fredag, januari 26, 2007

Exit music(for a film)

NEEEEJ!!
Hon tar på sig tröjan. Hon ska ju ta av sig den! Helvete, hade ju precis fått in skärpan i kikaren.

Ähum, jo vart var vi. Just det, mailade Tom Alandh tidigare idag och föreslog att han ska göra en dokumentärfilm om mig. Tror det skulle kunna bli bra. Långa klipp när jag sitter med darriga händer under fläkten och röker. Endast en klocka och radio på låg volym hörs. Kanske lite bilder på mig när jag står vid något vattendrag i motljus och suckar. Ångestframkallande. Svårt. Tungt.Väntar ivrigt på svar.

Sitter annars och filar på två filmmanus. Gillar egentligen inte film(såvida det inte handlar om gymnastikfilm) men något ska man ju fila på.

Första filmen är en klassisk skräckfilm med arbetsnamnet ”Return of the Hideous Cunt”. Eller ”Fladdermusen”. Den får heta ”Fladdermusen” om manuset blir helt åt helvete dåligt så jag får skicka ner det till Eva Rydberg i Skåne så hon får göra en fars av skiten. En fars som sedan pisskanalen Tv4 kan sända på prime time-tid regniga sommarkvällar.
Storyn går lite kort…En kvinna blir brutalt våldtagen och mördad av otäck man med slokhatt och mustasch. Hennes sargade kropp grävs ned. Ett kraftigt oväder följer och blixten slår ned på platsen. Kvinnans underliv återuppstår utrustat med vingar. Det flygande underlivet är ca 2x2 meter i diameter. Otvättat med rester av mensblod och sekret har underlivet en enda uppgift: Att flyga runt och kväva all världens män. Ruskigt värre. Många omotiverade nakenscener med tjejer i gymnasieålder(Obs! över 18 år självklart). Rek från 15år.

Den andra filmen är jävligt löst baserat på bandnamnet ”I Love You But I've Chosen Darkness”. Det lilla jag hört av deras musik är väl sådär. Men jag gillar namnet. Det är ju så jävla pretentiöst och alldels för mycket. Kanske just därför.
Storyn går lite kort…Wayne Nilsson befinner sig i Paris. Han lever i en parrelation med Yvette. Yvette spelar cello i erkänd symfoniorkester. Det är jävligt mycket gränder och kullersten. Det är vin, åtrå, passion, lidelse och älskog. Wayne spenderar nätterna med ett vinkrus i keramik på trägolvet i vindsvåningen. Tittandes med kärlek på Yvette när hon naken spelar cello. Ser hennes skulderblad och vackra rygg. Ser hennes vackra mörka hår. Allt är en kärlekens utopi…tills Jean-Marie dyker upp. Mannen från Yvettes dunkla förflutna. Wayne Nilsson ger upp, rusar ut på gatan i natten(med vinkruset i famnen). Yvette rusar efter, regnet faller kraftigt. Wayne smeker blött hår från Yvettes kind och viskar ”I love you but I've chosen darkness ” och hoppar till tonerna av Einstürzende Neubauten in i en taxi. Nattåg mot Budapest där han efter ha öppnat ett pittoreskt skomakeri dör av sorg…Med ett vinkrus i famn. Saknad av ingen…Rek från 11år. Alla talar svenska. Med röster av Stina Ekblad. Dan Ekborg. Lars "Bombmannen" Tingström. Lasse Kronér mfl

Nu är det väl dags att ringa den där Bergman på Gotland. Han kan behöva lämna sitt jävla Fårö och ältandet av gamla ligg och göra lite riktig film.

5 kommentarer:

stefanmedo sa...

Lasse Kronér!

mäktigt.

Anonym sa...

jag tycker att du och Johan Ulvesson borde slå er ihop och spela fars istället för att bara sitta och fila så där!

Anonym sa...

hahahaha du är så jävla fantastisk!

Kulturkoftan sa...

Du är en sann romantiker!

Anonym sa...

Den där första filmen verkar ju klart intressant. Kom att tänka på den gamla 70tals stänkaren Pussy Talk, Musen tjuter vill jag minnas att den briljanta svenska översättningen va. Den tror jag du bör se i studie syfte inför det här projektet.