Veckans djur: Phascolarctos cinereus. Eller helt enkelt koala för den som inte orkar göra sig till.
Koalan tillhör släktet pungdjur. Om du som läser det här är ett barn eller en kvinna äldre än 36 år börjades det nog fnittra när du läste ordet pung. Bara en enkel notering.
Koala betyder på ursprungsbefolkningsspråk ”den som inte dricker”. Det är alltså inte ett ryskt litet vodkapimplande pungdjur vi har att göra med, utan en rar krabat från Australien. I Australien lever den längs hela östkusten och dricker nog bara Victoria Bitter om något ska halsas.
En koalas matchvikt ligger mellan fem och 14 kg och i utsträckt tillstånd kan den bli 85 cm lång. En aning sådär småskönt patriarkalt är hanarna större än honorna. I övrigt är de ganska lika varandra till utseendet med stora huvuden och nosar och runda väl tilltagna öron. På fötterna har de rejäla klor som hjälper till när det ska klättras i träd.
Och det är i träd som koalorna bor. De huserar på grenar och i klykor eller bara där det känns mest bekvämt. Inget jidder eller krångel åt något håll med kojor och bon hit och dit.
I koalafamiljerna blir det alltså inte tjafs efter semestern i Thailand när Pappa Koala vill inreda hela balkongen med bambu och små lyktor – eftersom det var så himla, himla mysigt på den där restaurangen – och sedan förvirrat börjar blanda ihop jordnötssås med teriyaki och Mamma Koala får ryta till och sätta ner bakfoten.
Men den problematiken uppstår faktiskt inte, inte bara för att balkongen inte finns utan också för att koalan inte äter jordnötssås – bara bladen från eukalyptusträd och då ungefär ett halvt kg om dagen.
Koalan lever dessutom ensam och är en riktig enstöring. Den är även tyst, även om hanen gapar lite nasalt då och då under parningsperioden. Under parningsperioderna brukar hanarna slåss med varandra. Det är dumt att slåss.
Honorna blir könsmogna vid två års ålder, och kan vid god hälsa föda en unge årligen i cirka 12 år. Ungarna stoppas i pungen på mamman (på pungsidan är koalorna mycket jämlika) och där får de bo i ungefär ett halvår. Efter det rider ungarna på mammans rygg ytterligare ett halvår och vänjer sig med omvärlden. När inskolningsperioden är över brukar flickkoalorna lämna sina mödrar, medans pojkarna beter mycket italienskt och hänger med morsan ungefär tre år till.
En koala är en lugn individ som vilar ungefär 20 timmar om dygnet, 19 av dessa sover den. Det är därför som koalan blir Veckans djur. Grattis koalan för att du är så duktig och inte stressar upp dig i onödan. Hör gärna av dig om du håller seminarier i avslappning på nån kursgård i lummig miljö.
3 kommentarer:
Koala? Trodde du menade kola. Googlade som fan, men hittade bara Dixie och annan skit. Plockade fram mina goggels och såg att du stavade fel. Koala... Läste dock vidare och insåg att jag hade fel. Med glasögonen på nästippen läste jag "koala". Då insåg att det inte är din, utan min klokskap som är ringa...
Lennart: Du måste sluta tänka på knark. Det är bara torsdag.
Koalabeståndet är även i stor utsträckning präglat av könssjukdomen klamydia. 99,99% av koalor i det fria lider av just klamydia.
Skicka en kommentar