-Dance? -I wanna get in your pants!

Oh fy fan. Oooh faaan. Så jävla skitnödig. Återkommer om några dagar när jag är tömd. Helvete. Näe nu får jag springa. Ååh gud vad det trycker på. En repris så länge:

I helgen var jag och grabbarna nere på kusten på en liten semester. Det dracks öl och vin, stämningen var alltså god. Vi bodde på en campingplats nära havet, inte så mycket folk, men av de som fanns märktes ett finskt resesällskap av. Särskilt en kvinna vid namn Marja.
Vi träffades av slump vid pissoaren där hon precis hade kräkts, dåliga tandoorispett inne i centrum hävdade hon. I vilket fall som helst så tog jag och Marja följe till hennes stuga där vi krängde en vinare och några shots. Hon berättade att hon var ”typ 39” år gammal och arbetade som ekonom vid Finlands motsvarighet till Länsstyrelsen. Om mig själv ljög jag, lät mycket fördelaktigt. Marja var väl kanske inte utseendemässigt guds gåva till mannen, men ändå på något berusat sätt söt och charmig. Till slut när fantasin runnit bort och lögnerna började bli motsägelsefulla föreslog jag att vi skulle mysa lite, bara nojsa liksom.
Marja var helt med på noterna.
Jag var helt uppe i varv och överlycklig att äntligen få komma till. Bli av ned mödisen. Smidigt, tyckte jag själv, smekte jag av henne byxorna och fick glutta på de bleka låren. Döm av min förvåning, när min blick letade sig mot ljumskarna och jag hittade en tatuerad text och en pil mot underlivet, ”Parasta ennen 1987”. Samtidigt kom det damm från troskanten. Jag frågade vad det betydde.
- Parasta ennen betyder ”bäst före” på finska, svarade hon. Jag skrattade över det förmodade fylleskämtet från mitten av åttiotalet. Men Marja skrattade inte, hon var förbannad över att jag var så okänslig. För det var tydligen inget fylleskämt från åttiotalets mitt.
Det var allvar. Uppenbarligen hade hennes underliv ”gått ut i datum”.
Det händer för alla finska kvinnor. Jävla märkliga Finland.

Det hade blivit gryning, besviken lommade jag mot min stuga i den råa luften. Glädjefull fylla hade bytts mot bitter bakfylla. Jag grät. Jag grät över tanken att aldrig få komma till, bli av med mödisen.
Marja - Om jag hade fått en kyss för varje tår jag släppt hade dina läppar nu kvävt mig.