söndag, november 08, 2009

Milk cow blues

Det är söndag och då blir det djur, vare sig man vill eller inte.

Veckans djur: kossa

En ko är ett nötkreatur som ingår i det stora, stora släktet oxdjur. I en kofamilj är det mycket viktigt med titlar, det duger inte bara med mamma, pappa och barn (och debatten om moderna människofamiljskonstellationer med till exempel mamma, mamma och barn tar vi en annan dag). En kalv är ett nötkreaturbarn av hankön, en kvigkalv är ett nötkreaturbarn av honkön. En kviga är en tjej som fortfarande har mödisen kvar. En ko är en tjej som har fått barn. En tjur är en kille. En oxe eller stut är en kille som inte ska få göra barn igen.

En ko kan väga en jävla massa olika, men en svensk standardkossa har en vikt på omkring 600 kg. Det är ungefär 7,69 stycken för tillfället uttråkad människoman det. Kossan har något som heter juver och där bor det spenar, ungefär som bröst fast lite längre. I spenarna finns det mjölk. En kossa har inga övertänder i käken.

Kon säger mu när den är glad och viftar på svansen när den vill signalera fara (källa saknas). Den är dräktig mest hela tiden, den befruktas dock oftast genom insemination. När sånt visas på tv bör man byta kanal, för det är lite äckligt. Något annat som är äckligt är att koögon användes, och kanske fortfarande gör, i skolundervisningen där de dissekerades. Ungdomar med psykopatiska anlag tyckte att detta var spännande och upphetsande. Andra, mer normala som helst ville stå bakom gympasalen och tjyvröka tyckte det var motbjudande. Helt jävla absurt egentligen.

Kossan äter gräs. Gräs är gott. Man kan röka gräs, men det är olagligt. I kroppen på en ko finns det fyra magar, varav tre är falska och en fungerar som den ska. Hur Gud tänkte där är lite oklart, men det går inte att fjanta runt och ifrågasätta allt hela tiden. Nu är det som det är.

Kossan bor på väldigt massa ställen i världen, en riktig globetrotter, och vill man veta exakt vart så får man ta reda på det själv. Men i Sverige bor kossan oftast i en ladugård. Då är kossans föräldrar bönder. Bönder tycker om att ha skitit omkring sig, och det ska gärna stå tre-fyra rostiga bilar på gården till ingen nytta. Bönder gillar också att vara med på tv och bidra till en dunkel form av koppleri.

Djuret som kallas ko är extremt underskattat. Man åker bil och tänker bara att ”jaha, ännu en trist kojävel”. Det borde upphöra. En ko kan vara väldigt fin att titta på, om man gör det ordenligt. Och ganska kul att prata med. Dessutom så kommer det mjölk från en ko. Mjölk är nog världens bästa dryck. Finns det bara mjölk i kylskåpet så infinner sig ett oerhört lugn i själen, något som behövs en tråkig jävla söndag. Tack kossan, och grattis till Veckans djur.

5 kommentarer:

Roger sa...

Kor är festliga. De har en rätt lång festlig tung också. Vet inte vart jag vill komma med det, var mer bara det jag kom att tänka på. Sjukt bra val av veckans djur dock.

Maja sa...

Tänkte precis tala om för dig att rycka upp dig och sluta gnälla. Det finns de som har det värre (undertecknad). Men så kom veckans djur. Du är förlåten.

Jasmine sa...

Mycket lärorikt, som vanligt. Du borde ersätta skolans undervisning. Tack!

Wayne sa...

Roger: De har långa tungor ja, och vart du vill komma med det vet inte jag heller.

Maja: Tack för förlåtelsen, det är trist om vi ska vara ovänner.

Jasmine: Tack själv du.

E sa...

gullit... jag kallades för kossan i skolan. och det är inte för några långa tuttars skull ska jag meddela! näe... tror det var något med efternamns-initialer som blev K.O. Försökte få de andra barnen att tro att det stod för Knock-Out... men de var för smarta för att gå på det.