Love is blind

Jag får aldrig något gjort i skolväg på hemmaplan. Det finns alltid viktigare saker att göra. Som att städa, diska, svära högt åt TV:n och försöka hamra sönder bärande väggar. Så istället försöker jag hålla mig på universitetet när något ska skrivas eller pluggas. Det fungerar dock sämre och sämre, börjar starkt misstänka att jag är ett sånt där bokstavsbarn. Det är ju i och för sig modernt, så värre kunde det vara. Men att Gud skulle utrusta mig med koncentrationssvårigheter och dålig kroppshållning stör mig. Jag kunde ha fått något annat, något bättre. Idag skulle jag författa ett kort brev. Under åtta timmar på universitet gick jag hem med två rader skrivna. Istället har jag idag:

- Slösurfat. Har bland annat kollat mailen varannan minut. Fick ett erbjudande om att köpa äkta Rolex-klockor till ett mycket förmånligt pris. Det är fantastiskt hur billigt det kan vara på Internet. Det måste ju bero på att det inte finns några mellanhänder som ska ha sin andel.

- Irriterat mig på att de kvinnliga utbytesstudenterna ofta har en tendens att knalla omkring i löpskor. Löpskor har man när man motionerar, det måste jag förklara för första bästa amerikanska imorgon om hon egentligen har potential att vara söt.

- Köpt en skiva på Tradera. Det gladde mig först och jag trodde att jag gjort ett fynd. Men sedan upptäckte jag att det var en jävla CD jag köpt, och inte en LP som var det jag var ute efter. CD:n har jag redan. Fan.

- Konstaterat att hon den snygga som jag inte vad hon heter men som jag kallar Grekiskan i smyg förmodligen är blind. Den slutsatsen drar jag eftersom det fan är stört omöjligt att få ögonkontakt med människan. Visserligen har hon inte någon synlig ledarhund i sällskap eller en sån där käpp att slå sönder smalbenen på folk med. Nu när jag tänker efter så går hon väldigt snabbt och säkert för att vara blind. Men hon kanske har en slags inbyggd radar, som fladdermössen har. Nu önskar jag dock inte att hon är en fladdermus så att säga, höhöhö... hö. Det kan nog vara till min fördel att hon eventuellt är blind. Då kan jag vara vacker. Men det skulle hon väl avslöja genom att talla mig i ansiktet, de är sluga de där synskadade tror jag. Och jag känner mig alltid väldigt obekväm när någon ska ta på mitt ansikte så det är nog lika bra att det inte blir något.

- Tagit många och långa raster med motiveringen att “det är bra med en promenad och kaffe för att hitta inspirationen”.

Ja, det var min dag det. Imorgon ska jag dit igen. Då blir det nog två rader till. Kanske är klar på fredag.