Burning spear

Mm…fredag tänker ni. Men glöm för fan inte att det är snart är måndag igen och att livet är kort och snart så dör vi!! Men men…Har inte tid att ödsla på domedagsprofetior för jag ska äntligen få sätta upp min enmanstolkning av Shakespeares ”Romeo und Juliet” för de småväxta som bor under soffan i vardagsrummet. Iklädd endast ett par vita fotsbollsstrumpor uppdragna till knäna och med rekvisita i form av en död näktergal blir det nog succé. Men de är svåra att locka fram de små jävlarna. Jaja, jag tar en till öl och funderar på hur det ska gå. Med lite brödsmulor och korv kanske. Fuck it. Detta var svammel på en mycket låg nivå. Filåt. Jag måste kissa nu.

Can´t get you out of my head

Ni vet de där drömmarna som kommer ibland, de som handlar om närhet. Eller sex, om ni vill kalla det så. I alla fall de drömmar som handlar om intimitet med en annan människa. Drömmarna som känns så bra och precis när allt är som mest intensivt vaknar man. Vaknar av att man ligger och torrjuckar mot täcket med saliv över hela kudden. Drömmen känns så verklig att man blir besviken och ledsen för att man ligger själv i sängen. Man känner sig lite ensam och skamsen då.

Efter jag har haft en sådan dröm har jag väldigt svårt att släppa personen jag varit med intim med ur tankarna följande dag. Det är så att jag blir lite kär. Små filmer spelas upp i mitt huvud där allt är så underbart och vackert. Det finns bara lycka. Det blir nästan som om att jag övertygar mig själv att vi är ett par. För några månader sedan drömde jag om Emelie, en väninna från gymnasiet som jag varken sett eller pratat med sedan dess. Men jag lyckades ändå inbilla mig att jag var hennes pojkvän och tillslut satt jag och surade för att hon inte hörde av sig.

Inatt hände det igen, jag hade en sådan där intim dröm.
Och det är väl inte utan att jag rodnar lite när jag nu erkänner att jag tänkt jävligt mycket på Ulf Elfving idag.
I mina drömmar låg jag alltså med Ulf Elfving inatt. Och det var fantastiskt. Han var så öm, så känslosam. Och idag har jag då tänkt väldigt mycket på Ulf och vår framtid ihop. Jag har sett en sommarstuga vid havet där Ulf målar staket i snickarbyxor och jag ropar att kaffet och ambrosiakakan står på bordet. Jag har tänkt väldigt mycket idag, och kanske mest ställer jag mig frågan om....ja va fan...liksom...eh...hrmpf...helvete...såhär skulle det ju inte bli...men är jag liksom bög nu?

Down in the park

För att verka intellektuell hade jag Dostojevskijs ”Brott och straff” under armen när jag slog mig ned på bänken i den där parken idag. Men Raskolnikov lyckades inte fånga mitt intresse. Att slå ihjäl en gammal kärring för några ynka kopek är inte min grej. En ekorre skuttade förbi bänken där jag satt och jag försökte inleda en konversation. Men eftersom jag inte hade något ätbart att erbjuda så skuttade den vidare.

Jag börjar bli van det där, att levande ting bara passerar, för att jag aldrig har något att erbjuda som människa.

Började lite lojt titta mig omkring i parken och hittade med blicken ett par på en filt ett tjugotal meter bort. De såg kära och lätt erotiska ut. Intressant! Började hoppas på att de skulle fumla av varandra kläderna, hennes kläder i alla fall.
Tog upp Dostojevskij igen för att inte framstå som pervers, men höll hela tiden ett mycket skarpt och vakande öga mot filten. Det gick en halvtimme. Sedan två. Efter tre timmar låg de fortfarande bara och gullade. Det började blåsa och mitt tålamod hade tagit slut så jag skrek
”Ta för fan och pulla upp henne i brygga så det blir lite action”

Killen reste sig upp och började gå mot mig. En riktig jävla skogshuggare med tatueringar på halsen. Fan, det hade jag inte räknat med.
”Stick härifrån ditt lilla äckel innan jag bryter av dig på mitten och skiter dig i bröstkorgen” ropade han.
Då blev jag rädd och det knöt sig i magen. Jag kastade Dostojevskij mot snubben och sprang sedan. När jag märkte att han inte sprang efter så skrek jag på tryggt avstånd ”Käften på dig bögjävel”.

Såhär i efterhand kan det väl tyckas att det var jag som gjorde fel. Och att kalla någon för bögjävel är ju väldigt fantasilöst och omoget. Men va fan, jag blir så trött på all denna egoism som genomsyrar samhället.
Kan vi inte bara värna om varandra?
Kan inte alla bara släppa till?
Det behöver inte ta så lång tid.
Jaja, nu ska jag hetsäta popcorn och dricka läsk.

Let´s talk about sex

Helst vill jag bara ligga med Stuart Staples från Tindersticks. Men det går ju inte. Därför får ni FAQ i snusk.

Fråga:
Hej! jag är en kille på 17 år som aldrig kännt på ett kvinnligt underliv. Det verkar som om jag är sist i hela världen. Hur känns ett sådant?
"Anonym 17 åring i Sundbyberg"

Svar: Kära "Anonym 17 åring i Sundbyberg"
Spänn av, du är inte sist i hela världen, tror du att Peter Jöback har kännt på ett kvinnligt underliv? Ok, det har han förmodligen i sin förvirrade ungdom. Men tro mig, din tid kommer. Man kan inte generalisera över hur ett kvinnligt underliv känns. Alla har sin egna identitet, precis som tallkottar har. Men för att få en hint kan du göra följande: Slappna av i din vänstra arm. För upp din högra hand i vänster armhåla, gör det försiktigt ty underliv är känsliga. Där har du en slida. Kanske du börjar svettas lite i armhålan, så känns det när underlivet "savar". Raka din armhåla om du vill prova lite moderna grejer. Lycka till med ditt "experimenterande"!Kram.

Fråga:
Jag är en tjej som varit tillsammans med min kille i snart 4 år. I början var allt jättebra och vi hade fantastisk sex. Ja, allt var underbart. Men de senaste månaderna har han varit helt ointresserad av sex och mys. Han vill inte klia mig på ryggen längre och när jag försöker nojsa lite så drar han sig undan och muttrar om att han redan jammat idag. Jag blir hemskt sårad av hans beteende och gråter mycket. Ska jag lämna honom? Är han värd mig? "Lotta"

Svar: Kära "Lotta"
Försök att vända på dina frågor. Ska han lämna dig? Är du värd honom? Ja, han kommer förmodligen att lämna dig. Och -Nej, du är förmodligen inte värd honom. Försök att tänka tillbaka på hur det var när ni precis träffades. Var du inte noga med ditt utseende då? Du kanske tränade? Du kanske luktade gott?. Det gjorde du nog, men det berodde förmodligen bara på att du levt singelliv innan och legat runt med halva stan för att få bekräftelse. Du hade ett fräscht yttre men ett ruttet inre. Nu är allt ruttet. Du har antagligen gått upp i vikt och påsarna under ögonen hänger längre ned än dina bröst. Nu är allt förstört. Att din kille hellre jammar själv ska du repspektera. Förstör aldrig en vacker solosång med en falsk duett. Låt din kille gå vidare, han förtjänar någon annan, något annat. Lycka till!Kram

Fråga: Vad är mens?(okänd)

Svar:
Kära (okänd)Knivig fråga. Ingen vet riktigt. Det har ju helt klart något med blod att göra...men där går meningarna isär. Vissa menar att det har med månens dragningskraft att göra. Kvinnan vill då offra sitt heliga blod till Gud för att få ett lyckligt liv. Andra menar att det är en myt framtvingad av kvinnan för under sina tonår slippa gympan(men ändå få höga betyg genom en stabil hylla) och senare slippa sex. Det där med att slippa sex är skumt för under en period av deras "mens" vill de ligga hemskt mycket. Men då har i 9 fall av 10 Fight Club med Brad Pitt gått på tv. Ärligt talat så vet jag inte. Lycka till!Kram

Save me

Sitter i mitt torn och blickar ut över takknockar, trädkronor och vatten. Ser även något som torde vara en alkoholiserad man i parken. Jag gör väl mest ingenting som vanligt förutom att vänta på en att riddare ska komma och rädda mig från denna tristess. Rädda mig från det pittoreska mörkret. Den stolta riddaren på sin ståtliga vita springare måste komma snart. Fast den vita springaren får gärna vara svart istället, känns mindre bögigt då. Riddaren skulle se mig genom fönstret sitta med sorgsen blick och börja klättra uppför fasaden för att rädda mig. Men för min del så får han gärna ta hissen, behöver inte spela macho bara för sakens skull. Sak samma hur han tar sig upp egentligen. Bara han räddar mig. Han skulle lyfta upp mig i sin famn och jag skulle fråga om han tyckte att jag var tjock. Nej, skulle svara lugnt och kyssa min panna. Sedan skulle vi i skymningen rida mot horisonten och allt skulle bli bra. Åhh.

Men den fan kommer väl inte antar jag. Men det skulle behövas en riktig karl i hushållet känner jag. Någon som skulle kunna ta död på spindlarna som vaknat till liv. Jag räds spindlar. Inte räds i den mening att jag tror att de kan ta död på mig, men det är ena obehagliga jävlar det där. Lömska och oberäkneliga. Ungefär som kvinnor. De låter sig betäckas för att sedan äta upp en. Uhuh.

Spindlarna som jag skådat finns i sovrummet och i badrummet. Jag kan alltså inte sova eller skita eller tvätta mig. De har tagit över mitt liv. Hade jag varit full hade jag lätt kunnat gå in och ge de jävlarna en riktig omgång. Men nu är jag nykter och oskuldsfull som en kattunge så det är uteslutet. När jag var barn, sisådär 23 år, berättade någon för mig att spindlar gärna och ofta kryper in i stjärten och bygger bo där. Spindelbarnen vandrar sedan genom tarmsystemet för att tillslut komma ut genom öronen. Låter en smula osannolikt , men det sa jag om Carolina Klüft som fotomodell också.

Fan, att man i Sverige år 2007 inte ska kunna skita utan att vara rädd gör mig irriterad. Det måste vara borgarnas fel.

Hope there´s someone

En mejlkonversation angående en konsert i Dalarna, ointressant för de flesta, men å andra sidan skrivs det inte så mycket intressant här annars heller.

From: Wayne
To: Kolja, Soda
"Kära Soda, Kolja och Daimis!(a va fan fan jag har inte Daimis imajl men jag förutsätter att Soda för infon vidare)

Först vill jag be om ursäkt för att jag inte har andra vänner att dra med upp till Dalarna. Det var inte min tanke i ungdomen. Ni gör alla en oerhörd uppoffring och det glädjer mig.
Det ligger väl lite på mitt ansvar nu att styra upp skiten.

Som jag ser det har vi två huvudfrågor att ta itu med:
1. Hur många nätter ska vi vara borta?
2. Hur ska vi bo?

Rent spontant,som en mycket ensam och understimulerad gosse, känner jag att två nätter kanske kan vara på sin plats.
Hur känner ni? Ni framgångsrika och vackra.

Sedan det där med boende. Alltså vafan, börjar vi inte bli gamla och stela? Är tält så jävla kul? Ska vi tälta i det fria, alltså inte på en organiserad camping, så ställer jag mig frågorna -Hur sköter vi vår intimhygien? -Hur lagar vi vår mat? Hur bränner vi vår sprit?

Och ska vi tälta på en organiserad camping så kostar väl det en slant.

Lägger vi då till en extra liten slant kan vi få en stugjävel för 890kr. Länk
Om inte jag är helt dum i huvet så betalar man 890kr för en weekend PER stuga eller? Ni akademiker och författare kan väl tänka till. Försökte ringa de där kluckande dalmasarna förut och ställa dom mot väggen, men deras arbetsdag var slut. Kan göra ett nytt försök imorgon om ni vill.

Vad vill ni?
Vad känner ni?
Vill ni fortfarande åka, eller vill ni bara skapa?

Svara inom 24 timmar annars stryks din plats i bilen till förmån för någon ann..Eller va fan jag är väl inte i rätt position att hota er.

Kram/Igeln"

From: Kolja
To: Wayne
"det är bra att du tar ansvar och styr upp vår weekend. dock arbetar jag den första juni. gör inte du också det? jag kan försöka byta bort den dagen. ska jag göra det, det kan jag, jag menar- man vill ju paddla kanot. eller kanske inte, men det är väl sånt man gör därborta. och ja, stuga, stuga! jag hatar tält. det är inte på några sätt okej om man inte heter slöbb, har rött hår och är vinpackad. Många vänliga hälsningar, Kolja"

From: Wayne
To: Kolja
"Dear Kolja!Jo jag jobbar också den 1a. Men kan som du förmodligen byta bort den. Om jag är ute i god tid. Har en vision framför mig om en stuga och en grill och vin och brass och musik. Kanot har jag inte tänkt på, men varför inte. Verkar ju finnas berg runtomkring så en fjälltur kanske kan vara något. Eller bara jävlas lite lojt med lokalbefolkningen i Rättvik."

From: Soda
To: Wayne
"Yeah! Fuckin yeah! Regeringen Daijmis har gett klartecken, så då är det grönt! Slapptasken ringer och bokar, jag (Soda) kör bilen."

From: Wayne
To: Kolja, Soda
"Hola!

Ringde till dalarna idag och talade med en kvinna som verkade en aning trind. Dock trevlig. Misstänker att hon kan ha tallat på sig själv under vårt samtal. Dock inget jag kan bekräfta.

Vi kom i alla fall fram till att den på den första dagen i den sjätte månaden är vi fyra idioter från göteborg/karlstad välkomna att inta en stugjävel med 4 bäddar till priset av 840kr. Rävkärringen försökte pracka på oss lakan och handdukar men jag tackade nej. Hon ville även leja en städfirma att rensa upp efter oss. Det tackade jag också nej till.
Med mina starka mattekunskaper vill jag kunna påstå att vi per man/kvinna/bög/hora får betala 210sek för övernattandet. Rätta mig gärna om jag har fel.
Stugan har ett sovrum med två enkelsängar och ett, som kärringen uttryckte det, "allrum" med en bäddsoffa för två. Men det där är ju bara pikanta detaljer.

Jag kommer under veckoslutet att ringa runt till era föräldrar för att vi gemsamt ska kunna enas om ett "tak" för fickpengar. Det blir ju lätt trist stämning om "Fadde" har med sig rikskuponger till ett värde av 1000kr medans "Bionda" endast är medskickad en tia till kaffe och en femma till ett offentligt toalettbesök. Men det där är inget som ni behöver fundera på, det tar jag med de äldre.

Kanske ett disco kan vara något för att finansiera en del av resan? Sälja äppelknyten?
Spåna! Känn efter!
Alla idéer är välkomna.

Jaja, nu hoppas vi väl bara på att ingen blir magsjuk, måste dansa, dra rör på kusten eller går in en psykos efter ha "ruskat tupp" för mycket.

Återkommer med fullständigt schema längre fram.

Varma kramar och svettiga händer/

Igeln, leg. projektledare "

From: Soda
To: Wayne
"Fy fan Wayne, det känns bra att du är projektledare för den här samhallsliknande utflykten. Känns också kul att du tagit initiativ till ett alternativt sätt att finansiera kalaset (nu behöver vi inte enbart förlita oss på hor). Klokt av dig att "spänne ögonen" i kärringjäveln och neka till erbjudandet om sängkläder och att det eventuellt skulle ha kommit in ett gäng moldavier tidigt på morgonen den 3:e för att städa... Du kan ju tänka dig vilket uppvaknande, vilket trauma det skulle ha inneburit.

Jag har dock ett antal krav för att jag ska med.

1. Hon från göteborg ska endast tilltalas med täcknamnet "Bionda" från det att vi lämnar Karlstad till dess att vi kommer tillbaka till Karlstad.

2. Vi ska på något sätt reda ut hur stor sanningshalten var i påståendet om att kärringen som bokade stugan åt oss tallade på sig själv eller inte under samtalet. Förslagsvis hör projektledaren om detta med receptionen i samband med incheckningen.

3. Att alla utflyktsdeltagare samlas för en återträff/debriefing senare under sommaren på lämplig plats, förslagsvis på den jättetrevliga hamnfestivalen i Karlstad. Förtäring och underhållning ( Di sma undar jårdi, och liknande) finns att tillgå på platsen
Med förhoppningar om en trevlig resa och ett gott samarbete!
Mvh
"Moped""

From: Wayne
To: Daima, Kolja, Soda
"Kära Vänner! Det är fortfarande väldigt länge kvar till avresedatum men nu har undertecknad tråkigt så lite info skickas ut ändå. Idag betalades stugjäveln, med Daima som vittne via telefonlänk, så nu är det klart. Förhandlingar har även förts med de äldre angående transportfordon. Ett timslångt samtal slutade med vinst för oss. Vi tar den röda. Att det blir den röda kanske inte säger er så mycket, men den är bättre än den lilafärgade. Eller vad fan det är för färg. Anyway, min mor önskade att det ej skulle rökas i den röda bilen. Jag sa att jag dock inte kunde garantera något sådant eftersom resenärerna faktiskt är myndiga och gör precis va fan de vill. Soda och Wayne ansvarar dock för musiken i bilen. Ingen Mika, mycket Bon Jåvi utlovas.

Under det lätt informella mötet i lördagskväll med 75% av resenärerna närvarande beslutades att personen med mest ryskklingande namn städar stugan och står för all disk. Enkel mattematik med hjälp av uteslutningsmetoden säger självklart att Daima är från Afrika, Soda är från Finland och att Wayne är från Sverige. Kvar då finns Kolja med ursprung från forna Sovjetunionen. Grattis Kolja! Kul!

Preliminärt program(Obs!, cirkatider!):
Fredag 1/6
09.00 Avresa från Karlstad
09.10 Upphämtning av Kolja
09.25 Kiss och rökpaus
12.30-12.50 Fikapaus
14.15 Ankomst Stugbyn
14.30-17.30 Fria aktiviteter
18.00-19.45 Middag*(menyförslag någon?)
20.00-21.00 Fria aktiviteter
21.00 –21.30 Dansupvisnig av Daima (gärna street)
21.00-23.00 Allmänt drickande, fria aktiviteter
23.15-00.00 Kolja läser en dikt.
00.00-01.00 Mingel
01.00 Läggdags

lördag 2/6
09.00 Frukost på verandan
10.00-11.30 Gemensam lösning av Melodikrysset
12.00-15.30 Sightseeing på bygden
15.30-17.00 Fria aktiviteter
17.00 Middag
19.00-22.30 Konsert med bög i stenbrott
23.00 Seriöst drickande
23.30 Soda föreläser om sina erfarenheter och sitt brinnande engagemang för HBT-frågor
00-00.15 Wayne tolkar 20-talets Berlin
00.15-01.00 Dans
01.0 Läggdags

Söndag 3/6
09.00 Frukost
09.15-11.45 Kolja städar
14.30 Hemfärd

Ja, det var väl allt. Hör gärna av er om ni undrar över något.Kram/Igeln leg. Projektledare

*Middag i en timme och 45 minuter tänker ni! Vi ska dricka också."

From: Kolja
To: Daima, Soda, Wayne
"Kära medpassagerare.

Jag har några funderingar angående schemat och vissa oklara arbetsfördelningar. Här är frågorna:

1. Måste min dikt vara tre kvart lång?
2. Måste min dikt vara baserad på mitt hemspråk?
3. Är inte Kolja egentligen en fisk ( Okej, det har inte med schemat att göra, men jag undrar!)
4. Vilka sällskapsregler råder under fredagens mingel? Kommer vi mingla med främlingar?
5. Vad jag vet så har Fredrik liten blåsa. Ska han kissa i den röda bilen? I så fall- får jag röka då? ( Ni vet, har det blivit smutsigt kan man alltid lorta ner lite till, allt eller inget principen!)
6. Ska jag ha med mig en sovdräkt?
7. Vad är oseriöst drickande?
8. Varför ska jag städa stugjävulen pågrund av mitt ursprung???
9. Ska jag ha med mig min mygghjälm?
10. Vad är den exakta skillnaden på den här Wayne som dyker upp därborta och Fredrik som vi åker med?
11. Kaffe, jag måste ha kaffe. Hur stor är bygden, finns det kaffe?

och sist men inte minst:

12. Kommer det verkligen en bög dit eller är det bara ett plumpt skämt?

Hejdå så länge.
Bästa hälsningar, eder Kolja."

From: Wayne
To: Daima, Kolja, Soda
"1.Måste min dikt vara tre kvart lång? > Ja.2. Måste min dikt vara baserad på mitt hemspråk? >Ja. .3. Är inte Kolja egentligen en fisk ( Okej, det har inte med schemat att göra, men jag undrar!) >Jo, jättepoppis att ha som fisken i Fish n Chips i Skottland. Vad potatisen heter vet jag ej.4. Vilka sällskapsregler råder under fredagens mingel? Kommer vi mingla med främlingar? >Sunt förnuft och ett glatt humör. Alla kontakter med främlingar sker under eget ansvar men ses som osolidariskt mot gruppen.5. Vad jag vet så har Fredrik liten blåsa. Ska han kissa i den röda bilen? I så fall- får jag röka då? ( Ni vet, har det blivit smutsigt kan man alltid lorta ner lite till, allt eller inget principen!) >Antyds det något speciellt med ”liten blåsa”? Men visst, kissandet sker i en dunk. Spills något så får du röka.6. Ska jag ha med mig en sovdräkt? >Sovdräkt? Om du menar lakan? –Ja. Om du ej vill gnida din hud mot en solkig madrass. Om du menar något klädesplagg att sova i, typ en särk med kattungar på, så är det upp till var och en. 7. Vad är oseriöst drickande? >Oseriöst drickande sker utan passion och lidelse inför glaset. Även känt som ”att dricka Åbergianskt” d v s att sänka ett halvt glas vin på drygt två timmar. 8. Varför ska jag städa stugjävulen pågrund av mitt ursprung??? >För att det är det som ni är bra på. Och att plocka bär. 9. Ska jag ha med mig min mygghjälm? >Jättebra idé. Ta även med ett spett att hota eventuella björnar med. ”Mota Olle i grind” så att säga.10. Vad är den exakta skillnaden på den här Wayne som dyker upp därborta och Fredrik som vi åker med? >Ingen egentligen. Men är personen i fråga charmig så är det Fredrik. Är personen burdus och närgången på ett obehagligt sätt så är det Wayne. 11. Kaffe, jag måste ha kaffe. Hur stor är bygden, finns det kaffe? >Vi kokar väl kaffe i stugan eller köper på lokal. Men hur kan du fokusera på kaffe när ”the main question” är om det finns ett Systembolag på orten? I värsta fall får du väl släpa med dig en personlig barista. Jävla storstadsfasoner. och sist men inte minst: 12. Kommer det verkligen en bög dit eller är det bara ett plumpt skämt? >Förstår inte frågan, utveckla. Hejdå så länge.Bästa hälsningar, eder Kolja."

From: Soda
To: Wayne
"Ja du. Vi kan väl iallafall fastslå att du, trots din heltidssysselsättning på Samhall har lite för mycket fritid. Jag menar, hur kan man annars författa ett e-brev av den här arten som jag nyss mottagit?"

From: Kolja
To: Wayne
"Vill du ligga med mig?"


Det sista hittade jag på nu. Ren lögn alltså.

He goes ouugh!, and it´s better than poetry

Åh, känner mig väldigt kreativ i samband med sommarens intåg. Idag har jag gått omkring i en härlig skjorta och bara skapat.Jag har älskat alla levande varelser på vår vackra jord. Alla de vackra blommorna. Har även skrivit poesi som kommer direkt från hjärtat.

Under Foten
det bor en otäck vandal
i min sandal
den djäveln har inga ben
det är en sten



Mötet
Vad gjorde jag för fel?
Tyckte du inte om mitt utseende?
Jag försökte bara skoja när jag
viskande undrade om ditt underliv
doftade lika gott som din parfym
Vad hände egentligen den där kvällen?
På den där baren?
I den där staden?
Vad gjorde jag för fel?
Du är skyldig mig pengar

Return of the fly

Hon fnittrar och frågar om jag verkligen köper poesin som upplägg. Jag svarar att jag inte gör det.
Bra säger hon och tillägger att det bara är för kärringar. Sedan klär hon av sig och särar. Det känns ovant att se för det var så längesedan.
Hon skriker om att jag måste välja hjärtat eller fittan. Jag frågar vad som skiljer de båda åt och hon svarar att hjärtat betyder livet och att fittan betyder döden. Jag säger att jag inte förstår ändå och hon påpekar att hjärtat leder till paradiset och att fittan leder till helvetet.
Jaha, säger jag då med flackande blick. Flackande blick mellan bröstparti och ljumskar. Ljumskarna blänker. Bakom blygden finns döden och det är döden du kommer att välja väser hon.
Att jag kommer att färdas snabbare än ljuset genom slidmynningen och sedan somna in. Allt känns obehagligt så jag lägger mig i fosterställning och gråter en skvätt.
Hon får då något gemytligt, tröstande och omtänksamt i blicken och viskar att allt bara var ett spel. Att hon ljög. Att egentligen både hjärtat och fittan leder till döden.
Jag vet inte om det glädjer mig. Men nu är hon tillbaka.
Kerstin.

Weekend on Mars

Igår kom jag hem från Göteborg med en värkande kropp. Med ett tryck mot lungor och bröst som gjorde det svårt att andas. Stela leder och ett stort blåmärke på ryggen. Antagligen har någon slagit mig, eller kastat en medicinboll på min rygg. Mest troligt är att jag ”snavat lite”. När jag trodde att saker inte kunde bli värre gluttade jag som vanligt lite mot fönstret i huset mittemot för att kolla om tjejen där trippade omkring naken. Tänkte att det kunde få mig att må lite bättre. Få mig hel igen. Då kom chocken. Lägenhetsjäveln var tom! Hon har flyttat den fan! Utan att säga hej då. Visserligen har vi aldrig pratat med varandra och jag vet inte vem hon är. Men det känns ändå som ett oerhört svek. Att jag inte ens fick en chans att presentera och göra bort mig. Livet är så jävla orättvist ibland. Fy fan.

Göteborg ja…Ja jävlar. Det är väl lika bra att inse nu att man kan lägga av med uttryck som ”gå ut och ta några öl bara”. Det håller bevisligen inte. Efter två timmar på plats satt jag och drack öl direkt ur en kanna på krogen. Snyggt. Moget. Kvällen efter sitter man i park och tjyvar vin och häller upp i ölflaska. Snart 26 år. Jaja, fuck it. Knulla fick jag självklart inte. Inte ens i närheten. Våld blev det heller inget även om en jävla typ till pundare kom och frågade om vi ville ha en spark i ansiktet. Efter kort betänketid tackade vi nej.

Förutom frånvaron från muff, vilket gjort junioren ännu mer deprimerad och hängig, så var det en jävla fin helg. Att umgås med Soda är ju alltid en höjdare. Vi slökollade på tv och jag fällde någon seg jävla kommentar som ”Borde inte Renegade vara ett föredöme och använda hjälm när han kör motorcykel”. Till svar fick jag då, på dryg jävla göteborgska ”Äh, skiter la han i, han e ju Renegade”. Svårt att återberätta, men rolig är han, den fan.
Göteborgska är även utsett till Sveriges äckligaste dialekt. Många verkar inte ha förstått det. Men så är det. Soda och jag vet. Vi vet allt.

Nu ska jag knata iväg och lämna in deklarationsblanketten. Jag är vuxen nu.
Jag vill inte vara vuxen.
Det borgarnas fel.
Allt är borgarnas fel.

Driving away from home

Snart åker jag till Göteborg. Där ska jag knulla, supa och slåss. Eller va fan, vänta nu. Knulla är otänkbart. Slåss vill jag inte. Och uttrycket ”supa” låter så pubertalt.

Jag omformulerar.

Snart åker jag till Göteborg. Där ska jag umgås och dricka alkohol på ett moget och civiliserat sätt. Den första timmen i alla fall.

Det är varmt ute och bröst överallt. Stora som små. Jag drunknar snart i bröst. Inte fysiskt förstås. Men psykiskt. Alla asses som är ute och rör sig orkar jag inte ens tänka på. Risk för kortslutning.

All those beautiful asses.
All those beutiful boys.

Nu ska jag ruska tupp, även fast jag inte hinner. Men jag måste återfå någon slags balans.
Väl mött i brännvinsfloden.
Kram

She´s leaving home(bye bye)

Hon gick sin väg idag. Kerstin alltså. Hon motiverade det hela med att umgås med mig var som att upptäcka avföring på händerna efter ett toalettbesök fast att man tvättat sig med lösningsmedel och rotborste. Hon menade att hon kände sig misslyckad och dum i mitt sällskap. Att det inte fanns en chans i helvete att det vårt äktenskap skulle leda till lycka. Jag sa inte så mycket. Jag gör sällan det när det verkligen gäller. I vanliga fall kan jag tjata på ganska bra, i rätt sällskap, mest om popmusik och ingenting. Men när det blir allvar sätter jag mig i försvarsställning med tystnad som vapen. Kanske utstöter en suck som säger ”Men va fan, lägg av nu” och tittar ut genom fönstret. Svarar bara kort på tilltal. Sådant kan reta människor till vansinne. Det skulle det göra även hos mig. Ett jävla sätt är vad det är. Kerstin tyckte också att det var ett jävla sätt, därför stack hon idag. Hon ville väl framkalla en reaktion trodde jag först när hon började gapa om att det var slut. Då satt jag och pillade på cigarettpaketet och suckade. Till slut frågade jag om jag det verkligen var på riktigt. Och det var det. Jag frågade även om hon inte trodde på kärleken och lyckan. Hon skrattade lite och sa att kärlek var ett jävla påhitt från borgarnas sida och att hennes lycka dog i samband med att hon förlöstes. Jag tyckte då att hon inte kunde klandra mig för att hon föddes och det tyckte väl egentligen inte hon heller. Men ändå, tillade hon. När hon gick mot dörren så utstrålade hon den där skönheten som bara finns hos människor som inte längre är tillgängliga. I det psykiska kaos som rådde inom mig så tycktes det växa vingar från hennes skulderblad. Kerstin blev en vacker ängel, den vackraste av de alla. Jag påpekade detta, där jag satt under fläkten med en cigarett i mungipan och ett likgiltigt ansisktutryck. Hon vände om, gick mot mig och sträckte ut sina armar i en till synes försonandes gest. Hennes andedräkt slog mot mitt öra och hon viskade att om hon kom till himlen som ängel skulle hon skjuta de andra änglarna med ett avsågat hagelgevär. Hon skulle inte döda direkt utan bara skadeskjuta dem. Se dem lida en plågsam död. Hennes röst och kyla gjorde att det rös i mig och jag frågade om det inte var lite att ta i. Att synda i himlen. Hon replikerade med att den enda synd hon nånsin begått var att gifta sig med mig. Sedan gick hon återigen mot dörren. Innan den slogs igen sa hon att jag inte skulle glömma att mata katterna. Vilka jävla katter tänkte jag och tände en ny cigarett.

Love me two times

”Jag skulle vilja att någon väntade på mig någonstans” är en bok av Anna Gavalda. Den står i min bokhylla men är för mig oläst. Dock så älskar jag titeln. Jag skulle också vilja att någon väntade på mig någonstans. Det är det ingen som gör. Tyvärr.

Jag skulle vilja vara behövd och älskad, att någon håller om mig när det stormar och åskar och när spindlarna i taket börjar krypa fram. Att någon kramar min hand, smeker min kind och trycker sina läppar mot mina. Att någon ger mig trygghet och visar mig allt det vackra som måste finnas någonstans.

Men mest av allt skulle jag vilja att någon jävel lagade mat åt mig. Jag är förbannat hungrig just nu.

Homecomputer

Du vet det där internet, sa han.

Ja, sa jag.

Man kan göra så mycket mer än att kolla på porr och skicka mail, sa han.

Jaha, sa jag.

Nä du vet, man kan betala räkningar och ladda ned filmer och musik också, sa han.

Oh fan, sa jag.

Kolla upp det där, sa han.

Ja det får jag göra, sa jag.

070423 - Ännu en givande dag på arbetet.

For heaven´s sake

Kunde inte sova inatt så jag skrev ett brev till Gud.

”Hej Gud!
Hur mår du?
Med mig är det ok. Med ”ok” så menar jag alltså att jag inte är döende i feber eller något annat hemskt. Jag är frisk och levande men dock lite trött på min livssituation. Undrar om du kan hjälpa mig och ge mig lite vägledning. Det jag vill är att få rätsida på tillvaron och lista ut vad jag vill göra med mitt lilla liv. Jag har ju sökt in till universitet för att verka intellektuell eller vad det heter. Kan du påverka så att jag kommer in? Och sedan så vill jag knulla, men du kanske tycker att jag borde gifta mig först? Jag vet dock inte om jag är mogen för det är än. Vet inte heller om jag tror så speciellt på det där med giftermål. Jag menar, se på hur det gick mellan Prins Charles och Lady Di! Är Lady Di hos dig nu? Eller skickade du ner henne att skyffla kol hos han där nere för att hon var ihop med någon som inte såg ut att komma från Västeuropa? Du gillar väl bara vita människor eller? Som redan har mat på bordet så att du slipper jobba liksom.

Ja du Gud, jag är fullt medveten om att vi två kanske inte haft den bästa relationen genom tiderna. Det var ju mycket med uppånedvända kors och pentagram där i tonåren. Men det var ju liksom bara en liten fas. Men du vet väl att jag var i kyrkan runt jul för en sisådär 7 år sedan? Dum fråga, klart att du vet. Du vet ju allt. Men oss emellan så var jag där mest för att imponera på det där psykfallet jag var ihop med då. Visst är det märkligt att i början gör man saker man inte vill för att imponera?. Sedan gör man saker man inte vill för att slippa bråk. Sedan ger man fan i att göra saker man inte vill för att ställa till med bråk. När dom ändå inte fattar vinken får man dricka sig full för att våga göra slut. Ja fy fan, det är så mycket med känslor och relationer.

Sedan det där med att jag inte konfirmerade mig. Alltså jag tycker ju att jag borde få lite pluspoäng för att jag ändå var ärlig och sa ”Nej, stopp, hallå, vänta, det där är inget för mig”. För du måste väl för fan fatta att ingen konfirmerade sig för din eller din avlidne sons skull, eller ja, en på tjugo kanske. Men den stackaren var väl körd från början. Nä du vet att de ville bara ha presenter. En moped, ett pärlhalsband eller en språkresa till Brighton. Och på det där konfirmationslägret som de åkte på så rökte de bara brass, sniffade lim och sysslade med avancerad petting. Usch så respektlöst.

Jaja, jag hoppas på ett gott samarbete i alla fall.
Kram Wayne Nilsson 25 år.

Ps – När jag skrev kram så menade jag inte på något sånt där bögigt sätt. Jag vet ju att du inte gillar sådana där heller. ”

I can´t see your face in my mind

På väg hem från Samhall idag i blåst och jävelskap efter ännu en trist tillvaro så mötte jag en tjej från gymnasiet. Hon höll en annan tjej i handen. Det gjorde mig lite glad. Så fint att finna själv och utvecklas. Men det som gjorde mig mest glad var att jag mindes att jag sett hennes muff på en klassfest. Det gjorde min dag.

Ibland så krävs det så lite.

Lätt glad i hågen gick jag senare på krog för att träffa Peachy. Vi drack alkohol, jag drack ale för att verka mogen och världsvan, och filosoferade om vackra män. Då gick X förbi utanför fönstret. Med en man i sällskap. En jävla tönt om ni frågar mig, men jag är ju lätt partisk i frågan. I alla fall så förstörde det min kväll.

Ibland så krävs det så lite.

Nu är jag en aning full och ska lägga mig. Ska fundera på en tjej från Farsta som bor i England. Och lyssna på Pulp. Det kommer att göra min natt.

Ibland så krävs det så lite.

"I will take you from this sickness, dinner parties and champagne
I'll hold your body and make it sing again.
come on - sing again,
let's sing again"

What the hell was I thinking?

Har ni någon gång vaknat upp av att en polare ringer efter en hård natt på byn och säger ”Minns du att du gick fram till den där snubben med tatueringar på halsen och Hells Angelsväst och sade att du skulle knulla honom i röven igår?”

Har ni vaknat av ett sådant samtal?
Det har jag.
Kan säga att jag fick lite ont i magen då. Det kändes inget vidare och jag undrade för mig själv vad fan jag tänkte på då! (låste för övrigt in mig i ca två veckor efter det)

Igår tallade jag lite på ”hostmedicinen” och idag ser jag att bloggen tydligen ska läggas ned. Hm, det ska den inte.
Vad tänkte jag på då?

Förmodligen gick jag alldeles för hårt in i rollen som ”ung tonårstjej dricker en öl” och rusade runt med mascara rinnandes i ansiktet och skrek att alla hatar mig. Kanske bra att jag inte gick in i rollen som ”ung tonårspojke dricker en öl” för då hade jag väl sparkat ned någon gammal jävla kärring. Självömkan ska alltid gå före våld. Glöm aldrig det!

Jag vill be om ursäkt till alla som legat sömnlösa och börjat knapra receptbelagda piller alltför snabbt på grund av detta. Till de som flinar och signalerar ”victory” med fingrarna sänder jag över ett hånfullt leende.

Vill be om ursäkt till dig som jag ringde oavbrutet runt midnatt och tjatade om att vår vänskap var stark nog för att klara av lite sex. Tack för att du tålmodigt sa nej. Du har helt rätt Johan, vi kan inte riskera vår långa vänskapsrelation för några snabba juck.
Får väl även dementera ryktet om jag skulle ha varit på middag med Lena Olin och senare ha snortat kokain från hennes svank. Det stämmer inte. …Men det ryktet kan jag ha fantiserat ihop själv.

Nu ska jag ha lite tid för mig själv. Det var minst 48 timmar sedan. Helvete! börjar bli gammal tror jag.

The End

I samband med att det analoga tv-nätet släcks ner så har vi fattat ett beslut.

Vi lägger av!

Vi startade bloggen i ett förmodligen berusat ögonblick med en vision om att skapa ett bättre samhälle.Vi ville vara en del av någonting. Vi ville få människor att känna sig lite bättre till mods. Vi ville roa andra med ett evigt tjat om ensamhet och tristess.

Men mest ville vi nog bara knulla.

Och om sanningen ska fram så har vi efter 6 månaders bloggande inte fått knulla alls. Eller förresten, en gång. Men det handlade då inte om bloggen, utan om diplomatiska förhandlingar och en sjuhelvetes dyr krognota.

De lärde säger att man ska sluta på topp. Vi kom aldrig till toppen. Sorglit nog.
Vi kastar inte in handduken ens på upploppet eller med målsnöret i sikte. Vi kämpar med trötta ben i startfållan. Och där ger vi upp.

Vi vet inte vad vi ska göra istället. Kanske bara använda internet till det som det skapades för. Att kunna titta på oändliga mängder porr.

Vi skulle vilja skriva att vi har så många att tacka. Men det kan vi inte. För det har vi inte.
Vi vill egentligen bara tacka Stefan M för trogen support.
Och Mal för ett vackert yttre och även inre.
Och Kolja förstås.

Till resten säger vi: Eat our fuck!

Med krokodiltårar i ögonen och säd på magen!

Hej då/
Kung Salamander, Krabban Gunnarsson och Wayne Nilsson

Evil thing

Det börjar bli sommar och jag gör som varje år. Brukar ge mig själv utegångsförbud mellan 08.30 och 23.45. Har lärt mig att det blir bäst så. Slippa hot om anmälan för ofredande och liknande.
Nog om det.

Var på besök hos käftis i fredags. Det vill säga tandläkaren. Men först fick jag träffa hygienisten eller systern eller vad de nu väljer att kalla sig. En spenslig och blid liten fröken var det. Hon började som vanligt med att ta några röntgenplåtar för att sedan följa upp med lite ondskefullt karvande. Inte så farligt, kände mig relativt lugn i sinnet. Förutom det vanliga tjatat om snus och cigaretter verkade det lugnt.

- Det ser bra ut förutom lite tandsten som jag måste ta bort. Använder du tandtråd?
- Jaja jag använder tandtråd regelbundet.
- Ok…men som sagt, jag måste ta bort tandstenen.

Hon verkade inte helt övertygad om mitt svar angående tandtråd. Sedan körde hon in en apparat i munnen på mig och hela huvet tjöt.

- Du verkar lite spänd, gör det ont?
- Men herregud, du kör en vinkelslip i käften på mig! Klart som fan att det gör ont!
- Försök att tänka på något annat så länge, det går ganska snabbt.
- Kan jag få något smärtstillande, typ morfin?
- Nej

Tänkte anklaga henne för att gå igång på att vara sadistisk. Att hon blev kåt av andra människors smärta. Men det gjorde jag inte. Försökte fokusera på vackra saker. Men tankarna återvände hela tiden till lidande och helvete.Efter en evighet när känseln i hela överkroppen var bortblåst och huvet skakade med samma intensitet som en betongborr plockade hon ut vinkelslipen ur min mun och sade med timid stämma

- Det här är Johanna, din tandläkare.

Jag började skratta lite och sade

- Skojigt, skicka in den riktiga tandläkaren nu istället så jag kan få gå härifrån snart.
- Vadå den riktiga? Jag är din riktiga tandläkare, lägg dig ned igen nu så vi kan börja.
- Men du är ju kvinna!
- Och!
- Ja, jag tvivlar på din kompetens! Ge mig en manlig läkare! En riktig! Jävla pajasfasoner.

De ville inte lyssna på mig så jag fick misstänksamt lägga mig igen. Men efter ett tag när Johanna hade den där lilla spegeln i munnen på mig började jag känna hennes bröst mot mitt huvud. Tryckte hon med flit? Jag började tycka mycket om min kvinnliga tandläkare och var nära att fråga om ett glas på lunchen när hon avbröt mina planer med

- Du den här visdomstanden alltså, den måste vi dra ut. Eftersom visdomstanden under redan är utdragen så har den övre inget att slitas mot.
- Men jag har ju inga problem med de där?
- Men du kommer få. Lika bra att ha det gjort innan.
- Alltså, innan ni började dra ut de där jävla visdomständerna visste jag knappt att de fanns. Men nu är de ett jävla problem tydligen. Som jag inte ens tror existerar!
- Tro mig Wayne, du kommer få problem med tänderna om vi inte drar ut dem.
- Men du Saida, kan vi inte lämna tipsraden tillsammans imorgon om du är så jävla säker på vad som kommer att hända?

Vi kom inte så mycket längre än så. De bad mig gå till receptionen och få en ny tid. Där satt två kvinnor. Den ena verkade fullt upptagen med ett privatsamtal. Hon tjattrade om helgen och om att hon skulle gå på Torgny Melins. Jag fick i alla fall den andra kvinnans uppmärksamhet som jag bad om att få en ny tid. Gärna med en manlig tandläkare. Kvinnan sade att jag fick ta den tandläkare som hade tid. Då frågade jag återigen om jag kunde få en manlig tandläkare. Gärna en med ungerskklingande namn, typ Dr. Szazlöy. Det fanns ingen sådan. När jag återigen påpekade att jag ville ha en manlig läkare, svensk i värsta fall, så bröt kvinnan med privatsamtalet in i diskussionen.

- Men snälle nön, dä finns ingen ongersk tandläkere här, dä duger gött med fleckera söm fenns åt däj!

Där tappade jag fattningen och började gapa om att jag låg inför döden och att hon fan kunde visa lite respekt och sköta sina privatsamtal i fikarummet så det sista jag hörde innan jag hamnade i helvetet inte var om hennes planer på att fixa kuk vid dansbanan. Sedan gick jag.
Om två veckor ska jag dit igen.

How far can too far go?

Minns du när vi satt på den där gräsplätten du och jag? På en filt! Du skar dig i fingret på en glasskärva och det började blöda. Men istället för blod så kom det typ var ur såret som bildade små kaniner. Dvärgkaniner. Kaninerna började köra Macarena-dansen och vi jublade. Minns du det? Du hade uppsatt hår och smilgropar i kinderna. Underbart var det, men efter ett tag så tröttnade vi och drog igång en talkör om att kaninerna borde utöka sin reportrar med lite moves som påminde mer Las Ketchup! Helvete vad vi hånade dem. Då sprang de sin väg, de sorgliga fanskapen. Just då kändes allt så bra och lyckligt så att jag kysste dig. Men dina läppar var så torra och hårda att mina började blöda. Minns du? Du började gapa om att jag var sämre än dig för att mitt blod var som vanligt blod och inte lika roligt som ditt. Sedan raljerade du om att du var så trött på killar som inte respekterade vänskap över könsgränserna och som i början skulle verka schyssta men i slutändan ändå bara ville knulla. Jag försökte diskret knäppa igen mina byxor. Jag hoppas att du inte minns det.

Boys don´t cry

Jag var på date med en tjej igår och ni får väl tro vad ni vill, men det gick faktiskt väldigt bra. Det var inte mamman i Gilmore Girls men jag är nöjd ändå. Är ju knappast i position att ställa krav.

Hon heter i alla fall Anna och har mörkt hår och är väl egentligen den jag letat efter ett tag. Verkade stabil och lättsam. Hemskt fin. Imorse när jag vaknade ringde jag jobbet och sjukskrev mig. Skyllde på halsen. Käkade sedan en lång frukost och njöt av den lediga dagen. Åt lunch på en uteservering och tittade på människor för att senare strosa omkring med ett brett leende på läpparna och kände mig oerhört tillfreds med allt. Slog mig ned på en bänk och funderade lite på livet. Solen sken, i hörlurarna sjöng Doris glatt för mig.

Jag kom att tänka på den kommande sommaren och på igelkottarna som då kryper fram. Igelkottar är kanske världens bästa djur. Jag vet inte hur många sommarnätter jag sjunkit ned mot en husvägg full som ett svin och biktat mig för de hopkurade små liven. Av någon konstig anledning har igelkottar svar på nästan allt. Solen, Doris, tankar om igelkottar och känslan av att kanske börja bli kär för första gången på en massa år gjorde mig en smula rörd och sentimental. Jag fällde en liten tår. Eller ja, jag grät. Stortjöt om jag ska vara ärlig.

När jag satt och hulkade som mest av lycka kom Anna oväntat förbi. ”Hej” sa hon glatt och ”Hej” sa jag och försökte snabbt torka ansiktet rent. ”Nämen gråter du?” ”Va? Gråter?…Nej nej. Fick bara något i ögat”

Jag vet inte varför jag ljög men jag antar det beror på att pojkar inte ska gråta oavsett anledning och allt det där tjafset om manlighet. ”Stackarn…vad fick du i ögat då?”

Efter den frågan skar det sig.
Istället för att svara grus eller en flugjävel eller va fan som helst så fick jag någon slags blackout och svarade kort och gott ”Sperma”.
Hon blev tyst en lång stund. Aldrig har en kvinna tittat på mig med sådan avsmak som Anna gjorde då.
”Jag vill nog helst inte veta varför du sitter på en bänk mitt på ljusa dagen utanför en högstadieskola med sperma i ögonen”

Jag vände mig om och såg alldels för unga flickor i utmanande kläder på en skolgård. Helvete! Den hade jag inte sett. Visste inte vad jag skulle säga så jag slog bara ut med armarna lite lamt. Med snabba steg gick hon därifrån. I ett optimistiskt försök ropade jag med darrig röst efter henne ”Ses vi på fredag som vi sa?” Hon vände sig inte om utan pekade bara finger över axeln.

Ganska omoget tycker jag. Man måste ju kunna prata om saker.
Anna är kanske inget för mig ändå.

We´re going to be friends

Det är en speciell känsla av vanmakt som infinner i kön på Konsum om söndagskvällarna när vi står där, vi ungkarlar.
De rakryggade, vackra och lyckliga handlar på fredagarna och då står väl vi och trycker i kön på bolaget om vi inte redan däckat nakna på hallgolvet i fosterställning. Men på söndagarna precis innan stängning vågar vi oss dit.
Vi står skamset på led med fläckar på byxorna som knappast någon kvinna varit med att framkalla. I våra korgar finns inte många varor, på sin höjd tre. Den som har fler blir urstirrad och får i tystnad sin dom. Korgarna innehåller i regel en fryst portionsrätt, snus och en kvällstidning. Eller folköl och en falukorvsring. Ibland kanske någon slår på stort och köper färska grönsaker. Personen ifråga får då blickar som säger
”Och vem fan tror du att du är din jävla kärring?”
Men självklart påpekas det inte högt, vi måste hålla ihop även om vi inte känner varandra. Sportspegeln och en ynklig varukorg binder oss samman. Romantiska komedier är för de andra.
De rakryggade, vackra och lyckliga.
Ibland när vi står där försöker jag räta på ryggen, även om det gör förbannat ont. Men när jag tagit det steget så slänger jag ned tamponger och skvallertidningar i min korg. Som får de andra att tro att det just i min soffa faktiskt ligger någon som fäller hår och gnyr om Top Model och Grey´s Anatomy och fan vet vad. Jag vet inte om de andra går på min bluff.
Men jag vet att jag har en helvetes massa tamponger hemma.

Love is blind

Vi gifte oss inatt.
Jag och Kerstin.
Nu är ju visserligen Wayne och Kerstin samma person men det är ändå inte speciellt schizofrent tycker vi. Vi orkar inte förklara hur det ligger till egentligen men vi kände båda det var kört att träffa någon annan och när vi återigen satt där med ett glas vin och ett lågmält samtal så klickade det liksom till. Att vi varit så blinda är svårt att förstå såhär i efterhand. Eller så har vi bara varit rädda för våra känslor.
Who knows, who cares!
Nu har vi i alla fall slagit till och gift oss och det känns fantastiskt. Vi kan nu titulera oss Herr och Fru Nilsson! Allt i en o samma förpackning.
Det enda som ser som lite negativt med ett snabbt och undangömt bröllop är väl att vi inte har fått några presenter och gåvor. Men vi ser gärna att allmosor ges i efterhand.
Vi kommer skicka ut en lista till alla i bekantskapskretsen med grejer vi vill ha. Den som köper en brödrost lynchar vi för vi äger redan två. Den som är så fantasilös så att kontanter ges bort riskerar att få halsen avskuren om inte beloppet överstiger sisådär 5000kr. Vi ber om ursäkt för den hårda tonen men vi anpassar oss efter samhällets normer där fokus har lagts på presenter. Vacker kärlek och önskningar om ett lyckligt liv har liksom hamnat i skymundan. Som sagt, vi vill egentligen uppmärksamma det unika och sköna och vackra i två människors äktenskap, men den som inte följer presentlistan kan helt enkelt dra åt helvete!
Nu ska vi tillverka ett kärleksbarn.
Många varma kramar från Wayne och Kerstin

Wrecking ball

Det snöar och är söndag. Imorgon är det måndag men söndag igen. Jag gillar inte söndagar. Söndagar får mig att känna mig ensam och fantisera om märkliga saker. Idag har jag fantiserat om att jag är på en social tillställning iförd en vacker klänning. Människor samlas runt mig och säger ”Åh va fin du är i din klänning”. Då skrattar jag lite generat och gör en svepande gest över min kropp och säger ”Nämen den här gamla trasan” och sedan sippar jag lite lätt på mitt glas med bubbel. Sedan säger de ”Men vad har du gjort med håret?” och jag svarar ”Äsch, jag har ju bara satt upp det med diadem lite snabbt” och hopen replikerar med en trånande suck. De fortsätter med sitt smicker och längtande blickar och ger mig komplimanger för stövlarna och mitt smink men påpekar att jag ändå är finast som person och att det ytliga bara är en bonus. Jag hinner inte svara för att en mörk främling tar tag i min arm och leder mig till övervåningen. Där knullar han mig hårt och stumt och säger ingenting utan andas bara lite extra tungt när han trycker på. Det är inte alls skönt utan gör mest bara ont men det gör ingenting för jag är världens lyckligaste man i en vacker klänning. Som sagt, jag gillar inte söndagar.

Hanging outside my window, looking down

Om någon hade sagt till mig när var jag sisådär 15 år att om 10 år kommer du att fira påsk själv i en lägenhet. Klädd i för stora byxor och samma t-shirts som på högstadiet. Dricka folköl och hänga vid fönstret för att se om tjejen i grannhuset är naken igen hade jag nog skrattat och sagt ”Yeah right” eller något annat tufft.

Men…Nu är det faktiskt så. Jag lägger visserligen ingen värdering i att jag firar påsk själv. Religiösa högtider kvittar ju ändå. Men va fan det känns som om att det räcker nu.
Ge mig någon slags värdighet.
Ge mig ett stycke kvinna att bry mig om.
Hon får gärna bry sig om mig också.
Det har gått så långt att jag kan se mig själv spela kubb med min påhittade flickväns vänner som jag inte gillar. Kubb är det lägsta av det lägsta.
Men vad är en kvinna?
Vad är en bal på slottet?
Om 10 år, när jag är 35(nja 36 egentligen men det är jobbigt att tänka på) kommer jag vara en sådan som cyklar omkring och letar ungdomsfester.
Ni minns hur det var va?
Alltid när man var typ 16 17 och krökade ett gäng i någon park lyckades det dyka upp någon okänd man som bara hängde på. Han var oftast betydligt äldre, klädd i endast tighta jeansshorts och jävligt misslyckad. Sån kommer jag bli.
- Fan va kul att ni gillar goth! Det gör jag med.
- Va? Vi e inte goth! Vi e emo!
- Va?
- Emo!
- Vadå för nått?
- Vafan gubbjävel, vi e emo. Försök liksom fatta nått!
- Jaha jojo.. Snygg bandspelare!
- Det är en ipod och ingen jävla bandspelare. Hur gammal e du egentligen?
- Ähum, vin någon?
- Haru stånd gubbjävel?
- Näe
- Kevin! Michelle! Gubbfan här borta har stånd!!
- Uuuh!Stick innan vi skär ballarna av dig ditt äckel!
- Men jag vill bara ha lite sällskap.

Ja fy fan…Och så där rullar det på. Ikväll dricker vi till ridån faller. Och älskar. Du och jag. Min flickvän som bara finns i huvet. Du är så fin.

Let love in

De låg i gräset. Hon med sitt huvud mot hans bröst. Det var deras andra träff.
Den första hade slutat med kyssar på kinder och händer vid ryggslut. Det fanns en viss förväntan i luften. Två unga människor skulle finna kärlek och lycka hos varandra.
- Jag tycker det här börjar kännas mysigt. Allt det här mellan dig och mig, sa hon.
- Mmm.. sa han och strök undan hår från hennes panna.
De låg tysta en stund. Fåglar kvittrade, knoppar brast och solen sken klyschigt. Hon började sjunga ledmotivet från Bodyguard lite sensuellt.
”And I will always love youuuooo…”
Det lät jävligt illa, men det var väl charmen med det hela.
- Kan inte du citera någon film. Jag älskar verkligen sånt, sa hon.
Han började tänka febrilt. Film var absolut inte hans grej. Inte alls. Men nu var det en fråga om kärlek, trosor som skulle smekas nedför lår och stulna hjärtan. En fråga om liv och död för en ung man.Den enda film han hade sett var ”När lammen tystnar”.
- "I can smell your cunt", sa han.
Efter ett par hårda ord låg han ensam på gräset. Moln började fläcka himlen. Ett liknade en gravsten. Han gick bedrövad hemåt. Väl hemma öppnade han kylen och insåg att han hade mjölk och ost. I skafferiet fanns bröd. Han log stilla och insåg att kärlek och lycka inte fanns hos kvinnor. Varför leta hos en annan människa när kärlek och lycka finns hemma hos en själv. Kärlek och lycka bor i en ostmacka och ett glas mjölk…i ett kylskåp.

A man ain't no man when a man ain't got no horse, man

Åh helvete! Jag fick ragg igår! Först så trodde jag att hon var förståndshandikappad. Dels för att hon kom fram till mig. Dels för att hon pratade så jävla konstigt. Men det visade sig att hon var från Gotland. Så jävla lovely.
Mörkt hår och mörka ögon. Gillade bra musik. Lagom onykter och inte alls så där labil som endast kvinnor kan vara. Det ena ledde till det andra. Utan att avslöja för mycket så kan jag säga att hon var minst lika vig som Olga Korbut, "Sparven från Minsk" ni vet. Den vitryska gymnasten.
Anyway, hon ligger i min säng nu. Applåderar med fittan, nöjd efter dagens nummer. Du är det bästa som hänt mig säger hon. Och att jag borde få medalj för att jag är det bästa ligg hon nånsin haft.
Det kommer att bli något vackert av det här.










APRIL APRIL!!!
Knulla! Jag?
Lycklig! Jag?
Är Nelson Mandela nazist?
Gör Red Hot Chili Peppers bra musik?
Är Gud god?
Är Linda "Bionda" Rosing klok och het?
Nej.
Här finns bara mörker. Allt är som vanligt.

Revelations

Har fått en smått fantastisk present av Apa som hon hittat på loppis. Det är "Fula Ordboken" av Bengt Dagrin. Underbar bok. Några snabba exempel
Barfota i uttryck som "sparka barfota", ett skyddslöst knull. D v s utan preventivmedel.
Tugga mun mot kön. D v s oralt knull. Se även äta.
Nulla troligen en förskönad eller barnslig kortform för knulla.

Men det bästa är ändå texten på insidan av pärmen på boken. Där står skrivet
"Från Mamma till Jeanette
12 augusti 1986
På 18års dagen"

Frågorna återstår. Vad ville mamma förmedla till Jeanette i mitten på åttiotalet? Hur kände Jeanette? Hur var relationen mellan mamma och Jeanette? Hur mår Jeanette idag?

Ja fy fan, nu dricker vi öl min vän. Kom.

Who the fuck

Var på Konsum och handlade förut, inga mängder, bara lite färskvaror och krafs. När jag kom hem och skulle packa upp varorna så blev jag lite paff. Ur min matkasse hoppade plötsligt Hans Fahlén upp. Ni vet den där jävla sk Tv-4profilen. Jag blev inte bara paff utan även förbannad, gillar inte karln över huvud taget. Kollade kvittot för att försäkra mig om att jag inte köpt någon jävla Hans Fahlén.
Lättmjölk 6.90
Lättmjölk 6.90
Hans Fahlén *.**
Yes 19.90

Jodå, visst hade jag köpt Hans Fahlén, eller ja, köpt och köpt. De hade ju inte tagit betalt för honom. Ringde Konsum för att reda ut missförståndet med butikschefen. Enligt honom hade Tv-4 skickat honom fel förra veckan. Han skulle till Franska Alperna men hamnade tydligen på Konsum. Enligt butikschefen ville inte Tv-4 ha honom tillbaka. Och Konsum hade nu tröttnat på att ha Hans Fahlén springandes omkring i butiken för att göra skidreportage. Det verkar ju vara det enda karln är kapabel till. Så nu menade butikschefen att Hans Fahlén var mitt ansvar – ”Vi orkar inte se det där jävla mongot längre” Därför hade de lagt honom i min matkasse.
Jag har nu två alternativ:
Alt. 1 – Adoptera Hans Fahlén
Alt. 2 – Slå ihjäl Hans Fahlén

Det är lite knivig situation tycker jag. Inte riktigt redo för ett adoptivbarn, och slår jag ihjäl honom så kommer jag nog drabbas av nervöst samvetskval. Just nu sitter han och spelar Tv-spel. Tjatar ändå maniskt om nysnö och lavinfaror.
Jävla cp-unge.
Hör jag ett ord till om skidåkning klubbar jag ihjäl honom. Men jag måste sova på saken. Orkar inte fatta beslut nu.

United states of whatever

Tråkigt? -Ja
Meningsfullt? -Nej
Tack till Agneta Sjödin och killen i hamnen som sålde påsen vars innehåll höll mig vaken.
http://www.pop.nu/show_collection.asp?user=9023

Unbreak my heart

Ar bakfull och nervos. Tittar pa sport for att fa en balans mellan gott och ont. Ett apatiskt forsok att locka fram Madonnan ur Horan igen. Fick sms fran P inatt. Hon skrev att hon sett mig vid bardisken men varit for blyg for att komma fram. Istallet for att vara cool och ge fan i att svara sa skickade jag ett langt karleksbrev tillbaka. Ett valdigt berusat forsok till nagon slags javla poesi. Bra Wayne, javligt bra.
Vi brukade ata rakmackor pa sondagarna. Jag och P. Eller ligga pa hennes balkong och lasa.Eller bara glo och vara.
Nu gor hon det med nagon annan. Sjalv ar jag en patetisk fore detta pojkvan som ater smulor. Allierar mig med psykfall till kvinnor och smuts. Det rena, skona och vackra ar sedan lange forlorat. Ska man hoppa med huvudet forst?

F.e.e.l.i.n.g.c.a.l.l.e.d.l.o.ve

Den där känslan som infinner sig när man ligger tätt bredvid någon i en säng eller på ett golv eller på en gräsplätt. Man kämpar med armen närmast underlaget för att få den under den andra personens hals för att slippa känna sig handikappad. Och för att kunna smeka lite rygg. Läppar och bäckenben som trycks mot varandra. Hår som kittlar en i ansiktet och det är alldeles underbart. För att man är kär och kåt och lycklig. Händer som letar sig in under livremmar och underklädesresår och andetag som intensifieras. Har ni haft den känslan som infinner sig då? Då man känner att allt runtomkring inte spelar någon som helst roll? För att det är nu det händer och allt är fantastiskt. Jag har aldrig haft den känslan men jag har läst om den. Och den verkar så fin.

Let your body learn

Har städat idag.
Badrum och kök.
Dan kommer imorgon. Jag vet inte vem Dan är eller hur han ser ut men under morgondagen när jag befinner mig på Samhall ska Dan kolla varför fläktarna i just badrum och kök inte fungerar som de ska. Jag vill att Dan ska tycka att det är rent och fräscht i mitt hem. Känns lite bögigt men va fan det gäller ju att hålla förpackningen vacker. Innehållet kan man pissa på.
Passade även på att städa bort adventsljusstaken. Det var sista gången jag julpyntade för att få ett ligg.
Jävla slit.
Ljusstakshelvetet fungerade ju inte ens.

Har kommit fram till att om jag korsar armarna över bröstet, drar in magen så mycket det går och samtidigt kisar så ser jag ganska vältränad ut i spegeln. Men alltså bara om jag kisar som fan. Kan man be alla andra på stranden kisa när jag staplar omkring som en idiot?
Näe fan, det blir tröja på i skuggan under sommaren.
Jaja va fan, nu ska jag slå in en födelsedagspresent och dricka en öl till. Eller nio. Jag får se.
Eat my fuck!

Like Dylan in the movies

Onsdag igen, filmrecensioner som vanligt.

Så som i Himmelen
Svensk film av Kay Pollak från 2004. Michael Nyqvist spelar en jättetrött internationell dirigent som åker hem till norrland för att slappna av. Där tar han sig an den lokala kyrkokören och sedan händer ungefär ingenting, förutom att en kvinna med bekräftelsebehov spelad av Frida Hallgren lär honom cykla. Lennart Jähkel är med och är gapig och burdus som vanligt. Utan att veta någonting om skådespeleri eller dramaturgi tycker jag att Jähkel kanske borde prova på stumfilm med homoerotisk underton för att utveckla sig lite. Jag vet inte hur filmen slutade för jag tänkte på mycket annat. Men kyrkokören var i Österrike och alla verkade glada.

Svenska 100 Carat
Oj oj oj, gissa om förväntningarna var stora?
Omslaget utlovar 10 timmar, 100 tjejer och 100 scener(varför man stavat karat med C vet jag ej) Där satt jag med en folköl i ena handen och junioren i den andra uppspelt som aldrig förr. Men…Va fan alltså, visst det står inte att det ska vara 100 svenska tjejer men när filmen heter ”Svenska 100 Carat” tar man ju ändå det för givet. Visserligen bryr jag väl mig inte om tjejerna är svenska eller inte, föredrar ju egentligen mörka kvinnor. Men går jag till Konsum och köper en fläskfilé märkt med Sverige som ursprungsland så vill jag inte upptäcka när jag kommer hem att jag köpt en nödslaktad sugga från Östeuropa(Obs! jag drar inga paralleller mellan kvinnor och djur)
Filmen då? Helt värdelös, aldrig sett sämre. Det är uppfläkta och svällda kön. Det är hår och kött. I en jävligt trist blandning. Risiga brudar och äckliga män. Det är när man ser sådan här dålig porr som man vill smasha rutorna på närmsta sexbutik och klottra politiska slagord. Det är när man ser sådan här skit man drar upp byxorna igen och tar sig en ordentlig tankeställare om vad fan man sysslar med.

DN Kultur nästa?

The lovecats

Hon säger att hon älskar mig och jag säger att jag älskar henne. Hon tror mig dock inte och jag tror väl egentligen inte mig själv heller. För att göra ett avbräck i den jobbiga tystnad som uppstår säger jag att jag ska leka lite med katten.
Men den där jävla katten springer sin väg.
Så där står jag ensam och naken mitt på golvet med 2cm konflikträdd kuk och tänker att jag hatar katter…

Let´s start a war

Hon är borta.
Jag upptäckte det nu när jag kom hem efter en helg på landet. Stärkt av frisk luft och vackra vyer.
Blev genast sänkt igen när jag insåg att något saknades. På min lägenhetsdörr har jag i flera år haft en liten skylt som säger ”Ingen reklam tack” och med en bild på Kikki Danielssons ansikte.

Texten har gjort att jag sluppit reklam och Kikkis ansikte har skrämt tjyvar. För vem fan skulle bryta sig in hos någon med Kikki Danielsson på dörren?
Kikkis ansikte har varit bättre än ett dyrt larm eller farlig vakthund.
Men nu har alltså någon jävel stulit Kikki Danielsson från min dörr och det gör mig jävligt sur. Vad hände med respekt för andras egendom?(nu låter jag väldigt gammal och oskyldig)
Jag misstänker de nya grannarna med tatueringar och långt hår. Man vet ju vad sånt där folk går för. Helvete!

Man jävlas inte ostraffat med Wayne Nilsson!

Det ska ni jävligt klart för er!
Nu är det krig! En yxa i dörren ska de få. Som en lätt markering.
Fy fan!
Eller så surar jag och blänger lite bara…Vi får se.

Pretty words

Befinner mig på landet. Aktar mig för barhäng och krig.
Det är vackert.
Solen skiner och jag tittar ut över sjön som fortfarande är täckt med is. Ibland sneglar jag mot kyrkogården. Den är ganska fin nu när det är ljust. Efter mörkrets inbrott gör den mig lite rädd. Fantiserar lätt ihop historier om spöken och ruttna barn som vill en illa.
Men nu är det som sagt ljust och vackert och jag vill skriva något fint. Något betydelsefullt. Något som berör. Men det enda som ekar i mitt huvud är en klottrad ramsa från barndomens lekplats: "Kuken och fittan spelade boll. Kuken vann med elva mot noll"
Och det är ju vackert på sitt sätt. Att kuken vann gör mig glad.
Nu ska jag gå till lanthandeln och jävlas med byborna. Förmodligen dra kniv mot första bästa idiot som blänger på främlingen. Allt jag vill är att köpa lite snus och en flaska Tonic... Att jag aktar mig för barhäng behöver ju inte innebära att jag är nykter.

With teeth

Har fått kallelse till tandläkarn i april. Det är inget jag ser fram emot.Inte för att jag är rädd, blir den jäveln hårdhänt så försvarar jag mig. Men det är så jävla trist.
- Röker du?
- Mm…
- Mycket?
- Mm…
- Snusar du?
- Mm…
- Mycket?
- Mm…
- Tandtråd?
- Mm…ibland
- Runkar du mycket?
- Va? Vad fan har det med saken att göra?
- Nja, ingenting egentligen. Men jag tänkte ge dig lite extra dåligt samvete när jag ändå är igång
- Jaha, ok
- Det blir 700kr
- 700 spänn??
- Ja visst fan är det sjukt mycket för en kvarts karvande. Ses nästa år igen då. Tjingeling!

In bloom

Det börjar likna vår banne mig. Det är nu man ska sjukskriva sig fram till semestern. Stjäla en rollator och parkera utanför en gymnasieskola. Titta på flickor med korta kjolar och applådera med en hand.

All cats are grey

*rökpaus*

*konstpaus*

Som ett litet yrväder i sin stora hatt och vackra stövlar står han i farstun. Han spottar, fräser och svär.Svär över svunna tider och förlorad kärlek, svär över uppådrucken sprit och böljande barm. Den lilla kattjäveln i sina vackra stövlar av italienskt läder är full som ett svin.
I min farstu.
Det mesta av sitt saliv har han dekorerat eggen på sin värja med. Saliv som han oaktsamt torkar bort mot min hals. Gastar högljutt om analsex och död.
I min farstu.
Den lille kattjäveln som borde vara tacksam är bara spydig. Med sin plym på sned. Skriker att jag inte kan förstå. Att jag inte vill förstå.
Oj, nu faller hans plym. Den förr så ståtlige Mästerkatten i Stövlar, nu behandlad som en annan jävla sommarkatt. Dränkt i sina spyor.
Men usch, det sticker ut något från hans päls...något skärt...men usch...det är hans ...men...han har ju...Nä fy fan.
I min farstu.

Antichrist Superstar

Först vill jag be internet om ursäkt för dödshoten. Det var inte meningen. Det var mitt eget fel. Förlåt internet.

Måndagar är till för att komma till insikt. Det har jag gjort idag. Har förstått att man måste bli kriminell för att få lite kärlek. Tänker satsa på karriär som yrkeskriminell.
Råna lite banker.
Kanske skjuta nån stackare.
Sådana killar får tjejer.
Hamna på Kumla och bara välja och vraka mellan kvinnor som skickar kärleksbrev och trosor. Kanske gifta sig innanför murarna. Men sen är det väl någon jävla dåre som massakrerar Kungafamiljen och blir rikskändis. Då sitter man inlåst, ensam och bortglömd. Och sedan så är väl frågan om jag passar så speciellt bra som kriminell. Är utrustad med dåliga nerver och till en viss del även med samvete. En ännu större fråga är väl kanske om jag vill ha en kvinna som går igång på mördare och pack?
Näe fy fan…Det får nog vara.

Men jag är ändå inne spåret att man måste bli kändis för att skaffa fru(och barn som man inte gillar).Är ju dock helt jävla talanglös så jag vet liksom inte hur jag ska bli känd. Talang och färdigheter är ju i och för sig inte alls ett måste för att bli känd. Det är ju inte så att vi skickar amorösa brev till cancerforskare och hjärnkirurger. Det räcker ju egentligen att vara tjock eller knulla lite offentligt för en plats i rampljuset. Men jag är inte överviktig och kärlek får jag ju inte.

Så min enda chans att bli känd är nog genom att köpa massa mat. Och hoppas hitta en insekt eller en glasbit i en burk. Då skulle jag få plats i kvällstidningarna.
Åh, jag kan se artikeln framför mig.
En stor bild på mig med ledsna hundögon och i upplösningstillstånd med texten
”Wayne Nilsson, 25, fick en chock när han en morgon öppnade en burk marmelad från Önos och fann en mask. –Jag mår hemskt dåligt och har inte sovit på 72 timmar. Kommer aldrig kunna äta eller sova igen. Och aldrig kunna lita på andra människor igen. Aldrig!, säger Wayne och suckar tungt”

Varför jag aldrig skulle kunna lita på andra människor igen efter en sådan incident vet jag inte. Men jag antar att det är ett sådant jävla trauma att hitta lite maggots att man reagerar så. Man måste ju lägga all återstående energi på att ringa kvällstidningarna och snyfta. Istället för att bara slänga burkjäveln och sedan köpa en ny.
I alla fall, jag får vara med i tidningen som någon (uppgiven och mycket ensam) kvinna läser. Hon förbarmar sig och sedan är allt klart. Jag får en tjej OCH en bild i tidningen.
Toppen.
Kanske kan få föreläsa om mina erfarenheter på skolorna. Kanske kan få vara med i Förkväll.

Ja fy fan, det blir nog bra det här. Peace.

”I visualize them sitting in a bar and I remember why I started drinking alone"

The sky is broken(även internet, jag ska döda den där internet när jag träffar honom/henne/det/gud. Jag riskerar ju att tappa läskretsen på ca4 pers)

Summer wine

Idag har jag längtat till sommaren. Tycker att det räcker med snöslask , långkalsonger och grå himmel nu.
För visst vore det väl alldeles fantastiskt att sitta på en filt i gräset med de man tycker om.
Ha med sig en bandare och alkohol. Få solen i ögonen och gnälla över att det är varmt. Kanske är det någon med som man tycker lite extra bra om. Som man får hålla handen med. Dansa i ett vattenbryn till ”Trash” med Suede och tro att man är sjutton år och attraktiv igen.
Men men …Det blir väl som vanligt. Skulle väl få sitta själv på den där filten. Någon skulle bli sjuk, någon skulle få andra förhinder, någon skulle vara ärlig och säga att sällskapet inte passar och någon skulle bara utebli. Sitta där själv och börja hetsäta medhavd rostbiff och potatissallad , som inte är speciellt gott, men det är sommar och då ska det va så. Kassetbandet skulle väl trassla sig i bandaren så det enda man hör är måsarnas hånfulla skratt. Och alkisarna från skogsdungen som drar kniv och kraxar om den sista slatten Marinella. Sedan skulle man börja sopa i sig lådvinet fort som fan med en klump i halsen. Däcka och vakna i soluppgången täckt med bett från myggor och knott. Upptäcka kissfläckar på byxorna, hitta en skalbagge under förhuden…
Näe fan, det är nog skönt med vinter ett tag till. Jävla lättvindigt att isolera sig. Bara röra sig ute om kvällarna i skydd av mörkret. Ensam och stark.

To Germany with love

"Vad är det som är blått och luktar illa och ligger vid vägkanten?"

Det kom som ett slag mot struphuvudet.
Min andning kom liksom av sig och jag visste att det var för sent att dra sig ur.
Hon hette Salta Katten och var i min fantasi en mycket vacker kvinna och het utav bara fan. Jag hade redan satt henne ett antal gånger och hon doftade självklart hallon runt ljumskpartiet.
I min fantasi.

Vi hade umgåtts i cyberspace i ett halvår och kände varandra ut och in. Rent virtuellt alltså. Jag visste om hennes största hemligheter, som t ex att hon var rädd för troll. Hon visste att jag var rädd för allt.
Nu var det dags att träffas på riktigt och jag hade tagit nattåget från Malmö till Berlin för att möta upp henne på "The Zoo Bar" i Mitte.
Jag förbannade mig själv att jag ej bett om ett foto på henne när jag hörde en otäck röst vid bardisken bakom min rygg:
"Vad är det som är blått och luktar illa och ligger vid vägkanten?"
Med min mörka rock som var avtalat hade jag avslöjat mig. Jag vände mig om besvarade koden med darrig röst:
"En död flickscout"
"Ååh!! Det är du som är Fete Krymplingen! Vad roligt! Men du ser verkligen inte ut som en fet krympling. Har du något handikapp som inte syns?"
"Öh, nej jag har väl inga direkt fysiska defekter. En hel del psykiska kanske"

Helvete vilket misstag.
Det var inte vad jag väntat mig. Om någon kallar sig Salta Katten tar man väl för fan givet att människan är het. Men den här alltså…ja jag vet inte…Kanske inte direkt ful men…Bara jävligt konstig, som någon man ser på Kanal 5. Eller i snyftdokumentär på 4:an. Med ögon som inte riktigt var 100%igt synkade och med hår som på ett nödslaktat djur. Ljumskpartiet orkade jag inte tänka på, förmodligen fullt av dröppel . Att min första internetdejt skulle sluta så här.
Men jag tog mig samman och tänkte
" Kom igen nu, var inte så jävla ytlig. Du var ju kär i henne innan du visste hur hon såg ut".
Så vi slog oss ned vid bardisken och beställde ett varsitt öl. Lågkalori för henne. Bra val tänkte jag. Hon malde på om allt och ingenting och allt det där vi hade haft på internet var liksom bortblåst. Hennes röst tärde mitt psyke och jag börja pilla på öletiketten för att få något annat att tänka på. När hon för tredje gången började gaffla om sin kaninhoppning i mellanstadiet så fick jag nog.
"Du Salta Katten, vet du vart toaletten ligger"
"Till höger och rakt. Du ser plågad ut!"
"Ja fan du vet, kulturkrock här i Tyskland, jag måste verkligen skita"

Irrade in på toaletten och eftersom vi var på Zoo Bar var det något jävla djungeltema även där . Bröt armen av en uppstoppad solkig schimpans och slog med den sönder ett fönster och ramlade ut i friheten.
Smart.
Jävligt smart eftersom mitt kreditkort och pass låg kvar i väskan hos kattjäveln. Med ett tjugotal euro på fickan och en vinare från tåget i rocken drev jag håglöst runt på Berlins gator den kvällen.
Horornas vackra locksånger ljöd i mina öron. Jag började väga för mot nackdelar. ”Hm..20 euro vad får jag hos fnasket då…ett handjobb kanske…Vilket jag kunde fixa gratis själv”.

Nä, de pengarna skulle gå till sprit. Eftersom jag ingen säng för natten hade, var det den bästa lösningen. Jag bad ändå om ett "mercyfuck".
Avslag.
Jag köpte mer vin i en butik och allt började bli vingligt. Satte mig i en gränd. Kedjerökte som ett svin, drack och funderade över min situation. Män kom och gick genom en dörr vid sidan av mig. De flesta var klädda i läder och lack, en del hade kvinnokläder med strumpbyxor, som dock ej skylde deras åderbrock. Jag började lägga ihop ett o ett. Staplade upp på benen igen och såg skylten ”Hot-Blonde-Maskulin-Muskulös”.

En man kom intill mig. Han hade mustig mustasch och viskade något som jag inte förstod. Paralyserad av sprit och ensamhet svarade jag bara ”Aja…Aja”. Han tog min hand och vi gick in i lokalen, det stank av slagg, kön, män och svett. Väggarna var täckta av plastsäckar. Sedan blev allt svart.

Morgonen efter vaknade jag upp i en sliten lägenhet i Pankow.
På en fläckig madrass.
Av mitt fysiska tillstånd att döma hade jag nog också agerat madrass under den gångna natten. Mannen med mustasch kom in rummet iklädd nån slags jävla kimono…Han log och sa:
”Die liebe ist die grösste kraft”
Jag försöka le tillbaka men blundade och bet ihop.