lördag, december 13, 2008

Burn the witch

På grund av bakfylla och slickande av osynliga sår kommer ännu en repris. En repris på reprisen, som TV på sommaren:

Lucia. Nu skulle man vara 14 igen, ligga full i en buske och bara må. Här kommer en julrepris:

Det finns en bra sak med vintern. Det är att det blir legalt för män att använda tighta halvtrikåer. Det vill säga långkalsonger. I mina långkalsonger dansar jag omkring i min lägenhet likt den balettdansös jag alltid drömt om att få vara. Jag intalar mig att jag får vackra ben och smärt kropp i mina långkalsonger. I övrigt är vintern en jävla hora.Detta hade jag precis förklarat i lång monolog då vi stod och frös utanför baren nu i måndagskväll. Det hade varit julfest. Hon undrade hur gammal jag var.
- 24 och ett halvt. Och du?
- Snart 37.
Gamla jävla kärring!, tänkte jag alldeles för högt och av hennes reaktion att döma var det inte populärt. Jag kysste henne ömt för att få henne att glömma min klantiga kommentar. Hon smakade en trist blandning av lutfisk, ägghalvor, sill, skinka och sprit. Prinskorvflott glänste i hennes mungipor. Själv hade jag i alla fall haft hyfs nog att röka lite efter julmaten. Och nyttjat en servett. Innan hånglandet. Vi kysstes lite till och hon undrade generat om jag ville följa med henne hem. Jag funderade om jag skulle vara stolt och tacka nej, eller om jag skulle följa med som en full desperat patetisk idiot. Ville ju egentligen inte ha så speciellt mycket med kvinnan att göra. Fattade ett beslut som låg närmast min natur och vi började gå i samma riktning. Eftersom det var vardag så gick inga nattbussar och då pengar till taxi ej fanns fick vi knalla hela vägen .

Efter en del klagande steg jag tillslut i alla fall in i en trång tambur i ett radhusområde. Blev erbjuden en sängfösare och var förstås inte sen att tacka ja. Sherry. Vem fan dricker sherry tänkte jag men svepte med god min och lade mig graciöst på hennes säng.
- Du, det är nog bäst om du sover på soffan. Du blir inte sur va?
- Nej, inte alls. Jag har ju bara gått i en halvtimme i minusgrader för lite tårta. Vid det här laget skulle jag ha somnat nyrunkad hemma nu. Men inte fan är jag sur.
Hon började gråta och tjata om att hon var nyskild och inte var redo för sånt här. Orkade inte lyssna på skiten. Tog resten av flaskan med sherry och lommade ut till vardagsrummet och soffan. En gammal sliten och sorglig historia. Brun jävla manchestersoffa. Vem fan har sånt nuförtiden minns jag att tänkte innan jag grinigt somnade.Vaknade av skrammel och starkt ljus från hallen. Tittade på klockan. 07.26. Helvete! Sen till jobbet. Började bakfullt hyperventilera och rafsade ihop mina saker och rusade ut i hallen. Lyckades snubbla på något på golvet. Något började skrika. En liten flicka i vit särk låg blodig på golvet. Jag var täckt i hennes blod. Måste ha penetrerat hennes halspulsåder eller nått för jävlar va blod det var. Och varmt som fan. Kunde blod vara så kokande varmt tänkte jag och började i chocktillstånd gapa om att hon var Lucifers utsände. Flickan grät. Jag grät. Flickans mamma grät. Mamman som hade avvisat mig natten innan.
- Din idiot! Du förstört hennes linne!
- Jag har ju precis dödat ditt barn och du gapar om hennes linne. Är du helt störd?
- Det är ju för fan glögg som du spillt ut. Hon ska vara Lucia idag. Förstår du ingenting?

Jag insåg att blodet var glögg och flickan egentligen bara blivit skrämd av en spritluktande okänd man. Funderade på om jag skulle be kärringen betala kemtvätten för min skitiga kavaj men mumlade nått i stil med att "ungjäveln kommer ju ändå bara svimma" och gick. Traskade hemåt. Det var fortfarande mörkt. Jag ringde jobbet och sa jag skulle vara hemma på grund av vård av sjukt barn. Blev ifrågasatt av min arbetskamrat om jag verkligen hade barn. Bad människan dra åt helvete och tände en cigg. Det skulle bli en trist dag.

Inga kommentarer: