True love will find you in the end

Alla hjärtans dag. Det är imorgon det. Vem tänker då på stackars Sankt Valentin som dog för våra synders skull? För det var väl han som gjorde det ... ? Eller var det han den andre jäveln ... ? Jaja, fuck it, det jag vill komma fram till är att Valentindagen förvandlats till ett kommersiellt jippo där de som lever i tvåsamhet ska få en chans att triumfera med sin kärlek och lycka. Samtidigt som de indirekt spottar på oss som är dömda till ensamhet på vår väg mot Golgata, när vi redan är klädda i tjära och fjädrar. Denna dag då vi som inte har någon att kyssa god natt behandlas som om vi bär på lepra.

Men nu är det så här att jag inte tänker stanna inomhus imorgon för att gnida in vanäran med hjälp av en stålborste i huden för det.
Nej då, jag kommer rakryggad att gå på bio. Kanske med en flaska rött innanför rocken glida ner bredvid någon okänd tjej som luktar gott. Jag har tyvärr inte kvar min digitalklocka från mellanstadiet. Det är lite irriterande för jag tror att tjejer i allmänhet blir imponerade av digitalklockor, de kan ju lysa i mörkret. Jävligt praktiskt. Efter bion går jag till den där puben dit bara gamlingar går. Om jag inte går hem med tjejen från bion som blir imponerad av digitalklockan som inte finns förstås. Men det är inget jag kalkylerar stenhårt med, så det lutar åt puben.

På puben kommer jag sänka ett par tre fem jävligt goda öl för att sedan bege mig till den där "nattklubben" dit bara snorungar och pöbel går. På "nattklubben" kommer jag att kolla på en konsert med ett synthband från England som består av några jävligt heta kvinnor.

Så där kommer jag stå och gnida mig mot kravallstaketet med en ytterst sensuell blick. Om man gör en snabb generalisering så kan man ju dra slutsatsen att människor från England inte är något att hänga i julgranen utseendemässigt. Det är visserligen inte jag heller, men jag kan nog krampaktigt klamra mig fast vid julgransfoten i alla fall. Så en kombination av mina sensuella blickar och deras förmodade drogpåverkan (de är ju för fan rockstjärnor) bör få mig backstage.

Jag tror att "Hello asses!" kan funka som en fin isbrytare backstage, kanske även "Hello you fuckin cunts!". För att undvika pinsam tystnad så har jag knåpat ihop en liten lista med samtalsämnen.

Att prata om backstage med tjejerna i det engelska synthbandet:
- Att jag har varit i England tre gånger
- Att jag vet att man äter fish and chips varje dag i England
- Synthmusik
- Vädret

Jag räknar kallt med att bli tillsammans med någon av dem, så det här är förmodligen det sista blogginlägget jag skriver från svensk mark. Rio, Zürich, New York, Tokyo, Moskva ... nu kommer jag snart.

Eat my fuck!!!

"Waiting for another war and

waiting for my valentine"