The dream of the dolphin

Veckans djur: delfin

En delfin är ett däggdjur som bor i vattnet. Delfinen finns i många hav, men i Sverige huserar den typ på Kolmården. Det finns olika varianter av delfiner och det som är mest spektakulärt i detta är att späckhuggaren är en delfinsort. Det är nog nyheter för de flesta, och vet man inte vad en späckhuggare är får man titta på den tyska filmen Rädda Willy. Flasknosdelfin och öresvin är vad som i folkmun kallas ”en sån där delfin”, alltså vanlig delfin.

En delfin är som sagt ett däggdjur, alltså ingen fisk. En fisk får sina små barn i bollar som kallas ägg som blir till kaviar. En delfin får barn precis som människor med navelsträng och sånt.

Delfinerna har stora hjärnor och enligt människor utan vänner, det vill säga forskare, är de intelligenta. Andra menar på att den stora hjärna inte har något med intellekt att göra utan bara att den finns därför att – saker behöver inte alltid vara så genomtänkta. Det finns för övrigt mer information om hjärnan men det känns komplicerat så vi skiter i det. Kroppen på en delfin varierar mellan en och fyra meter i längd och i munnen finns det tänder. Tänderna använder delfinen till att tugga med.

De små vattensimmarna ser och hör jävligt bra. De kan höra ljud upp till 220 kHz som ligger i ultraljudzonen. Vad det betyder i verkligheten får ni fråga någon med glasögon om, men att det skulle handla om sånt där ultraljud som tjejer går på för att kolla om de har könisar eller inte kan förmodligen uteslutas. Det här handlar nog om nåt annat.

Delfinerna kan simma snabbt också, ibland upp till 55 km/h. 55 km i timmen är ungefär lika snabbt som man fick springa på högstadiet när man blev jagad av nåt jävla mongo i nian på moped.

De där mongona i nian som hade sydstatsflaggor fastnitade i sina pannor och sen ryckte in i hemvärnet eftersom de tyckte att gryningsräd var det vackraste ordet i svenskan samt fick stånd av att pilla på vapen. Idioter.

Nåväl, nu handlade det om delfiner. Inuti sina kroppar har delfinerna ekolokaliseringsgrejer som också verkar avancerade, men ekogrejerna använder de när det ska jagas mutta, bläckfisk, fiskar, sälar, andra dolphiner och diverse annat som de tycker om att kalasa på. Delfinerna tycker om att jaga tillsammans och är sociala djur som kommunicerar med varandra. Om en delfin har lite ont i en fena så är de andra delfinkompisarna där och hjälper till. Är en delfinkille dyster för att en delfintjej är dum i hela jävla huvet så sticker grabbarna kanske dit en pilsner och delar ut kärleksfulla ryggdunkar och säger ”Var inte ledsen, broes before hoes vet du!”. De är snälla, de där delfinerna.

Den delfin som kanske är mest känd i hela världen är den som var med i den tyska tv-serien Flipper. Det var en fin tv-serie som främst riktade sig till a) vuxna människor som gillade att se lättklädda pojkar exponeras och b) barn som ville ha en kompis som inte var efterbliven.

Och där man satt man på knä 63 centimeter framför tv:n och var mellan 8 och 16 år och helt exalterad över att Flipper hade lyckats stoppa silvertjuvarnas båt och samtidigt motat ut odjuret ur bukten med sin nos. Sen rusade man till akvariet för att se om neontetran eller guldfisken förvandlats till en Flipper men det slutade alltid med att man ramlade omkull av besvikelse och brände sig så in i helvete på heltäckningsmattan.

Sen stod man i trädgården och lekte håglöst med nån buskpinne man fått av grannen som trimmat häcken och det enda som existerade i hjärnan var tanken på att få rida på Flippers rygg samtidigt som föräldrarna lät akvariefiskarna utforska avloppet i lönndom och sen drog nån vals om fiskhimlen och Gud och lycka.

Jaja, delfinen blir Veckans djur eftersom det verkar vara en glad fisk (fisk ligger bättre än däggdjur i munnen), och det är en ganska glad dag även om det är måndag.

Med hopp om livet!