The never ending story

En vecka på Samhall gjord. Sju kvar om jag räknat rätt, men att jag räknar rätt är sällan något jag räknar med.

Allt är som vanligt, dagarna är givande och inspirerande och man får träna på att ha tålamod både när det gäller kunder och medarbetare.

– Du, vad är det för pris?
– 29,90 kr kilot.
– Jaha. Hur länge gäller det?
– Det gäller veckan ut.
– Jaha...
– Var det något mer du undrade över?
– Om jag kommer imorgon, kostar det 29,90 då?
– Ja, precis. Hela veckan kostar det 29,90, det står ganska stort här under priset på skylten.
– Kostar det 29,90 på fredag också?
– Ja, på fredag också.
– Jaha, men...
– Du, jag måste verkligen gå och skita nu, det trycker på så in i helvete. Hej på dig och 29,90!

Och det där repeteras runt 20 gånger om dagen i olika varianter och när man går ut på lagret för att få lite ro själen står Smartskalle A där och försöker förklara något för Smartskalle B som den har läst på internet. – Jomen, ja läste det på nätet vet du, det ÄR så.

Och jag vet att det liksom inte är någon idé att lägga sig. Hellre vara tyst än att rubba en världsbild.

Det påminner en del om telefonaren från Hassan nedan. Tjejen har nog jobbat länge på Samhall och skaffat sig tålamod. Obs! Det är inte tjejen i filmen som skrivit brevet.

Nu ska jag tvaga mig och sen är det dags för bingen. Gonatt.