Open up and bleed

Igår var jag på skivmässa. Eftersom den var på Södermalm var det utöver det vanliga skivmässoklientelet med ensamma män med dålig hållning som sprider en odör av sorg och svett och sprit och möjligtvis sädrester även unga fräscha människor med tatueringar och fräcka frisyrer.

Jag tror att sådana kallas hipsters. Alltså inte underkläder, men det har med klädstil att göra och så tror jag. Jag är ingen hipster, för jag har aldrig varit i New York, minst tre vistelser där är nog grundläggande för en sån där hipster.

Skivutbudet var inte så jämrans mycket att hänga i julgranen. Men nu vet jag att nästan alla som läser det här har svårt att sitta still och klappar händerna av förväntan och skriker Va köpte han då? Va köpte han då? Va köpte han då? Va köpte han då?

Okej, jag köpte:

Grave – As rapture comes

Grave – Anatomia Corporus Humani

Slayer – Show no mercy

Nile – Those whom the gods detest

På vinyl dårå. CD är ett förlegat format, LP är framtiden.

Ni vet prästens lilla kråka, hon som skulle ut och åka, men som slant så fasligt hela tiden och det blev dike och skit av allting. Prästen blev väl säkert arg efter det kan tänkas, fick smutsa ner prästkragen där i diket.

Egentligen är det lite orättvist att prästen har en kråka. Prästen har redan så mycket med Gud och Jesus och kollekten och så. Samtidigt finns det vissa som inte har något alls, det är dumt och den där kråkan borde bli kompis med någon som är ensam. Dessutom, om det är en katolsk präst, så har ju den en hel rös med korgossar att värma sig hos när det är kallt om natten.

Nu tycker jag att ni två och två ägnar några minuter åt diskutera katolska pedofilskämt.

Men just ja, angående kråkan som slant, eller slank som man kanske gnolar. Inatt slant jag med tandborsten nåt så överjävligt att blodvite uppstod i ätmunnen. Höll på att börja grina då jag insåg att det inte fanns några första hjälpen-tamponger att stoppa blödningen med. Ont gjorde det också.

Det är andra gången det sker, och måste jag snusa på fel sida. Det är borgarnas fel.

Jag ser nu på min tandborste med lika stor kärlek som en hundvalp gör på det där elstängslet som kysst den riktigt jävla ordentligt.

Nu måste jag göra saker. Hej då.