Det är med stora ögon som jag nyfiket tittar på jordgloben som jag fick av Abab för någon månad sedan. Den är fin. Det är min värld. Bara min. Oavsett vem som vinner presidentvalet i Amerika imorgon så kommer det här alltid bara bara bara vara min värld. Jag tittar på min värld och minns. Sätter ett finger på Warszawa och minns bartendern som gav mig en lapp med texten “If you are homosexuallity, I would like to meet you, if not I´m very sorry”. Det skedde för några år sedan, minns inte riktigt vilket, men jag vet att jag var sinnessvag just den kvällen och frågade mig själv vad i helvete jag hade ensam i Polen att göra en fittkall novembernatt. I förtvivlan drack jag öl när jag fick lappen. Det var en fin gest av den polske bartendern. Men mer än så blev det inte eftersom jag inte är homosexuallity. En kram kostade jag dock på mig. Fortsätter med fingret och hamnar i Tjeckoslovakien. Till Tjeckoslovakien hann jag aldrig innan delningen. Inte till Jugoslavien heller. Men det finns ändå fina minnen från Tjeckien och Slovakien och Bosnien och Slovenien. Som när Soda svimmade på en spårvagn i en förort till Sarajevo till exempel. Klent virke i den där gossen. Kilar vidare till Nya Zeeland där Apa tvingade omkring mig på farligheter. Till exempel lurade hon upp mig på en häst. Det var en rejäl sak, säkert tre meter i mankhöjd. Jag tänker aldrig rida igen. Apa har inte tre meter i mankhöjd. Två decimeter kanske, och det är bra för då kan man hota att sparka henne i huvet varje gång hon blir för uppspelt. Tillbaka till Europa och Hamburg. Satt med Varulven och fyllekäkade schnitzel på eftermiddagen när en jävla tysk kom fram och ville kränga en cd-spelare. Vi avböjde vänligt och då ville tysken göra ett paketpris. Vi skulle få cd-spelaren och en skiva med Bon Jovi på köpet. Alltså, mycket skit kan man ta, men att bli erbjuden Bon Jovi-skivor... ja där går fan gränsen för vilka kränkningar man klarar av. Varulven satte ner foten och jagade bort tysken. Finns sällan något gott att säga om Varulven egentligen, men där visade han karaktär. Avslutar mitt tallande på jordgloben med Dalarna. Där har jag efter helgen ett fint minne av när O-dog och Den Lille Ettrige försökte springa ifatt ett rådjur. Senare hävdade de dock att det var en fälthare. Jag vet inte, kanske är skillnaden hårfin mellan ett rådjur och en harjävel till utseendet. Får kolla upp det där.
Jag är i alla fall väldigt nöjd med min jordglob. Bättre än Google Earth. Det ska ni veta.
Tänk om man vore långt långt borta och på väg...
Nu ska jag raka mig. Hej då.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Vi har faktiskt också misstagit en hare för ett rådjur en gång. I Gördalen. Det är nåt med hararna i Dalarna alltså.
Åh, får jag bli din groupie?
Fråga inte varför men jag lyssnade på little drummer boy samtidigt som jag läste detta inlägg och fann att din skrivtakt är identiskt med takten som förs i sången. På samma sätt som jag fann att System of a downs "violent pornography" var diktad på samma sätt som min halvnovell i hexameter tredje året på gymnasiet.
För övrigt bra innehåll i inlägget
Det var två riktiga praktexemplar av modell fälthare! Med nöd och näppe slapp dom undan...
Nisse: Det är nog något med djurmaten där uppe.
Anonym: Om du är snäll
Micael: Det låter ju intressant. Tack ska du ha.
Den lille ettrige: ja ja ja ja...
Torsdag? Det där vinet du inte ville ha?/Peachy
Det där med CD spelaren och Bon Jovi har jag helt förträngt tror jag. Va det damma resa som när jag frågade dig på väg till flyget om du stängde av spisen hemma hos mig och du svarar, vet inte? Efter att ha varit full i nästan en månad va jag säker på att jag skulle komma hem till en nedbränd lägenhet.
Skicka en kommentar