låter en krabba. Inte en sån där fin och dyr krabba som folk vill äta, utan mer en sorglig liten jävel från västkusten som barn lockar upp på land med musselkött och klädnypor för att sedan titta på. Eller plåga. Det som är bra med Krabban Gunnarsson är att han är yngre än mig och Kung Salamander och därmed underlägsen. Det råder total hierarki och pennalism när Krabban Gunnarsson är med. Han får laga mat och servera oss. ”Knipsa inte av bratwursten med klorna ditt jävla missfoster” skriker vi kör åt honom när han sliter i köket.
Eller ”Det är för mycket kryddor i köttgrytan ditt äckel, nu får du arslet piskat med brännässlor!” Alltså vi menar egentligen inget illa, men både jag och Kung Salamander har hela livet blivit så jävla kuvade att vi nu måste få…
...
...
...

Borde inte jag göra någonting vettigare än det här? Typ trycka i sig en karta Stesolid och somna in. Fan.

måndag, januari 08, 2007

A broken heart for Carolyn

Var det tilfaeldigt? Var det det? Vår foraelskeldse? Va? Jag spörrer dig no og aldri mer. Du var ju min kaerste og mitt liv. Du var jo mitt allt Mette.
Mette! For hilvede!
Du kann ikke goer so haer no. Ikke no. Ser du ikke att allt aer sort ude i den lille natt? Allt aer så sort uden dig Mette. Jeg og börnen sagner dig så og lille Torben sover ikki uden dine kösser og klem. Ikke jeg haeller.
Vem aer han no Mette? VA? Vem aer han Mette. Aer det han den blomstermaen vid Norrebrogade? Jag siger dig no att, om det aer den blomstermaen så kan du faer åt hilvede. Jae det siger jeg. Den kaerlighed vi hade tillsammens vaer så staerk att vi blev en med kosmos aendlöse tidsrom og den lykklighed vi haed skoll aldri ende.
For faen!
Hvor aer dine kennsler no? Du kan ikke ha glemt naer vi spiste morgenmaed på aftenen den tid vi vaer nyforelsktde? Naer vi rygdte fildterloese Cecil og haelste Tuborg og smörrebröd i Aarhus med Preben og Katerine? Va!? Den tid då vi elgskte hinanden.
Kommer du ikke inom en halvfjaers timer så dreper jeg Seamus! Du vet, Seamus. Den lille kaett vi hoer tillsammens. Eller haer du glemt han og?
Aer du med hon no? Den lille kunstnaer fra Vaesterport, hun med hår i den armhole? Liger du drenger eller piger? Hvad det aen aer för noen fas du aer inne i nu Mette så glem ej att jaeg elsker dig trots allt. Hilvede Mette, jeg haer ju tillaget hapsdog inlindet i bacon som du liger so smukk.
Kom hjem no. Hver aer do? Hvem aer jeg uden dig? Ingen.

lördag, januari 06, 2007

What´s inside a girl?

Jag tror inte att många verkligen har förstått syftet med den här bloggen. Den här bloggen är till för att motarbeta orättvisor, förtryck, sexism. Den här bloggen är till för att främja jämnställdhet och individens mänskliga frihet. Vi är alla lika mycket värda.
Ok, budskapet har väl i tidigare inlägg kanske varit lite luddigt och mest strunt har skrivits. Men va fan, bättre sent än aldrig.
Idag vill jag slå ihjäl myten om tamponger. Det finns olika storlekar på tamponger. Många tror att storleken på tamponger även anger en viss typ av mått på kvinnans underliv. Detta är helt fel!! En kvinna väljer tampongstorlek efter mängden av sitt menstruationsflöde. Ingenting annat!
Liten tampong = lite mens.
Stor tampong = lite mer mens.
Så enkelt är det. Så jag vill uppmana alla att nästa gång någon på bussen, i fikarummet, på gymmet eller å gudstjänsten säger ”Åh fy fan, jag såg en tjej på Ica igår som köpte den största storleken av tamponger. Fatta liksom, som att slänga in jokern i nån jävla katedral”
Nästa gång ni hör en liknande kommentar, våga säga ifrån. Våga slå näven i bordet. Våga gestikulera, kanske dra pekfingret horisontellt över halsen för att markera att ni inte håller med. Man måste våga ta ställning och stå upp för sina värderingar.
Tillsammans är vi starka!
Ljus och kärlek!

fredag, januari 05, 2007

Everyday is like sunday

Det här med en tids nykterhet är nog fan den sämsta idé jag haft sedan den natten då en taxiresa mellan Stockholm och Karlstad för 3500kr kändes rimlig(fick vända i Södertälje då taxisnubben fattade misstankar om min ekonomiska status).
Har även insett att jag börjar bli vuxen. Kom på mig själv med att högt svära och sura i en kvart över att det är svårt att få tag på oliver av kvalite.
Vart gick det snett?
Är helt tom, helt slut som människa. Nu ska jag sova.
Kl 22.03
25år.
Fredagkväll.
Jodå för fan...det rullar på vettu.

torsdag, januari 04, 2007

Solitary man

Åh jösses, what a blast last night liksom. Var med grabbarna på krogen, fan va kul det var. Hinka bärs, snacka brudar och fotboll. Längesedan det var så kul att gå ut…
Okej då.
Jag var ute själv.
Och så jävla roligt var det faktiskt inte.
Med två vinares självförtroende stegade jag in på krogen. Dessvärre även med två vinares brist på självdistans. Min plan var att skaffa en tjej. Kanske en bara för kvällen. Kanske en att lova något fint om en framtid ihop. Tänkte att jag skulle starta med en stark offensiv på ett machograbbigt sätt. Spanade in en ensam kvinna intill bardisken. Elegant smög jag upp bredvid henne, tryckte mitt mellangärde mot hennes höft och sa ”Bjud på en öl och du får stock hela natten”. Drog in snor i munnen och spottade manligt på golvet. Samtidigt uppenbarade sig någon som tydligen var en pojkvän. ”Våp” tänkte jag och retirerade in på toaletten. Där satt jag och surade i två timmar. Han den där i Beck-filmerna får ju ligga med den attityden. Orättvist, vissa får vara svin, andra inte.

Vågade mig ut i sorlet igen. Kände fortfarande att jag skulle vara offensiv. Har man kört på en defensiv taktik i 15 år utan napp kanske spelsystem ska ändras. Offensiv, men charmig var min nya giv. Gled över dansgolvet, svängde världsvant på huvet. Som de gör i Stockholm och Vagnhärad.
Fick syn på en tjej i lämplig ålder. Inte direkt snygg, men vem fan var jag att ställa krav? Kom på idén att köra en klassisk raggningsreplik. En riktig klyscha, fast på ett charmigt sätt så att allt bara skulle bli gulligt. Kom på den med ”Din pappa måste ha varit en tjuv…bla…bla ögon…stjärnor etc” .Dansade snyggt fram och började
”Din pappa måste ha varit en tjuv…”.
Hon tittade konstigt på mig vilket gjorde att jag kom av mig helt. Varför smälte hon inte direkt i inledningen? Började stamma och harkla mig när hon bad mig dra åt helvete. Detta gjorde mig ställd och ännu mer jävla nervös och jag försökte reparera min start. Om budskapet inte hade gått fram. Då hade jag helt tappat bort poängen, samtidigt som jag var lite sur. Tror att det var i samband med att jag skrek
” Du ser ut som en jävla albino och din farsa är en kättare som borde straffas med tjära och fjädrar”
som en äcklig Belgian Blue till dörrvakt sög tag i min kropp och kastade upp mig på axeln. Förnedringen var total. Såg i ögonvrån att tjejen gjorde high-five med en kompis. Ööh, moget? Som en riktig man när jag hängde över anabolahelvetets axel började jag klösa, fräsa och bita. Det hjälpte inte riktigt och jag blev slängd ned på trottoaren utanför haket.
Där låg jag som ett vanvårdat djur, i en pöl av urin och träck, på väg mot nödslakt.
För att höja min anonymitet skrek jag tufft på utrikiska
”What the fuck man! What about my dignity, maaan?”
Den där jävla vakten flinade och sa
”Hörru, Kishti, håller du inte käft och drar får du en omgång i källaren”
Insåg mitt underläge och började gå hemåt.
På tryggt avstånd pekade jag finger.
Sedan sprang jag.
Väl hemma började jag skriva ett brev till Jämo om att det var så jävla dåligt att bara kvinnor var garanterade lite snabb kärlek vid ett krogbesök. Jag gav fan i att posta det. Den lilla människan får ändå aldrig rätt mot stat eller vaktsvin.

Skrev en kort novell som jag ska försöka sälja till Starlet istället. Den handlar om olycklig kärlek.
Och en liten häst såklart.

tisdag, januari 02, 2007

Burn she-devil, burn

Bakgrundsfakta:
Någon gång under julhelgen i spritens dimmor kändes det helt naturligt att anta en utmaning om att delta i en löpartävling. Löpartävlingen är en riktigt så kallad ”folkfest” och just nu känns det så där. Men jag ska vara man nog och stå för vad jag lovat.Därför har jag nu bestämt mig för att under en period skära ned på öldrickandet, äta bättre och motionera. Har varit nykter i 48 timmar, joggade idag samt åt både lunch och middag. Fjantar alltså runt som en märklig blandning av Jane Fonda och Martha Stewart med Sven-Erik Magnussons alkoholsug.

Nu till saken:Gled omkring på stan idag och fantiserade om bättre tider och öl när jag stötte ihop med en gammal flickvän. Gammal flickvän med tillhörande tönt. Hon undrade pliktskyldigt hur jag mådde och jag berättade om mina nya levnadsvanor. Mest för att få henne imponerad och få mig att framstå som om jag skulle ha utvecklats som människa sedan vi gjorde slut. Reaktionen blev dock inte som jag förväntat mig. Hon började garva, för att sedan snäsa överlägset ”Hur fan tror du att du skulle kunna springa en mil? Du orkade ju inte ens knulla i en halvminut!”. Sedan gick hon och tönten hand i hand iväg. Tönten hade ett brett leende och blottade sina vita lyckade tänder. Jag blev så jävla paff att jag inte kom på något att svara. Stod kvar. En lång stund. Antingen så började det regna, eller så grinade jag. Efter att någon idiot från gatukontoret hotat att ”köra upp något hårt i arslet på mig” om jag inte flyttade på mig så han kunde sopa lommade jag hemåt.
När jag kom innanför dörren kom jag på vad jag skulle ha ropat tillbaka. Jag skulle ha ropat
”Men jag kanske inte ville dra ut på mitt lidande din jävla fitta”
Precis så. Sedan skulle jag ha spottat henne i ansiktet och gett tönten en knogmacka och ödelagt hans tänder.

Ok, nu gick jag överstyr. Stryk spottandet. Stryk våldet.
Men det är ju så jävla störigt att man inte kommer på sina repliker i tid. Fan. Funderar på om jag ska ringa henne och ge henne svaret nu, ca 9 timmar försent. Eller om jag skita i det hela.
Råd? Någon?

måndag, januari 01, 2007

Angelfuck

Att vakna upp på nyårsdagens morgon till ljudet av regn mot fönstret och kisa i grått ljus kändes sådär. Skulle vara fint att ha kvinnas hud att lukta tänkte jag. Men sen så tänkte jag att det var ganska skönt att en tvåårig tradition brutits. Att på nyårsdagens morgon vakna upp på okänd plats. Förstörd i kropp och själ. Förvirrad över hur hennes då charmiga mullighet, i nyktert tillstånd bara är fetma. Vara tvungen att fråga vart i stan man är. Leta upp sina kläder. Skitnödig. Mumla något att ”mm…vi kanske kan ses igen”. Ursäkta sig och dra fort som fan. Inga pengar till taxi. Promenad i ett dystert landskap där vuxna människor natten innan försökt förvandla staden till en krigszon.
Nu finns bara utbrända stativ, krossade flaskor och papp kvar.
Nu finns bara ångest och oro kvar.
Glädjen försvann någonstans på småtimmarna.
Glädjen kommer aldrig tillbaka.
God fortsättning!