lördag, september 05, 2009

Electric church red house

Läser i tv-tablån att det är Robot Wars kl. 13.50 på 6an. Det är ett jävla skitprogram, bara för människor med glasögon och dålig hållning. Men just nu känns det oerhört intressant. Kan det vara en godtagbar ursäkt för att få stanna hemma idag? Det kan det nog.

Jag kedjeröker och lyssnar på Mick Harvey för att komma i form. Har björnat tre gånger redan. Kör nog tre vändor till. Vankar av och an, sneglar på ett papper och förbannar bröllop som upplägg och koncept. De kunde väl för fan ha skött det där i lönndom i rådhuset eller dragit till Thailand och stått på nån jävla strand och flåsat och tittat på solnedgången. Det är populärt har jag förstått.

Fan också.

Jag vet inte vad som skulle kunna gå jävligt fel. Men jag kanske snubblar och ramlar över ett barn som får problem senare i livet eller så kanske jag råkar fastna med blicken på den 15-åriga tärnan eller så kanske jag får en släng av tourettes och börja skrika runda ord precis när det ska lovas saker och börjar hytta med näven mot honom där uppe i himlen. Och inte den där jävla Fuglesang då. Idiot.

Om det går bra idag ska jag börja frilansa som ringbärare. Jag kommer dock inte åta mig uppdrag för Lena Olin, Johanna Westman, Siouxsie Sioux, Lisbeth Åkerman, Eva Funck eller hon den mörka i det där gymnastikklippet jag nyss såg. Det skulle bli alldeles för mycket känslor inblandade.

Nej, nu går jag ner till snubben på hörnet för att köpa frukost och mer röka. Han kommer säga att det kostar 3000 kr och skratta. Jag kommer le lite väluppfostrat och betala. Han kommer säga att jag får 9000 kr i växel och skratta igen. Jag kommer le igen och säga hej då, ha en fin dag. Jag vet hur det går till nere på hörnet, det känns tryggt. Det är något jag behöver idag.

Hej då.

Eat my fuck.

Edit: Har lyckats få en finnjävel intill näsan. Perfekt! Bra kroppen! Bra! Jävla idiot. Jaha, får väl leta upp den där kajalpennan som något gammalt våp glömt och förvandla fanskapet till en mouche. Som om döden inte vore nog.

2 kommentarer:

stefanmedo sa...

fun fact: jag hade halkat efter lite tyvärr och bara kunnat läsa sporadiskt, men inatt tog jag igen allt och är up to date här igen. som du kan tänka dig var det en ovanligt bra natt. första på länge som jag inte grät mig till sömns. i THANK you, don octavio. peace

Wayne sa...

Välkommen tillbaka gamle vän.