Happiness in slavery

Morgonsolen skiner över rimfrostskimrande tak och det står en sotarjävel och gräver i en rykande skorsten några hus bort. Okej, jag ljög, jag ser ingen sotare. Men ändå. Jag har tvättstugan, eller äckelstugan som den också kan kallas. Jag misstänker att det pågår någon slags frisörverksamhet där nere. Och det bryr jag mig inte om, jag tycker att man får nyttja utrymmet hur man vill så länge det bokas en tid. Och att det städas efteråt, men det gör det inte. Det är så in i helvete skabbigt och tappas ett plagg på golvet så kan det lika gärna kasseras direkt.

I fortsättningen ska jag fan tvätta borta vid stranden, sitta med ett huckle på huvudet och riva sönder köldskadade fingertoppar mot tvättbrädan och få höra skvaller från grannsocken av de andra tjänstehjonen. När isen kommer är det väl bara att hugga upp en vak eller nåt. Kanske har någon piga, jo jag tror att det är uteslutande pigor som sitter med krökta ryggar där vid vattenbrynet, problem med en dräng från brukspatronsgården. Brukspatron tycker väl att drängfan inte kan vänslas med en piga till någon som bara har ett tjog kossor och ett dussintals frigående värphöns. Det är inte värdigt nog för borgarjäveln. Åh, så sorligt, men åh så spännande och ack så romantiskt om de måste träffas vid gärdsgården i smyg tycker vi andra pigor och torkar en tår och rättar till våra hucklen och drar felaktiga paralleller till familjerna Capulet och Montague.

Sedan tar vi gruppkram för att allt ska bli bra och efter det sjunger vi högt och glatt ”Så går det till när vi tvättar våra kläder, tvättar våra kläder, tvättar våra kläder, tidigt en torsdagsmorgon. Så går det till när vi tvättar våra kläder, tvättar våra kläder, tvättar våra kläder, tidigt en torsdagsmorgon” tills modet är gott igen och sen får vi gå tillbaks till våra gårdar och titta under lugg och skrubba barnsängar.

Ja, så får det bli nästa gång.