The voice of god is government

Angående Håkan Juholt, eller Juten som vi närstående kallar honom, tänker jag inte kommentera hans ansiktsbehåring. Det har varit tillräckligt med tjat om det där tycker jag.

Hade det varit samma prat om Carin Jämtins mustasch hade motreaktionen blivit – bara för att hon är kvinna granskas bara utseendet och inte kompetensen. Nu har visserligen inte Jämtin en mustasch, inte som hon visar upp i alla fall. Men ändå.

Nåväl, en liten passus från min sida bara.

Men jag vet inte om sossarna är inne på rätt spår med Juten. Därför är min ambition med livet just nu att starta wnsp. Och nej, era jävla sd-kramare, det står inte för Waynes nationalsocialistiska parti.

Det betyder Wayne Nilssons socialdemokratiska parti.

Det kommer bli lite som Unika partiet, men en aning bättre. Målet är att vinna valet 2016 och att få äta många snittar och dricka mycket bjudsprit i Almedalen varje sommar.

Förutom höjda skatter och en ökad offentlig sektor kommer jag gå till val med två kärnfrågor:

1, Sändningstillståndet för TV4 måste slopas
Motivering överflödig. Förstår man inte så förstår man inte och då får det vara så.

2, En konsekvent stavning på efternamn som avslutas med kvist måste införas
Jaha, jag heter ju Tallquist i efternamn så mig rör det inte i ryggen tänker du nu, och fortsätter riva dig på låren av ren tristess. JO, DET ÄR PRECIS DIG DET RÖR DITT JÄVLA MONGO, säger jag lugnt och sakligt.

Det finns en mycket stor problematik i och med att folk ska frifräsa med stavningen av kvist. Samtidigt finns det många frågetecken kring alla dessa kvistnamn. Palmqvist till exempel. En palm består av en stor jävla pinne och på pinnen finns det blad, inte en kvist så långt ögat kan nå där inte.

En kvist är något som finns på en gran eller en buske eller en blomma. Därför fungerar exempelvis Grankvist och Blomkvist alldeles utmärkt.

Nu finns det säkert någon stjärna som har släktforskat och hittat att det minsann var en gammal släkting som drog omkring på Hallandsåsen som kom på namnet Bergqvist.

Häradsbetäckaren från Laholm kallades han väl i folkmun och när han vandrat i 40 år på Hallandsåsen hittade han ett berg, ett berg som vi idag skulle kalla en liten jordhög, och där reste han en kvist.

Men eftersom det var så längesedan stavade man kvist som qvist och Häradsbetäckaren från Laholm tog efternamnet Bergqvist då han låg och pustade ut på sin nyfunna jordhög.

Varje sommar träffas nog alla Bergqvistare i det här landet och iscensätter Häradsbetäckaren från Laholms fyrtioåriga vandring på Hallandsåsen och skålar och hyllar.

Att morfar Jinko några generationer senare var nazist, ja det mörkar man.

Men det här är väl ändå en jävla ickefråga?

Nej, verkligen inte.

Enligt mina egna beräkningar kostar det samhället ungefär tre miljarder kronor om året på grund av den administrativa belastning som den inkonsekventa stavningen medför. Pengar som istället hade kunnat läggas på skola, vård och omsorg.

Om alla hade stavat kvist som kvist hade det gångna snökaoset förmodligen kunnat förhindrats. Ponera följande konversation på Trafikverket i oktober 2010:

- Du Jonsson, mailar du Anne-Marie Lundkvist på SJ om att de ska trycka på den gröna knappen till vänster hela vintern när det kommer snö, då försvinner all snö från spåren. Det är nyinstallerad teknik ända från Amerika.
- Javisst, vad blir det förresten för fredagsfika?
- Vet inte, vetelängd kanske.
- Igen alltså, när fick vi kladdkaka senast egentligen?
- Vet inte, det är tuffa tider. Men maila kärringen nu så tar vi kaffe sen.

Och Jonsson mailade. Men kom det fram? Nej, för Anne-Marie skulle vara fräsig och stava Lundkvist som Lundquist. Och sen blev det som blev, snökaos och gråt i fyra månader.

Förstår ni vidden av problemet nu? Kryssa wnsp 2016!