Åh, känner mig väldigt kreativ i samband med sommarens intåg. Idag har jag gått omkring i en härlig skjorta och bara skapat. Jag har älskat alla levande varelser på vår vackra jord. Alla de vackra blommorna. Det är jag och Ernst.
Har även skrivit poesi som kommer direkt från hjärtat.
Under Foten
det bor en otäck vandal
i min sandal
den djäveln har inga ben
det är en sten
Mötet
vad gjorde jag för fel?
tyckte du inte om mitt utseende?
jag försökte bara skoja när jag
viskande undrade om ditt underliv
doftade lika gott som din parfym
vad hände egentligen den där kvällen?
på den där baren?
i den där staden?
vad gjorde jag för fel?
du är skyldig mig pengar
Djur
jag har en väldans tur
som inte är ett djur
som är dött och blött
och ligger i en frys
för då
skulle jag bli förkyld
med en himla massa snor
och nys
Poesi är nog det enklaste som finns, men de där jävla rödvinsfjantarna ska få allt att verka så svårt hela tiden. Åh, så de liiiider för konsten. Koppla av istället.
Nu ska jag packa upp en ryggsäcksjävel och ta en öl med Soda. Vi ska fira något. Som att det är tisdag till exempel.
Kram
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Hahaha, åh, en sån underbar poesi! Om all lyrik var sån här skulle jag gå på spoken word-spex och kulturaftnar precis hela tiden. Istället för som nu, då jag skyr skiten som pesten och helst av allt vill drämma till alla skabbiga poeter över munnen med en mullvad. Men det här är ju briljant!
Jag fattar ingenting. I morse skrev jag en kommentar här, alltså efter Anna Nio's kommentar, men den är gone.
Jag tror att jag skrev att om vi nog ska hoppa över det här med poesieriet. Att det var lite Samhallvarning över det hela. Om man nu var en elak människa. Och det är ju inte jag så jag skriver inte det.
Anna: Tack, vi kan köra en poetry slam nån kväll. Bara för folk som förstår.
Mona: Äsch, du är ju bara avis.
Skicka en kommentar