Jag har omformulerat en sak ungefär 24 gånger. Och raderat. Och raderat. Och raderat. Men nu är jag trött, tröttare än Linda Rosings slidkrans. Så jag skiter i att försöka formulera något mer. Och går till sängs och lägger mig på den säkra sidan av madrassen. Och väntar på att klockjäveln ringer vid 07.00 så att jag kan bestiga tvättstugans monstruösa berg av smuts, håravfall och gammal avdankad sorg. Med ett leende på läpparna och med solsken i blick.
Godnatt kära du, godnatt.
Redan idag skall du vara med mig i paradiset.
2 kommentarer:
jag är 25 har jag ju sagt. det bådar inte gott att du glömmer sådana väsentligheter redan!
Det skulle jag väl aldrig glömma, det vet du egentligen, och 24 var ju bara antalet omformuleringar.
Skicka en kommentar