Med uppgift att handla inför mötet stod jag på gatan. Mentalt uppjagad inför ett ansvarsfullt uppdrag. Pengarna brände mot låret i fickan, en större summa hade jag aldrig tidigare sett på riktigt.
Jag skiter i det här, jag bara drar, tänkte jag. Tar pengarna och sticker ner till Medelhavet och öppnar en egen rörelse, kanske äntligen få driva en egen apelsinlund. Om man nu driver en apelsinlund, det vette fan. Men ändå.
Bara glida omkring med apelsiner som sällskap och sörpla uppfriskande vin ur genuina krus med läderrem och ha stråhatt och sandaler och uppknäppt skabbskjorta. Kanske ljuga om att man hade varit något viktigt i Sverige. Kanske ljuga om att man varit bra.
De skulle allt undra på kontoret, fundera på vad som hände med praktikanten. Det skulle de.
– Han bara försvann och dog, skulle de äldre säga.
– Han tog en dusch precis som Bobby Ewing gjorde, skulle de yngre säga.
För sjttio- och åttiotalister fattar inget och kan bara relatera till tv-program.
Själv var jag svältfödd på tv-tittande. Testbilden och Moi Mukulat var det jag fick. Så det enda jag kan relatera till är pipande ljud och några färger och en medelålders kärring med handen i bakstjärten på en talande grådassig råtta.
Och det kommer man inte så jävla långt på. Men tillräckligt långt för att inse att man inte kommer längre än till möjligtvis Norrköping för 300 kr.
Ja, jo, jag var lite väl entusiastisk över summan till en början, jag insåg det.
Så jag gav fan i att dra till Norrköping, istället gick jag och köpte frukt som jag skulle.
Nu dricker jag ett glas vatten och stimulerar hjärnan med ett nystulet extraprisblad från Ica. Det är inte fy skam det heller.
Gott sade konungen och slog svansen i bordet.
6 kommentarer:
Hahaha.. härligt att vara kontorets hora :D
Bevittnade en enklare fajt mellan två alkisar i Liljeholmen idag. Då kom jag att tänka på dig, vet inte varför.
Posener var ju på rymmen i tio år. Han hävdar ju att han inte har några pengar alls. Du hade alltså haft 300 kr till godo mot honom.
Min logik kanske haltar lite, och jag vet inte riktigt vad jag uppmanar till.
Prova vingarna och flyg? Typ?
Har haft en ökendag och kopplar av med din blogg. Då vet man vad man får! Tack!
Single: Ja, det är väldigt härligt.
Soda: Det är fint att någon tänker på en ibland.
Roger: Vad gör Lord Moyne nu by the way?
B: Tack själv du. Hoppas nästa dag blir bättre.
Det var bara en igenkännande kommentar. Jag är ludret på firman. Den som rensar både vasken och kylskåpet på luddiga härligheter, som köper chefens cola och allas avslutnings/födelsedagstårtor. C'est moi. Mon put.
Skicka en kommentar