Most likely you go your way and I´ll go mine

Det är nog slut nu.

Förhållandet mellan mig och den vackra som kommer från ett annat land. Förhållandet som tog fart i höstas, för att sedan ligga lite på is några månader.

Men nu i veckan återuppstod det igen. Då hon satt vid en dator nån meter bakom mig. Jag höll på att drabbas av kronisk nackspärr när jag hela tiden fick vända mig om för att spana in det vackra håret och den vackra ryggen. Att hon sedan blängde på mig när hon skulle gå tycker jag är oväsentligt. Jag blev återigen kär. Det är helt otroligt att så mycket skönhet kan vara förpackad i en enda människa. Helt makalöst. Hade jag trott på tomtar och troll och på borgarnas politik så jag nog skrivit något om hennes aura också, men det ger jag fan i.

Vissa illasinnade personer har sagt att det inte kan räknas som ett riktigt förhållande. Eftersom vi aldrig pratat med varandra och för att jag inte ens vet vad hon heter. Men det kan det visst det, för jag är duktig på att bygga upp illusioner och luftslott. Visserligen så visar sig illusionerna ofta vara ömtåliga, och luftslotten rena svartbyggen som snabbt måste jämnas med marken. Imorse var jag till exempel helt övertygad om jag skulle hitta en fin hund i lägenheten när jag kom ut från duschen. Men det fanns givetvis ingen hund som kunde bli min vän där.

Men ändå.

Så länge det finns hopp, så finns det liv.

Men nu är snart hoppet ute.

Det är nog som sagt slut nu.

För att för någon timme sedan när jag och Soda gick från mataffären mötte vi henne (notera att jag ej skrev ut namnet på mataffären, för till skillnad från de kommersiella bloggarna så drar inte den här skräpsidan in en enda krona. Men jag kan i alla fall säga att det var den där kedjan som säljer gammal köttfärs och tillhandahåller glädjekvinnor på lagret). Vi mötte henne i sällskap med, inte bara en, utan två män (egentligen vill jag kalla dem annat än män, men jag försöker ibland vara storsint). Det högg i vilket fall till i hjärtat. Att klara av att försöka bemästra en överman i kärlekens smutsiga spel hade jag kanske orkat med. Men inte två. Jag blev minst sagt lite överraskad, för jag trodde verkligen inte att hon levde i något sorts jävla ménage à trois.
Trist att det skulle sluta så här.
Nu går jag och lägger mig för jag kan nästan inte se skärmen eftersom detta skrivs med sorg i ögonen.
God natt livet.
Hej då kärleken.