Hanging outside my window, looking down

Om någon hade sagt till mig när var jag sisådär 15 år att om 10 år kommer du att fira påsk själv i en lägenhet. Klädd i för stora byxor och samma t-shirts som på högstadiet. Dricka folköl och hänga vid fönstret för att se om tjejen i grannhuset är naken igen hade jag nog skrattat och sagt ”Yeah right” eller något annat tufft.

Men…Nu är det faktiskt så. Jag lägger visserligen ingen värdering i att jag firar påsk själv. Religiösa högtider kvittar ju ändå. Men va fan det känns som om att det räcker nu.
Ge mig någon slags värdighet.
Ge mig ett stycke kvinna att bry mig om.
Hon får gärna bry sig om mig också.
Det har gått så långt att jag kan se mig själv spela kubb med min påhittade flickväns vänner som jag inte gillar. Kubb är det lägsta av det lägsta.
Men vad är en kvinna?
Vad är en bal på slottet?
Om 10 år, när jag är 35(nja 36 egentligen men det är jobbigt att tänka på) kommer jag vara en sådan som cyklar omkring och letar ungdomsfester.
Ni minns hur det var va?
Alltid när man var typ 16 17 och krökade ett gäng i någon park lyckades det dyka upp någon okänd man som bara hängde på. Han var oftast betydligt äldre, klädd i endast tighta jeansshorts och jävligt misslyckad. Sån kommer jag bli.
- Fan va kul att ni gillar goth! Det gör jag med.
- Va? Vi e inte goth! Vi e emo!
- Va?
- Emo!
- Vadå för nått?
- Vafan gubbjävel, vi e emo. Försök liksom fatta nått!
- Jaha jojo.. Snygg bandspelare!
- Det är en ipod och ingen jävla bandspelare. Hur gammal e du egentligen?
- Ähum, vin någon?
- Haru stånd gubbjävel?
- Näe
- Kevin! Michelle! Gubbfan här borta har stånd!!
- Uuuh!Stick innan vi skär ballarna av dig ditt äckel!
- Men jag vill bara ha lite sällskap.

Ja fy fan…Och så där rullar det på. Ikväll dricker vi till ridån faller. Och älskar. Du och jag. Min flickvän som bara finns i huvet. Du är så fin.