torsdag, november 13, 2008

Funeral party

Eftersom blogghelvetet fortfarande fyller två år och eftersom det är torsdag och jag är trött i döskallen och att jag snart åker utrikes så blir det återigen en repris.


En väninna frågade en gång vilken musik jag tänkt att ha på mitt bröllop. Jag satt som ett jävla frågetecken i tolv minuter och medgav sen att jag inte ägnat bröllop en enda tanke. Känns en aning avlägset.Begravning däremot, där har jag hyfsad koll på musiken.


Men till att börja med så är mitt mål att svenska regeringen
avsätter X antal miljoner inför min död. Pengarna ska gå till att abonnera Unter den Linden i Berlin. Där ska min kropp transporteras fram, med ett följe av hundratusentals vackra gråterskor. Tillslut ska min kropp ligga på lit de parade vid Brandenburger Tor och Lena Olin ska hålla ett känslosamt tal. (Champs-Élysées och den där bågen som avstjälpningsplats kan också duga) Kanske utlyser FN tre månaders världssorg.

Nu kanske det inte riktigt blir så, men man måste ju hålla framtidsplanerna vid liv.
Och om framtidsplanerna går åt helvete så har jag ändå koll på musiken.

Begravningen ska börja med något rivigt, något som säger till de ca sju begravningsdeltagarna att – Nu håller ni käft, för nu börjar det. Kanske Prolog, samt Feurio! med Einstürzende Neubauten. Sedan är det valfria låtar med The Cramps, Nick Cave (dock icke Deanna) och Tindersticks som gäller.Näst sista låten blir Il N'y A Pas D'amour Heureux med Francoise Hardy. Jag tror amour betyder typ knulla på franska och det verkar ju kul.
Avslutningsvis blir det i alla fall Perfect Day med Lou Reed. Detta mästerverk.

Oh it's such a perfect day,
I'm glad I spent it with you.
Oh such a perfect day,
You just keep me hanging on,
You just keep me hanging on.
Just a perfect day,
Problems all left alone,
Weekenders on our own.
It's such fun.
Just a perfect day,
You made me forget myself.
I thought I was someone else,
Someone good.

För de som orkat/känt sig tvingade att ta sig till ceremonin så avslutas den med ett stort glas öl på närmsta ölsjapp. Inget jävla kyrkkaffe eller va man sysslar med.
Jaja, det var väl allt.

Ps - Jag är inte självmordsbenägen. Inte alls. Jag har en Lena Olin att kliva på innan jag kastar in handduken. Så till alla er som redan korkat upp årgångsvinet eller champagnen och satt på sig partyhattarna: Eat my fuck!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Vad är grejen med att ha perfect day till sin begravning?
Lyssnar du på navid modiri?

Wayne sa...

för att det är fin låt. nej, ingen navid.