One day goodbye will be farewell

Imorgon flyger jag till Basel. Att det är till Basel är egentligen helt oväsentligt, men det är nog det närmsta jag kommer den där mörka affärskvinnan i Zürich som ska skämma bort mig. Därför var det värt att nämna. Och jag tror det där jävla planet landar i Frankrike. Om det nu förstås landar. Och det franska planet som är borta, jo det försvann från radarn det. Och sånt där har jag oroat mig för tidigare. http://waynenilsson.blogspot.com/2008/12/dream-baby-dream.html Och nu har det alltså hänt. Är nog dags för en passionerad trekant med Nostradamus och Saida snart. Och sova gott lär jag inte göra under natten. Jävla flygmaskiner. Jävla resande utan tåg. Jävlafankukattmötadödenintillenokändtjockissomluktarillaövertypdanmark.

Men om allt går som det ska så lämnar vi alla fall Basel/Frankrike/vart fan nu är vi hamnar och åker direkt vidare till Freiburg. Det ligger i Tyskland det. Och där hänger vi väl och dricker öl skulle jag tro. Kanske letar naziguld och lönnkrogar. Och sedan åker vi till Heidelberg. Och där hänger vi väl och dricker öl skulle jag tro. Kanske letar naziguld och lönnkrogar. Och försöker hitta en tv-apparat som visar landskampen på lördag. Sedan åker vi till Tübingen. Och där stannar vi i fyra veckor och bor i lägenhet och dricker öl och letar naziguld och lönnkrogar. Och försöker lära oss tyska. Det är det som vi i huvudsak är där för. Jag har tjyvtränat med att lyssna på Einstürzende Neubauten och studera tysk vuxenfilm. De sysslar med mycket konstigheter de där tyskarna, det får jag akta mig för.

Vi ska åka på festival också. Jag har inte besökt en riktig festival, och med riktig så menar jag en sådan där man sover i tält och beter sig som ett svin, sedan 2003. Det var slitigt då, med alla danskjävlar runtomkring en. Nu sex stela år senare kan det nog bli en utmaning med tysk disciplin och idioti. Och banden jag vill se: Kraftwerk, Nine Inch Nails Och Nick Cave spelar givetvis sent på nätterna och då har man ju förståndsmässigt kastat in handduken för längesedan.

Packningen går fan sämre och sämre för varje resa som görs. Fick börja med att dammsuga rent ryggsäcken från kenyanskt damm och Ababs hårstrån. Jag förstår inte varför hon skulle envisas med att lägga sitt jävla hår i min väska för, hon borde haft annat att tänka på i malariadimmorna. Hittade en liten souvenir. En fin sten som jag plockade med mig. Skulle tvätta rent den förut. Det visade sig att jag släpat hem en jävla lerklump. Typiskt när man gör sig till och ska försöka samla på sig minnen.

En gång när jag var i Leipzig så såg jag en kille som hade internet. Men det var för ungefär fyra år sedan så han kanske har sålt internet och det är ändå för långt att åka till Leipzig för att leta upp honom. Jag menar alltså att det kanske inte finns internet längre i Tyskland, och om det finns så kommer prioriteringslistan att se ut så här:
1. Titta på nakna tjejer
2. Se ovan
3. Se ovan
4. Titta på annat
5- 24. Övrigt
25. Uppdatera den här jävla sidan.

Målet är som vanligt när kommungränsen lämnas att aldrig återvända. Finns det inga livstecken efter 6 juli så har jag dött i en flygkrasch. Eller så ligger jag och spinner som en kattunge mellan pukorna på en tyska och håller tummarna för att hon inte sopar sönder huvudet på mig med en hammare.

Hej då.
Eat my fuck.
Kjamizz.

Att skriva ut till nekrologen eller badrummet