tisdag, januari 29, 2008

Last exit for the lost

Fan vilket misstag det var av festkommittén att sätta mig som kassör.
Lita aldrig på bittra män utan framtidshopp, det är mitt råd till omvärlden.
Sitter här och tittar på pengarna.
3000 kr.
De ska betalas på fredag när klassfesten är.
Men nu är det så att jag inte tänker dyka upp på den där förbannade festen. På fredag är jag och de 3000 kronorna jävligt långt bort. Det här är nog 2000-talets största stöt, om man bortser från det där svindleriet på den där franska banken som uppdagades förra veckan (men eftersom det blev avslöjat var det ju ingen vidare stöt, amatör!).
Jag är ett jävla geni, en mästerkatt i lårhöga stövlar!
Jag ska dricka paraplydrinkar, leva la dolce vita och köpa mig en vacker fru.

Jag kommer aldrig mer tillbaka!
So long, suckers!
Fuck you all.


EDIT: Har kollat runt lite nu på priser. Fan.
För 3000 kr kommer jag nog inte längre än till typ... Gislaved.
Helvetes jävla fitta. Är det värt att bli ihågkommen i klassen som "det där jävla homot som stal festkassan och stack till Gislaved, där han spenderade pengarna på stora stark på den lokala pizzerian"?
Alltså, egentligen så spelar det ingen roll vad dem tycker. Men jag vill ju ändå göra min stöt med stil och finess.
Jaja, jag tar ställning till allt imorgon.

fredag, januari 25, 2008

To Germany with love

Samma visa varje jävla år. Samma frågor ställs:
- Vad händer?
- Vad ska vi göra?
- Vart ska vi vara?

- Kommer Knubbis och Susanna att vara med?

Men det här året så har jag och Soda redan bestämt hur vi ska fira palmsöndagen! Vi skiter fan i all press på att hitta på något och ha "skoj" på hemmaplan.
Vi drar till Berlin.
Känns som ett mycket lyckat beslut. Senast jag var där fick jag se en australiensisk muff i en dorm. Det är nog mitt finaste semesterminne någonsin.
Så jag har minst sagt höga förväntningar på resan. Och det kommer nog att bli bra, det brukar det bli när jag och Soda förtar oss något. Tjyvåka tunnelbana, dricka öl ur stora glas och vara nöjd (och gnälla när man lyckas beställa in öl i de där små och smala jävla glasen med en pappersbit runt foten), käka tysk mat som schnitzel, korv, och kebab. Kanske på fylletyska anklaga någon skröplig pensionär för att vara gammal krigsförbrytare, om det känns befogat. Kanske även ha tid till att se någon berömd byggnad eller liknande.
Ja, fy fan, det blir nog bra det här.
Ha en fin helg.

Ps – Appropå Tyskland (Berlin ligger i just Tyskland) så fick jag idag hem skivan "Halber Mensch" med Einstürzende Neubauten. Inhandlad för ynka 5kr på CDON. Vilket jävla kap va?! Den ska nog hockeyspelarens dotter få låna. Det tror jag att hon vill, innerst inne.

tisdag, januari 22, 2008

I got erection

Jag fick besök förut. Det var oväntat. Det ringde i alla fall på dörren och när jag öppnade så stod det en kille i min ålder utanför. En klen fan, ful som stryk. Men det var något i hans blick som sa att han var att ta på allvar.
- Bor du här?, frågade han.
Jag sa att det stämde samtidigt som jag kliade mig fundersamt i bakhuvet.
- Nu är det så här att jag bor tillsammans med min flickvän i huset mittemot på samma våningsplan. Och min flickvän tar illa vid sig när hon vattnar blommorna och fixar med gardinerna, sa den klena fula fan.
Jag nickade förstående och sa att det där med blommor och gardiner är ett jävla gissel. Svårt att få tjafset att matcha rent estetiskt sett.
- Du vet vad jag menar, du ska ge fan i att stå naken och posera i ditt fönster när min flickvän grejar med inredningen hos oss.
Jag nekade självklart.
- Och sluta upp med de obscena gesterna!
- Vilka gester?
- När du trycker två fingrar mot din mun och sticker ut tungan mellan dem.
Det var efter det som jag avslöjade mig själv eftersom jag började att skrocka och omedvetet rulla tummarna och med en mycket nöjd ansiktsmin sa jag:
- Jaså, så hon gillar inte fittslickaren? Det är ju en klassiker.
Jag såg nog inte lika nöjd ut när den lilla fan gav mig en ordentlig örfil. Det brände värre än de otaliga doppen i syndafloden. Han yrade något om en polisanmälan när han kilade nerför trapporna. Jag stängde dörren och gick in i lägenheten. På samma våningsplan i huset mittemot rörde sig något bakom gardinerna och jag funderade på att slänga av mig tröjan. Men det gjorde jag inte. Besvikelsen över att det rör sig så många psykstörda människor i samhället hade fått mig att tappa lusten. "Min flickvän" borde ju ha förstått att man inte kan bete sig hur som helst, man golar fan inte bara så där ... borde hon ju fattat. Det går inte att lita på någon längre, särskilt inte kvinnor. Suck.

måndag, januari 21, 2008

The fool on the hill

Igår så åkte jag och Abab skidor. Utför såklart, det är bara kärringar och miljöpartister som åker längd. Det var fint väder och åkningen gick överlag bra .
Relativt folktomt i backarna (vilket är bra när man som jag är lite lätt folkilsk), förutom några busslaster med störiga danskar. Jag tycker att danskar ska vara i Danmark och brygga öl, röka filterlösa Cecil och äta korv (nu tänkte jag skriva ett argt utlägg om Pia Kjaersgaard, men det får bli någon annan gång).
Jaja, Abab åkte i alla fall mycket stiligt. Hon höll benen tätt ihop likt en katolsk skolflicka, medan min åkstil påminde mer om någon som ofta särar på benen för lite snabb bekräftelse. Men va fan, jag stod upp åtminstone och kom hem med en obruten nacke. Alltid något.
Vi åt medhavd fika i en värmestuga som luktade svettigt underställ och var full av barnfamiljer. Det verkar inte alls kul att ha barn, och om jag mot all förmodan själv skulle yngla av mig så kan glinen glömma alla former av aktiviteter.
En eloge till Abab som tog sig tid och luftade en avdankad och stel gosse! Tack.

fredag, januari 18, 2008

From darkest skies

Detta eviga vintermörker kan ju få deltagarna i en sån där jävla skrattkurs att begå kollektivt självmord. Fan. Men det gäller ju ändå att vara positiv, och denna regniga, nyktra och allmänt pissiga fredag så blickar jag framåt. Jag välkomnar våren som snart kommer. Då ska det bli fint att sitta på ljugarbänken med grabbarna igen och njuta av tillvaron. Dricka ett billigt öl och samtala om viktiga saker och bara må.

Snart är vi där igen!

torsdag, januari 17, 2008

tisdag, januari 15, 2008

Murderous

Bamse är stark och snäll.
Jag är svag och elak.


Det ska det bli ändring på då jag funderar på att köpa ett gymkort. Mitt mål är att bli en riktig karl, en sådan som käkar stål och skiter kätting.

Men det där med att bygga muskler är ju en fan så utdragen process alltså. Märker jag inget resultat efter de två första gympassen så finns risken att jag tröttnar.

Därför tror jag att det är klok att börja tugga steroider.

Snabba resultat, mindre kuk och mer acne är precis vad jag behöver!

Ska kontakta den där snubben med kamouflagebyxor, tribaltatuering över halva ansiktet och med en överdimensionerad arg hundjävel i sällskap och höra om han har några sköna ryssfemmor till ett rimligt pris.

Förutom acnen och juniorens förminskning så kanske man får räkna med en viss personlighetsförändring. Men det tror jag bara kan vara positivt i mitt fall.

Och om jag börjar uppträda aggressivt på fyllan så vet ni ju att det inte är mitt fel egentligen. Samtidigt så gillar ju tjejer aggressiva killar, det har undersökningar visat.
Skit ska skit ha.

söndag, januari 13, 2008

Flood

För att råda bot på dessa ändlösa söndagars tristess och leda bestämde jag mig idag för att vara lite händig (antar att jag drabbades av en viss hybris på den punkten när jag utan större fysisk smärta lyckades byta ut en glödlampa i hallen förra veckan). Tanken var att smälla upp en hushållspappershållare på väggen vid datorn. Att ha hushållspapper i närheten av datorn är mycket praktiskt, i alla fall minst två gånger per dygn.

Jag satte på mig arbetskläder och kände mig för en gångs skull ganska manlig. Med gott mod och ett självförtroende större än Anna Book så började jag borra.
Men... på träslöjdslektionerna var det ingen jävel som sa att man inte kan borra i vattenledningar. Fan. Hushållspappershållaren flyter nu omkring på golvet. Ca 2 cm djupt vatten täcker min lägenhet ( har dock säkrat datorn).

Känner mig ganska apatisk just nu.
Jag tycker att det var en ytterst bristfällig manual som bifogades av tillverkaren. Idioter.

Ringer man 112 eller? Egentligen borde jag ringa Ernst Kirchsteiger så att han får styra upp skiten. Det är ju den jäveln som uppviglar till detta beteende, i en värld där män inte längre bara får vara män, numera ställs det krav på att de ska kunna saker också. Jävla Ernst.

Nu går jag och sätter mig i tvättstugan några timmar och hoppas på att problemet är borta när jag kommer tillbaka till lägenheten.

torsdag, januari 10, 2008

God is alone

han såg trött ut
med tovigt

skägg
och skitiga naglar


Gud

det var igår vi
möttes och
han verkade
bedrövad

du vet
sa han
har spelat bort
Sonen och den
Heliga Anden

sånt händer
sa jag

på tärning
tillade han

aj fan
sa jag

ja fyy fan
sa Gud

det är ensamt
nu

welcome to my world
sa jag

va
sa Gud

det var engelska
sa jag

jaha
sa Gud

kan du inte engelska
frågade jag


svarade Gud

och försökte
dra sina smutsiga fingrar
genom
sitt skägg

kan du programmera
min video
frågade jag


svarade Gud

nähä
sa jag

vad kan du

frågade jag


inte mycket
svarade Gud

då är vi två
sa jag

den där Gud
verkade också
vara en
oduglig
jävel

vilket kändes ganska skönt.


tisdag, januari 08, 2008

Sweet child o mine

Trött på ensamheten.
Trött på att alltid komma hem till en tom lägenhet.
Trött på att aldrig bli älskad.
Trött på aldrig vara behövd.
Trött på att det aldrig finns någon som väntar någonstans.

Ja, så är det. Det där med att inleda en kärleksrelation känns ju dock avlägset. Därför tänkte jag skaffa ett djur av något slag. Jävligt bra idé tyckte jag först, men sen insåg jag att med djur så kommer ansvar. Man ska mata, tvätta och rasta. Jobbigt är ju bara förnamnet.

Därför ska jag istället skaffa barn!

Jag tror att barn är ganska kul, i viss mån i alla fall. Jaja, man vet ju inte innan man försökt. Och är det ett rent helvete så finns ju alltid möjligheten att lämna bort kottarna till något frireligiöst samfund.

På biologilektionerna fick jag lära mig att det krävs två människor för att skaffa barn. Det stämmer inte, har jag i efterhand fått höra. Det finns faktiskt något som heter provrörsbefruktning för dem som är ensamma. Var borta på den lokala vårdcentralen och rekade förut.

Hörde efter om priser och rent praktiska saker. Jag fick först ett mycket vänligt bemötande av den åldrade sköterskan (som trots sin ålder ändå hade en välbevarad lungkapacitet). Sedan blev hon av någon okänd anledning irriterad och kallade mig för "efterbliven idiot som inte förstod någonting".

Känns lite trist att hennes klimakterieproblem och att den politik som förs i dagens Sverige ska hindra mig från att skaffa barn. Jag menar, hade jag haft några miljoner på kontot, ja då hade jag förmodligen redan varit gravid vid det här laget. Jävla borgarsvin. Må blått blod flyta!

Men jag är inte sänkt för det. Ska ta nya friska tag, som Apa skulle sagt, och istället adoptera. Två ungar har jag bestämt mig för. En pojke och flicka, klassiskt som fan. Det enda kravet som jag egentligen har är väl att ungarna inte ska härstamma från Finland. Det lär blir dyrt att ha sprit i nappflaskorna. Och det kan i längden bli trist att i sitt eget hem gå runt och vara livrädd för att få ena lungan punkterad av en kniv.

Så alltså, förutom Finland, så spelar det ingen roll från vilket land jag adopterar. Har inte riktigt klurat ut vad jag ska döpa kidsen till. Men eftersom jag kör på klassikern en pojke och en flicka, så lurar jag lite på att köra klassiskt även med namnen. Förslagsvis Buster och Ronja eller Karo och Lady. Kanske Kalashnikov och Klamydia. Är som sagt osäker.

Nu ska jag gå igenom adoptionsreglerna, tycker dock inte att det bör vara några större problem för en tjugosexårig kille med tvivelaktiga intressen att få skaffa barn. Har redan börjat planera genom att smälla upp en stor jävla spjälsäng i hallen. Men den blockerar både badrummet och ytterdörren, så jag måste kanske såga till den lite. Eller så är det bara att klättra över. Man ska lära barn i tid. Och lite grus i sängen har väl ingen dött av?

söndag, januari 06, 2008

Fifteen feet of pure white snow

- Jag har nästan läst Sartre!
- Jaha.
- Wayne, jag heter Wayne.
- Jaså.
- Han var franskman.
- Vem?
- Sartre, han var franskman.
- Fransman heter det.
- Jag har varit i Frankrike en gång.
- Där ser man.
- Javisst vet du.
- Mm...
- Jag har nästan läst Sartre!
- Du sa det.
- Får jag bjuda på en öl?
- Nej.
- Men jag har ju nästan läst Sartre!
- Jag ska gå nu.


Och hon gick. Och jag med. Åt ett annat håll. Och snön föll och mina skor blev blöta. Och Gud hånlog.

lördag, januari 05, 2008

Left in grisly fashion

Helgens modetips: En svart överrock med tidlös och elegant design. Finns på H&M till det förmånliga priset av 949kr. Min överrock kom jag dock över billigt, eftersom jag stal den. Helt problemfritt förutom visst tumult vid utgången, men med några snabba njurslag på det späda lilla kvinnliga butiksbiträdet så var den min. Jag gillar verkligen den här överrocken då den passar till festliga tillfällen, men även till de där dagarna då man bara vill sitta håglöst på någon jävla parkbänk och bara glo.



Nystulen överrock från H&M.






fredag, januari 04, 2008

Fuck the pain away

... ja så sjöng Peaches för mig på radion tidigare idag. Tyckte att det lät som en utomordentlig idé, men insåg sedan att jag faktiskt inte har råd att knulla just nu. Det kostar ju en del. Ja menar, antingen får man sticka kontanter direkt i näven på en glädjeflicka, eller gå den förtäckta vägen genom att betala middag och en jävla massa drinkar till en icke ont anande flickstackare. Nästa månad kanske.
Men ur desperation kommer ju brillianta idéer så jag tänkte helt enkelt – Runk the pain away.

Men för att det inte skulle bli en dussinrunk så ville jag försöka att tillfredställa mig själv oralt. Byggde upp mysig stämning med doftljus och Barry White, sedan lade jag ut en filt framför soffan och placerade överkroppen på filten och underkroppen i soffan. Jag var naken, förutom strumporna, då det är ganska kallt i lägenheten.


Alltså så här i efterhand vet jag inte riktigt hur jag tänkte... Men kanske att jag psykiskt är en jävligt ryggradslös person. Men tydligen inte fysiskt. En mycket ovig kropp och otroligt klen utrustning i ljumskpartiet är ingen vidare kombination om man vill ge sig själv lite oral njutning. Fan.

Det hela slutade i alla fall med att det knäckte till utav bara helvete i ryggen. Nu gör det ont som fan och jag misstänker diskbråck alternativt ryggskott. Kanske har en kota lossnat. Kan ryggkotor bara lossna så där? Jaja, kan knappt röra mig och försöker nu klura ut den officiella förklaringen till skadan. Kommer förmodligen bli något i stil med att jag skulle bygga något, t.ex. en motorcykel eller nått annat manligt.

Fuck the pain away, just nu känns det ganska ironiskt.

I och för sig ingen större skräll att 2008 skulle börja med ett jävla debacle.

onsdag, januari 02, 2008

No more hot dogs

När jag var liten fick jag ofta höra från farsan att jag var axelbred som en huggorm.
Det stämde nog.
Och det stämmer nog fortfarande, men nu har huggormen svalt något stort jävla djur som alltför långsamt smälter. Lägg även till en mindre sensuell A-kupa i brösthöjd.
Inte snyggt.
Så därför får det nu vara nog.
Jag är trött på att beskriva mig själv som en Zornkvinna i kontaktannonser.
Jag är trött på att mumla "Jo, men desto mer att tycka om" med ett fånigt leende när någon påpekar min fetma för att sedan rusa in på toaletten och hetsäta choklad för att trösta mig.
Mitt mål är att vid påsk väga cirka... ja va fan... sisådär 45kg kanske. Det låter rimligt, 50kg vid påsk är godkänt, men vid 45kg är jag verkligen nöjd.
Nu ska jag brassa på ett par tre ägg och fundera ut hur viktminskningen ska gå till i praktiken.