måndag, december 15, 2008

A day in the life

06.00 Vaknar, själva uppvakningsprocessen är alltid en besvikelse. Särskilt på måndagar. Ligger kvar i sängen och snoozar en halvtimme. Lyssnar på P1-morgon med ett öra. Går upp och fixar kaffe. Kollar nattens inkomna mail. Antal: 0 st. Dricker kaffet och röker två filterlösa Rooster, ett jävla riv i lungorna, för att få igång tarmsystemet. Tittar en snabbis på SVT:s nyhetssändningar. Hinner få några orena tankar om Linda Nilarve. Tar en dusch. Använder tvål. Pratar med vattendjuren på draperiet. Äter sedan en frukost som består av två kokta ägg, torrt bröd och ett glas vatten.

08.00 Lämnar lägenheten och tar en buss mot universitetet. Får givetvis inte sittplats. Står tätt intill en gammal ödla med lila hår. Börjar svettas, med mössa och halsduk blir bussen en jävla bastu. Förbannar kollektivtrafiken inombords.


08.20 Anländer till kontoret. Snusar aktivt i 20 minuter. Pratar sedan budget med O-dog. Hummar och nickar för att verka insatt. Får se veckordningen. Jag har tre punkter! Ser jag ut som en jävla maskin? Förbannar O-dog inombords.

09.00 Går på möte med annonsplatssäljarman. Hummar och nickar återigen för att verka insatt. Tänker på att jag aldrig varit i Rio och egentligen inte har något jättesug efter att åka dit, men visst om någon bjuder, så okej, men det är ju inte överst på prioriteringslistan. Skakar efter en halvtimme hand med annonsplatssäljarmannen utan att veta vad vi kommit överens om men hoppas på det bästa.

10.45 Kramar O-dog adjö som ska åka hem till Norrland över jul. Dansar på bordet när chefen äntligen är borta. Nu kan jag göra vad fan jag vill!

10.53 Nyhetens behag har lagt sig om att basa över tio kvadrat fängelsecell. Börjar sakna O-dog och ringer upp honom för ett arbetsrelaterat samtal. Han säger att jag måste ta mig samman. Låser in mig på toaletten och sätter mig på locket med låren uppdragna mot bröstkorgen. Vaggar fram och tillbaka och tänker att allt måste bli bra igen. Slår ihjäl en timme i den ställningen. Ägnar sedan 25 minuter åt att räta ut kroppen och utför olika gymnastiska övningar.

13.00 Äter lunch med Lillöra. Hon far som vanligt fram som ett verbalt yrväder och mal på utav bara helvete. Tittar ut genom fönstret och undrar varför jag utsätter mig för så många norrlänningar nu för tiden? Fisken är som vanligt smaklös. Sedan dricker vi kaffe.

14.00 Tillbaka på kontoret. Lite lätt skitnödig. Ringer några viktiga samtal. Ringer sedan några oviktiga samtal. Undersöker efter det min navel grundligt under en längre tid.

15.10 Löser DN:s nutidstest för vecka 50. Får tre rätt av sju möjliga. Det är under genomsnittet. Förbannar grekiska premiärministrar och Annika Sörenstam inombords. Överväger om jag ska sätta mig på toalettlocket igen. Skickar istället ett mail till webbredaktören där jag ifrågasätter det lämpliga i att ha ett test som bara går ut på att trycka ner människor?

16.00 Lämnar kontoret för dagen. Får sittplats på bussen. Lurar på om matbutiken ska besökas på hemvägen. Ger fan i det till slut.

16.30 Kommer hem. Kontrollerar att larven lever och vattnar den sedan. Får dåligt samvete för att jag behandlat den styvmoderligt under morgonen och småpratar lite. På det där sättet som man pratar med djur, bebisar och tjejer.

17.00 Bläddrar lite håglöst i förra veckans Fokus som kommit under dagen. Jävla eftersändning! Kollar inkomna mail. Antal: 0 st. För en högröstad dialog om det är dags att raka sig eller inte. Kommer fram till att det är så.

17.50 Äter middag. Pannbiff, pasta och senap med torrt bröd och ett glas vatten.

18.25 Skickar ett hotfullt sms där det meddelas att personen i fråga kommer dö inom 17 timmar.

18.26 Ångrar det hotfulla sms:et. Ringer upp för att skämta bort det hela. Får inget svar.

19.00 Uppgift saknas.

19.30 Skriver ett jävligt spännande blogginlägg om en jävligt spännande dag i ett jävligt spännande liv. Fortfarande orakad. Försöker lösa nutidstestet igen. Två rätt av sju möjliga... va fan?


2 kommentarer:

Anonym sa...

Norrlänningar är en förjäkla fin skara människor.

Wayne sa...

Ja, i lagom dos möjligtvis.