Är nyss hemkommen från ett slitigt tvåtimmarspass på Samhall. Där har jag stått och varit trevlig, att vara serviceinriktad kallas det tydligen och det är fan så krävande bland alla idioter.
- Det är lök, ser du inte att det är en lök pojke? Höhöhö.
- Men va fan, har vi fått in en liten komiker i butiken? Trevligt. Nu är det så att jag är fullt medveten om att det är en jävla lök jag har framför mig, men du förstår att de har ändrat om i PLU-listorna sedan jag var här senast och egentligen hade jag tänkt att ge fan i att slå in löken så att jag blir av med dig fortare men nu när du är så jävla lustig så blir jag bara nitisk och vill kräva dig på de få kronorna som den här fittlöken kostar! Förstått? Förresten så har du en ful tröja och en äcklig fru, eller vad man ska kalla det du har i släptåg, det vill jag att du ska veta.
Så ville jag svara, men eftersom jag är så professionell och serviceinriktad så försökte jag mig bara på ett lojt leende. Ja jävlar, undertecknad bör bli månadens anställd.
Och alla jävla ungar som ska slita och dra i allt och pilla sönder förpackningar som jag sedan får tejpa ihop.
Att det ska vara så jävla svårt att fjättra bestarna vid lyktstolpen på parkeringen förstår jag inte.
Men nu är jag i alla fall hemma och slipper vara trevlig. Det är skönt. Ikväll hittar ni mig vid bardisken. Hej då.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
En av mina personliga favoriter är när dom frågar mig om jag inte kan öppna en kassa till. Då brukar jag fantisera om att jag svarar "ja, vänta lite så ska jag kliva in i kloningsmaskinen här bakom" eller att jag slängde upp ena foten i andra kassan på den tiden vi hade kassorna närmre varandra och försöka skriva på tangentbordet med foten och säga "sådärja". Men vet du vad jag gör? Jag ler och säger "nej, tyvärr kan jag inte det".
Ha ha, ja man känner ju onekligen igen sig! Jävla butiksjobb!
Skicka en kommentar