Det ska campas i en gympasal till helgen, grilla korv vid en ribbstol och berätta historier och allt annat som man gör vid friluftsliv. Så därför inhandlades det ett liggunderlag idag. Sisådär 45 cm på bredden. Kan lika gärna sova på golvet för bättre svängrum. Men jag bär med mig min fars visdomsord – Du är ju axelbred som en huggorm.
Ett vardagligt mantra från barndomen, så det löser sig nog. Köpte också en sovsäck. En väldigt liten och smidig sak. Men efter att jag provantastat den så var den inte lika liten längre. Det går inte att få tillbaks den in i det där korvskinnet till förpackning. Jag tycker att det är dåligt att det inte står i bruksanvisningen att materialet expanderar till det dubbla i kontakt med luft.
Just nu förbereder jag mig mentalt inför morgondagens prövningar. Det ska köpas kläder. Inte till campandet, utan till livet. Skor, jeans som inte går sönder i grenen efter två dagar och något att skyla överkroppen med. Är det något jag skyr mer än TV4 så är det just klädköp och hade det inte förväntats av mig som relativt god samhällsmedborgare så hade jag nog knallat runt naken.
Men vid min sida kommer jag ha Peachy, och trots hennes perversa läggning gällande kläder så är det en god människa. Och jag måste andas lugnt. Och inte irritera mig på att flickstackaren i kassan tror att ett nitarmband och en nyproducerad t-shirt med retroinslag gör henne till rock. Och inte irritera mig på Peachy för att hon tar initiativ, hon är där för min skull. Inte glömma det. Andas lugnt. Och inte gnälla om att jag fan har det värre än judarna hade det i Auschwitz när jag måste in i ett provrum. Andas lugnt. Inte bli varm om kinderna. Såja.
Men med den träningsvärken jag förmodligen kommer att ha imorgon så lär hon få leda mig och folk kommer tro att hon är min skötare av något slag. Fan. Nu blev jag irriterad i förskott. God natt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det här klarar du Wayne. Livet blir faktiskt lite finare med nya kläder. Eller, ja man känner sig i alla fall finare.
Eller vafan. Jag vet inte om du känner så. Men jag gör det.
Lycka till W. Nilsson.
Hej på dig.
Jo, det är jag medveten om. Men det är bara processen innan som stör. Tack för stödet och allt annat. Om jag inte lever sen så ligger jag död under en jeanshög. Tänk på mig då.
Sovsäcken kan man knöggla ner i en plastpåse! Funkar bra och bara sprätta upp vid behov(dock inte så fint att se på)
Och, jag håller med angående kläder. De går sönder, slits, färgar sig och sitter konstigt. Livet hade varit mycket enklare om vi alla vore ha varit nakna!
Skicka en kommentar