Isn't it funny how your body works

Jag var på bio igår. Det händer ganska sällan nu för tiden. Mest för att det inte speciellt ofta visas något som känns intressant. Superhjältar, fyra kvinnor som gökar runt i New York eller svensk storfilm om någon jävla tempelriddare tilltalar mig inte. En annan anledning till att jag inte besöker biografer med jämna mellanrum är att det finns människor där. Människor luktar och prasslar och fnittrar och skrattar och pratar och snorar och har förspel och suckar och stönar och vrider och vänder sig och kommenterar och fan och hans avdankade moster. Att det ska vara så jävla svårt att sitta still och hålla käft under några timmar är för mig ett mysterium. Men igår var jag i alla fall där. Såg en film om tyska terrorister. Den var bra. Ibland var det lite otäckt och då blundade jag. Ibland var det lite naket och då tittade jag mer aktivt. Givetvis var det en kvinnlig idiot strax bakom mig i salongen som sysslade med ungefär alla beteenden som är listat ovan. Men sa ifrån, nej det gjorde jag ju självklart inte. Det hade ju blivit pinsamt.

Idag gjorde jag efter lång frånvaro comeback på gymmet. Förr var jag på den där kedjan vars namn påminner om en kukspya. Nu är jag på det där lite mer folkliga stället som ibland är så jävla familjärt att det mest kan liknas vid en sekt. I våras tränade jag mycket intensivt. En gång var jag på gymmet tre gånger på en vecka. Då ringde klockor om träningsnarkomani, att det hade gått till överdrift. Så efter två veckor med hård träning fick jag lugna ner mig lite. Och efter det kom knäskadan. Och med ett dåligt knä vore det ju vansinne att träna resten av kroppen. Därav mitt långa uppehåll.

Och jag hade förträngt det lilla otäcka omklädningsrummet med äldre män som är så oerhört bekväma med sin nakenhet. Äldre män som drar med sig en stank av decenniers svett och synd som tydligen måste vädras bort i omklädningsrummet. Att skyla sig med en handduk eller underbyxor finns inte på kartan. De står och samtalar nakna med händerna i sidorna och visar upp sina härliga kön till allmän beskådan. Att posera naken med en fot placerad på bänken och överkroppen lite lätt framåtlutad när ämnet trädgårdsarbete avhandlas är en klassiker. Så när man böjer sig ner för att knyta sina skor får man verkligen se upp om man inte vill stoppa ansiktet i en skrynklig gubbröv.

Själva träningspasset genomförde jag lite ringrostigt. Kanske hade jag lite höga förväntningar. Nu när jag tittar mig i spegeln så ser jag ingen större skillnad. Förutom ett blåmärke på ena axeln som jag ådrog i en konstig maskin. Borde nog ha anmält i receptionen att det måste ha varit fel på maskinhelvetet. Men jag ska ha tålamod med träningen den här gången. Jag ger gymmet ytterligare fem besök. Ser jag inte ut som Cristiano Ronaldo i överkroppen efter det så börjar jag med knark istället. Nu ska jag äta något nyttigt.