Men nog om honom nu.
Jag kan stolt meddela att jag blivit pappa. Inspirerad av Madonna och Angelina och Brad så har även jag adopterat. Lite impulsartat kanske, men ändå. Jag ville först ha en räv, den skulle heta Karolina. Men gubbfan på adoptionsbyrån krävde 2000 kr för den. Så det fick bli budgetvarianten istället. Jag ska ändå döpa mitt nya barn till Karolina, även om det inte passar lika bra, men va fan, jag orkar inte tänka om. Och jag ska inte behandla henne styvmoderligt bara att det inte blev förstahandsvalet.
Det känns bra att ha en familj nu. Och har man dessutom en blogg så är det en oskriven regel på att posta bilder på de små gullungarnas framsteg.
Hela familjen samlad.
Här leker Karolina med hästen i badrummet. Hästen stals på Nya Zeeland och är bara en häst och inget barn.
När mamma som vanligt har somnat på golvet med vidöppna ögon så lånar Karolina mat från mamma. Det tycker båda två är roligt.
Här äter Karolina morötter. Det är för att hennes extrafarmor i storstan ska bli glad och så att hela familjen kan få lite arvspengar.
Här lär sig Karolina chatta med okända och äckliga män. Det tycker Karolina är spännande.
Åhh, gullungen kan redan skriva också!!!
Att leka med pappas sko är roligt, hahahahahahaaaNej, nu ska vi åka till Ica Maxi och köpa en studsmatta som tar upp hela jävla innergården och så att familjen kan få spendera kvällen på akuten med skallfrakturer.
Kramar från familjen Nilsson!
14 kommentarer:
Och jag skulle jävligt gärna vilja veta vem den där FARMODERN är, innan jag lägger nån kommentar här.
kan du inte vara lite glad istället? för min skull menar jag, och för din egen också.
Alltså.
Jag är inte gammal.
Jag är inte gammal.
Jag är inte gammal.
Och FARMOR. God damn, kunde jag inte ha fått blivit någon annan i den här uppsättningen?!
För övrigt så undrar jag till vilken bokstavskombination vi tillhör, hehe.
Hur som helst så kan vi, med detta inlägg, konstatera att Herr Wayne Nilsson har way too much ledig tid.
Jag har en stor jävla trädgård som behöver fixas till. Under tiden du passar talibanen. Eller om det nu blir hon som passar dig...=))
Åååh vad det känns obehagligt att du har alla de där sakerna hemma att leka med..!
Mona: Du är inte gammal, men du skulle rent tekniskt kunna vara min mor, så därför är du farmor nu. Och eftersom du vägrar lämna maken så får vi skapa en son - extramoderrelation, och därmed extrafarmor nu när jag fått barn.
Och ja, jag är understimulerad.
Jag ska lära das taliban allt jag kan. Vi kommer ha roligt.
Anonym: Snälla du, tänk på att du talar om min familj. Du sårar mig. Fan ta dig.
Och jag som vaknade glad i hågen och tänkte att jag skulle in här och förlåta sig lite.
Men så ser jag att jag "rent tekniskt" skulle kunna vara din mor.
Alltså.
Om jag och dåren i Uppsala har räknat rätt, så skulle jag därmed varit 16 år. Okey, jag kanske skulle kunna det då´ra, men nu är jag fyrtio-nånting-men-inte-över-fyrtiofem, och jag är alltså på toppen av min, ehh, ja du vet, och då RIMMAR DET ILLA när man har nån som liksom ska poängtera vad som skulle kunna ha varit.
Alltså. Jag var redo att förlåta och gå vidare.
Nu sätter jag mig i bilen och drar.
You will miss me, trust me honey.
Åh, hon kan inte bara skriva redan utan uttrycker också sådana åsikter! Uppfostra henne i kontraspionagets anda och se sedan till att hon blir medlem i MUF./P
Mona, när det gäller era bokstavskombinationer misstänker jag hela alfabetet.
Karolina skulle behöva fiffas till lite. Som en god far får du ägna semestern åt det. Putsa fjädrar och annat.
Mona: Nu tar du och lugnar dig igen. Jag har ju sagt att du verkar vara en riktig snärta. Ta åt dig av det istället. Och dåren i Uppsala ska du inte lita på.
P: En bomb hos KDU ska hon få platera också.
Wettex: Blanda inte in mig i Monas bokstäver.
Och vilken jävla semester menar du?
Okej. Nu blev jag jätterädd.
Och jag längtar hem.
Men, skyll dig själv som är ute och flänger. Åt helt fel håll dessutom. Stanna där nere i rasseland nu tills du inte orkar höra fler som pratar med spyor i halsen. Sen åker du hem och inser att det där var dumt gjort och ska aldrig göras om.
Nästa semester dricker vi kaffe i parken, varje dag.
Linda 1: Det är väl onödigt.
Mona: Mm... just det.
Linda 2: Jag håller precis med dig. Men visst, låt henne stå och veva med högerarmen i Sjöbo tills att hon kommer på bättre tankar.
Du är fan helt underbart väck! Hälsa damen i stringtrosan! ;)
Skicka en kommentar