Dry your eyes mate

Nej men om man helt ärligt skulle ta och sluta bete sig som en jävla tonårsjänta som sitter och grinar i det rosaskimrande flickrummet för att Kevin eller Maximilian eller vafan nittiotalisterna heter för att han inte vill ha henne. Hade jag träffat den där flickstackaren så hade jag sagt åt henne att hon fan får skärpa till sig och att ingen jävel har blivit lyckligare av att sitta och älta borttappad kärlek och att det borde vara klokare att hitta någon som vill ha henne på riktigt och inte bara klappa henne på fittan när det druckits öl. Sedan hade hon fått en lavett över tinningen så att hon vaknat till.

Men det är ju alltid så jävla enkelt att berätta för andra vad de ska göra. Det är inte alltid lika lätt att agera själv.  Men det är dags nu, att stoppa tillbaks ryggraden där den ska vara och injicera lite förbannad stolthet igen.

Nu tar du nya friska tag, som Apa hade sagt. Lakanen ska bytas, bort med det gamla och in med det nya. Något nytt att engagera sig i. Men det är inte så jävla lätt det heller. Det här med internet är ju modernt men jag är skeptisk till att det skulle vara någon mötesplats eftersom det bara är psykfall och mördare som använder nätet. Och skulle man mot förmodan träffa någon som verkar vettig så visar det sig väl att Anna på 26 år i verkligheten är Janne 59 år och har piercat ögonbryn och andra jävligt osunda intressen.

Att det ska vara så förbannat svårt att hitta någon som gillar att dricka en ölbutelj ibland eller ha mysiga hemmakvällar eller ta en skogspromenadsjävel och kan dela ut lite ömsidig fysisk och psykisk ömhet.

För helvete.

För helvete.

Och inte fan brinner bitterhetens helveteseld mindre när man läser att den äckliga lastbilschaffisen från Torsåker har flickvän, alltså Anders Eklund som även är känd för att vara den där Englas baneman. Varför ska den jäveln få men inte jag? Nu kan man ju dock anta att den trettiofemåriga tvåbarnsmamman som han kallar sin flickvän är ett jävla maskfoder till människa och att hissen går till fotknölarna så därför har jag väl inte gått miste om något i just det fallet. Men det irriterar mig ändå och det är väl själva fan att man ska behöva slå ihjäl ett barn för att få lite kärlek. Jag vet inte om jag pallar av det riktigt.

Men som sagt, nu ska det tas nya friska tag. Det är dags att släppa sargen och komma in i matchen.

Fast det jag gör jag imorgon. Nu ska jag lägga mig under en filt och titta på regn och fundera på hur den där löken jag hackade för tre dagar sedan fortfarande kan få tårarna att rinna. Konstigt det där. Jävla superkuklök.

Farväl.