Som vanligt börjar säsongen för Veckans djur andra söndagen i oktober varje år. Lägg ner skiten, det är svintråkigt säger Soda. Fuck you, säger jag.
Så Veckans djur: uggla
Fåglar är egentligen jävligt trista djur, de bara flyger omkring och skitar ner och man kan till exempel inte brottas hur som helst med en fågel som man kan göra med en hund, en riktig hund då alltså. Ska man brottas med en fågel så får det väl bli en stor örn eller nåt, men jag tror att örnar har väldigt svårt att skilja på lek och allvar så den skulle säkert börja gå lös på riktigt och klösas tjejaktigt med klorna. Man kan inte rida på en fågel heller, om man inte läser fantasy och knarkar, men det är något som man ska akta sig för. Att håna ornitologer borde därför bli en folksport. Jävla töntar.
Men när man är mitt uppe i att kasta verbal skit på kråkor och människor med osunda värderingar så är det lätt att glömma bort att det ändå finns några tuffa fåglar. Ugglan är en tuff fågel. Ornitologer kanske inte borde ha spöstraff ändå.
Ugglor finns i ungefär 230 olika varianter och delas in i huvudgrupperna äkta ugglor och tornugglor. Vad som gör de äkta ugglorna så jävla äkta vet jag inte riktigt, men det finns säkert någon smart förklaring till det. Ugglorna har i alla fall funnits i 60 miljoner år. Det är väldigt många år det, där ligger jag helt klart i lä med mina 28. Ugglan verkar bo lite överallt, som Europa och Asien. I Sverige bor den i träd. I Sverige finns det i runda slängar två olika sorters träd, gran och björk.
Ugglan är mest aktiv under dygnets mörka timmar, annars sitter den mest på en pinne och funderar och hoar lite lojt på förbipasserande. Det framgår inte riktigt vad den livnär sig på, men förmodligen äter den möss och sånt, kanske en harjävel slinker ner ibland också. Det kan dock vara så att ugglan käkar igelkottar, det måste den sluta med. Ugglan behöver inte använda synen för att lokalisera sina offer eftersom den hör extremt bra. Den goda hörseln dekorerar ugglan ibland med örontofsar, lite skönt fåfängt sådär. Den försöker nog få bort fokus på det platta ansiktet genom tofsarna. Många ugglor ser ut att ha fått en spade slagen i ansiktet.
Ugglan förknippas med klokhet, hur det har gått till är lite oklart eftersom det rör sig om ett djur. Den har dock fått ett aning negativt rykte med talesättet – ana ugglor i mossen. Det innebär att man tror att något otäckt kommer att hända, som att ett världskrig bultar på dörren eller att den där tjejen man bytte nummer med antagligen bara kommer att förgifta ens hjärta för att sedan slita ut det och kasta skiten i rännstenen och urinera på det som en triumferande avslutning. Det är sånt tjejer gillar att göra. Det är den renaste formen av lycka för en tjej och fungerar som drivmedel i livet för dem.
Antagligen har talesättet något att göra med Magnus Uggla från början, för det är en jävla sopa det som inte inkluderas i utmärkelsen Veckans djur. Stort grattis till de andra ugglorna dock, jag önskar er en trevlig natt men vädjar också om att ni ger fan i igelkottarna i fortsättningen.
10 kommentarer:
Haha bästa inlägget någonsin :) Tack för att du alltid får mig på gott humör!
// Ida
sitter i höstrusket för mig själv och asgarvar... vadan denna aggressivitet mot flickor? jag tycker inte om att kissa på pojkars hjärtan... betyder det att jag borde se över vilket kön jag egentligen har? du gör mig förvirrad. jag går och lägger mig nu-. god jävla natt.
Hahahahahaha, jag fick skrattårar i ögonen, så fint skrivet! Min intatuerade hornuggla guppade av skratt den med, där den sitter på min vad (han heter Örjan förresten).
Du måste ha haft en osannolik otur med de kvinnor du mött. Maken till bitterhet får man leta efter ;).
Kram, Helena.
( Gillade barnet godis? )
Du är min nya idol! Sjukt roligt!
Jag skulle aldrig drömma om att kissa i rännstenen. Oavsett vems hjärta som låg där. Och jag är flicka (nåja).
Ida: Tack ska du ha. Det är fint att du är på bra humör.
E: Hoppas du sov gott, och det är väl du som är undantaget då. Men majoriteten E, majoriteten ...
Anna: Vilket initiativ till motiv, du får hälsa Örjan så gott.
Helena: Det brukar börja med tur, och sen vänder det till otur. Barnet uppskattade godiset, men jag åt nog mest ändå. Jag tröståt. Och tröstdrack.
Ninni: Det låter fint, tack för det. Om du är snäll kan du få en autograf=)
Trasan: Är det riktigt säkert det? Jag tycker annars att du verkar vara av den typen. (ja, jo, det där påståendet var helt omotiverat)
Åh! Veckans djur är tillbaka! Har saknat detta inslag i vardagen. Mer kuriosa åt folket!
haha fan vilka sköna inlägg du har. älskar bitterhet!
Men satan va bra, jag utser dej till veckans sköning ja !!
Skicka en kommentar