Intro

Hon frågade vart jag skulle åka och då sa jag Afrika. Hon undrade om jag kunde precisera mig lite och svarade jag då en aning motvilligt Kenya. Att alla jävlar ska veta allt muttrade jag och blängde nervöst ut genom fönstret och stirrade på en byggarbetsplats.
Jävla byggarbetare.
Tar du några mediciner frågade hon och jag svarade nej. Har du haft psykiska problem frågade hon. Bara på söndagar svarade jag. Jaha, sa hon, men narkotika då, jag använder ingen narkotika eftersom jag är så jävla hög på livet svarade jag. Allergisk mot något, frågade hon. Näe, inte alls. Kuken, hur är det med kuken, frågade hon.
Ok, hon frågade inget mer om kuken, bara om polio och jag visste inte vad jag skulle svara så jag sa bara ja.
Det låter bra, kör.
Och efter det drog hon på ett infernaliskt leende och tryckte sprutan in i min arm. Jag ryckte till och skakade som en fisk på land och försökte att bearbeta chocken och börja andas igen.
Du är väl inte rädd för sprutor sa hon och log. Nej, sa jag, men du kunde väl ha sagt till innan du stack till, jag har aldrig slagit någon i mitt liv, men nu var det nära. Men det är klart, skulle jag slå någon så skulle jag vara säker på att vinna, och du verkar vara en robust kvinna så jag ger fan i det, tillade jag.
Efter det pågick vaccineringen i tystnad. Är ganska säker på att hon stack hål på ett blodkärl med flit. Den slynan.
Men, men, just nu är jag vaccinerad och odödlig.
Inte dumt.