Så fort man kommer in i det där jävla landet som kallas Tyskland, så blir det liksom per automatik som om att en årsförbrukning alkohol ska drickas upp på några timmar. Och när det känns helt naturligt att sätta på sig en pälsmössa, ta av skjortan och bara ha linne på sig (vad har vi sagt om linne på offentliga platser?) och dansa med en tandlös liten kärring med hockeyfrilla till tysk schlager, ja då är man i mål.
Nu har det stora efterskalvet kommit. Och jag måste försöka sova. Men det har varit en fin resa, det har det.
Darriga kramar från Florian Nilsson
4 kommentarer:
oj! bytt namn när du ändå var där? tror jag gillade Wayne bättre än Florian.
Jasså, är det kärringar som har hockeyfrillor nowadays? Då måste de härröra från det forna och ölstinna Tjeckoslovakien!
Florian var ganska coolt faktiskt..ditt nya alias?
E: Florian är världens tuffaste namn.
Lennart: Precis så är det, kvinnor kan de med vet du. Även om de visar det ytterst sällan.
Eva-Lotta: Det är mitt tyska namn. Blev döpt i somras.
Skicka en kommentar