Det är väl själva fan... påslakanets konstruktion saknar helt logik. Det finns ett hål på ena kortsidan där täcket ska föras in. Så långt är jag med. Men sen då? Det finns ju för fan inga småhål längst bort på långsidorna. I en kvart har jag kämpat med att få ordning på eländet. Två gånger har jag nästan kvävts. Det är bedrövligt att man ska behöva läsa 15 p. hemkunskap på universitetsnivå för att kunna bädda en jävla sängjävel. Gubben Kamprad har tur som inte är här just nu för då hade han fått sig en omgång för sveda och värk. Men han kan väl en massa gamla hemliga nazitricks så det är nog lika bra att han lyser med sin frånvaro.
För övrigt verkar våren ha kommit. Alkisarna gör gatorna osäkra igen och kvinnorna har krupit fram ur sina hålor där de under vinterhalvåret legat och smitt ondskefulla planer för att på bästa möjliga vis plåga och fördärva manssläktet. Nu gäller det att utrusta sig med vigvatten, vitlök, krucifix och en träpåle igen för att mota Olle i grind och på så vis möta hösten med ett helt hjärta och någon slags värdighet.
Nu ska jag göra ytterligare ett försök med påslakanet. Funkar det inte syr jag in täcket mellan två filtar och försöker vara jävligt nöjd med det. Eat my fuck.
EDIT: När jag slutade tänka med det där hålet som finns mellan skinkorna så blev det hela ganska enkelt. Men jag är fortfarande kränkt. Och lite arg.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar