Nine out of ten

Koka ris. Ysta ost. Äta morötter under tvång och vara lite trött och i allmän gråzon. Det är tisdag det mina damer och herrar. Man skulle satsat på hemslöjd eller något annan hederlig sysselsättning. Sitta på en liten pall och tillverka näverlurar och måla kottar i olika färger och kränga på marknader till ockerpriser och sova på en skinnfäll i en gammal van med tveksamma dekaler på bakrutorna. Det hade varit något det. Men men, nu är det inte så och det är väl bara att bita ihop. Jaha, nu kokar riset över igen. Riskokning är fan en hel jävla vetenskap. Jag saknar min gamla gryta. Men den ville ju inte vara med längre. Det är bäst jag går till spisen och reder ut det här med överkokningen. Spisen och den nya grytan måste lära sig att samspela. Men det är väl en inskolningsperiod nu bara och det är säkert helt naturligt och inget kan ju fungera fläckfritt från första början. Nej, nu får jag gå på riktigt. De för ett jävla liv de där två krabaterna och det luktar bränt. Det är nog för övrigt ett sundhetstecken när man pratar högt med sin köksutrustning. Ja, så måste det vara. Allt är som det ska. Allt är bra. Det är det det är det det är det. Åh.