Igår kom jag hem från Göteborg med en värkande kropp. Med ett tryck mot lungor och bröst som gjorde det svårt att andas. Stela leder och ett stort blåmärke på ryggen. Antagligen har någon slagit mig, eller kastat en medicinboll på min rygg. Mest troligt är att jag ”snavat lite”. När jag trodde att saker inte kunde bli värre gluttade jag som vanligt lite mot fönstret i huset mittemot för att kolla om tjejen där trippade omkring naken. Tänkte att det kunde få mig att må lite bättre. Få mig hel igen. Då kom chocken. Lägenhetsjäveln var tom! Hon har flyttat den fan! Utan att säga hej då. Visserligen har vi aldrig pratat med varandra och jag vet inte vem hon är. Men det känns ändå som ett oerhört svek. Att jag inte ens fick en chans att presentera och göra bort mig. Livet är så jävla orättvist ibland. Fy fan.
Göteborg ja…Ja jävlar. Det är väl lika bra att inse nu att man kan lägga av med uttryck som ”gå ut och ta några öl bara”. Det håller bevisligen inte. Efter två timmar på plats satt jag och drack öl direkt ur en kanna på krogen. Snyggt. Moget. Kvällen efter sitter man i park och tjyvar vin och häller upp i ölflaska. Snart 26 år. Jaja, fuck it. Knulla fick jag självklart inte. Inte ens i närheten. Våld blev det heller inget även om en jävla typ till pundare kom och frågade om vi ville ha en spark i ansiktet. Efter kort betänketid tackade vi nej.
Förutom frånvaron från muff, vilket gjort junioren ännu mer deprimerad och hängig, så var det en jävla fin helg. Att umgås med Soda är ju alltid en höjdare. Vi slökollade på tv och jag fällde någon seg jävla kommentar som ”Borde inte Renegade vara ett föredöme och använda hjälm när han kör motorcykel”. Till svar fick jag då, på dryg jävla göteborgska ”Äh, skiter la han i, han e ju Renegade”. Svårt att återberätta, men rolig är han, den fan.
Göteborgska är även utsett till Sveriges äckligaste dialekt. Många verkar inte ha förstått det. Men så är det. Soda och jag vet. Vi vet allt.
Nu ska jag knata iväg och lämna in deklarationsblanketten. Jag är vuxen nu.
Jag vill inte vara vuxen.
Det borgarnas fel.
Allt är borgarnas fel.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Lite besviken att du inte nämnde Kolja en enda gång i detta inlägg. Men men. Det var ju bara lite kärleksgnabb, lite tarj! Men men. Jag är ett våp och du är en jobbig jävel. Deal. Det var underbart att ha er här, jag älskar er. Speciellt när ni pratar göteborska. Peace.
Vi kan ligga nästa gång.
Du är inte bara vuxen - du är gammal. Och behöver HÖRAPPARAT.
Göteborska är ju det bästa som finns!
Sofia - Sluta gnäll.
Stickling - Äntligen någon som förstår att det inte behöver vara så jävla komlicerat.
Mal - Men älskling, lägg av nu.
Skicka en kommentar