I don't mind the pain

Frukosten är slukad och här sitter jag och väntar på att träningsvärken från gårdagens gymbesök ska slå till. Jag vet hur det kommer att bli. Snart börjar det ömma lite, stelheten kommer senare att ta över, armarna kommer inte att kunna sträckas ut ordentligt. Det frustas och stönas när kläder ska tas på. Tillslut kommer jag behöva en personlig assistent som hjälper mig med allt medans jag ihärdigt upprepar mitt mantra om att det bara är kärringar som stretchar. Tycke kommer nog uppstå mellan mig och assistenten och tillsammans flyr vi till Provence där vi spenderar resten av våra liv på en takterrass och vår näring kommer genom vin, ost, älskog och hatkärleken till det franska språket. Det verkar bli en bra dag det här ändå.