My wife, my bitch, my girl

Soda: - Jag har fått en fin bild från när vi var i Slovenien.
Jag: - Jaha, vadå för nån?
- Jag ger dig en tändare när vi sitter på klipporna och halsar vin. Det ser ut som om vi är ett kärlekspar. En man och en kvinna.
- Vem av oss är kvinnan?
- Du!
- Varför ska det vara jag?
- Men va fan, för att det är så!

Kvinna till vänster, man till höger

Det var då det.

Nu ska han gifta sig pojkstackaren, eller inte just nu, men i september. Jag ska vara sån där best man ja. Eller bröllopsmarskalk som det tydligen heter om man ska vara lite märkvärdig. Även om jag tycker att det här med bröllop är ett småborgerligt påhitt, så ska jag inte neka till att jag känner mig stolt över utmärkelsen. Jag ska vara en sån duktig jävla best man så att jag kan börja frilansa och fara land och rike runt och dela ut ringar lite här och där och kela med druckna svägerskor på efterräkan.

Nu ska vi ha tjejkväll, Soda och jag. Dricka rödvin och äta gott bröd med lufttorkad skinka och oliver och ha tända ljus och filtar och titta på film. Jag hade väl kanske hellre gjort det i sällskap av en kvinna, men det är ju liksom inte aktuellt, så fuck it.

Min tanke var tidigare att supa ner honom totalt och sedan spänna på honom utav bara helvete för att kunna ha ett bra innehåll i talet som jag ska hålla (jag vet inte om jag gillar den där biten egentligen)på bröllopsfesten, men då kanske jag inte får några frilansuppdrag i framtiden. Så jag ger fan i det.

Hej då.