I´m your man

- Tryck hårdare, stönade hon med något djuriskt i blicken och ett blottat rödflammigt bröst.
- Fan, det går inte, det är för trångt, sa jag.
- Men du måste ta i, tryck på ordentligt.
- Men ärligt, det går fan inte.
- Allt går med vilja, våld och vaselin. Ta i och visa att du är karl nog!
- Jag börjar bli trött, kan vi inte lägga ner?
- Hannes skulle ha fixat det här! Hannes var en riktig man!
- Måste du tjata om ditt jävla ex?

Till slut så fick i alla fall in den där skabbiga soffan genom vardagsrumsdörren och vi kunde titulera oss sambos. Sedan skulle det hängas upp tavlor och krafs men det var betongväggar så borrning var nödvändig. Jag kunde inte borra och det kunde inte kärringen heller. Så det var tur att Hannes fanns.
Hannes kom med en t-shirt som det stod Volvo på. Jag frågade honom om han gillade att runka till Victoria Silvstedt och titta på filmer med Steven Seagal. Det gjorde han.
Det ante mig som horan sa när fittan sprack sa jag och försökte skämta till det men då borrade han som bäst. Kärringen stod med drömsk blick och granskade Hannes muskler som arbetade med borren och det gjorde mig lite sur så jag gick ut i köket för att röka en cigarett. Jag försökte spänna musklerna i ena armen men det gjorde lite ont så det gav jag fan i. Från vardagsrummet hörde jag fnitter.

- Du Hannes, vet du vad polisen i Göteborg gör med folk som heter Hannes?, ropade jag.

Men det visste inte Hannes och jag orkade inte förklara. Sedan gick Hannes och där satt jag och kärringen i soffan och tittade på tavlorna som hon och Hannes hade satt upp tillsammans. Hon tyckte det var jättefint och jag tyckte att det var sådär. Det gick en tid och kärringen insåg väl att jag varken var officer eller gentleman och hon var väl inte Lena Olin bara för att hon hade mörkt hår. Vi köpte en hamster för att ha något gemensamt att engagera oss i. Men den dog efter två dagar och efter tre veckor flyttade vi isär.
Så kan det gå, som Vonnegut skulle sagt.