För åtta år sedan var jag på ett spinningpass. Min röv tog skada av det. Inga bestående svårigheter, men för tillfället gjorde det ont. Och när uppvärmningen var slut så var även jag det. Sedan dess har jag inte ägnat mig åt masspsykotiska gruppaktiviteter.
Men ikväll ska jag på sån där step up. Jag vet inte riktigt hur det gick till när jag gick med på det, men det kan ha varit alkohol inblandat och allt kändes nog självklart och naturligt. Det gör det inte nu. Min koordinationsförmåga är ungefär lika utvecklad som hos en mentalt eftersatt grävling och jag är lite rädd. Men om jag blundar riktigt hårt så syns jag nog inte. Nu ska jag ställa mig trampa lite här så att jag verkar världsvan om en timme.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Nu är det ju bara ett problem här; du lär vara ensam kille.
Alltså kommer du att synas.
Inklusive utfallet av grovmotoriken.
Lord, have mercy.
Jodå, jag syntes säkerligen. På många olika sätt, men jag har fortfarande hälsan i någorlunda behåll. Och det får vara det som räknas.
Skicka en kommentar