Everything is so cold

Samhall har väl börjat sådär. Hade ett samtal med vicechefen förra veckan.
- Du Wayne, vi har beslutat att du inte sköter kassaredovisningen eller lönerna den här sommaren.
- Nähä, och varför inte då?
- Huvudkontoret hade synpunkter på din rapportering förra året.
- Tss... vadå då? Jag försökte ju bara skapa en personlig kontakt, det är ju bara en massa siffror och skit annars.
- Lönerna och kassaredovisningen menar du?
- Ja, siffror och skit. Kan du tänka dig något tråkigare?
- I alla fall så fick Agneta på lönekontoret sjukskriva sig efter det där mailet du skrev.
- Vilket av dom?
- Det där om hennes underliv.
- Herregud, det var fredag och soligt och jag skämtade ju bara när jag undrade om hennes knulldosa var ansad.
- I vilket fall som helst så kommer du inte i närheten av kontoret i år.
- Nähä, men man kan ju se det som att jag gjorde företaget en tjänst som visade på att det är klent virke i kärringen, hon pallar tydligen inte när det blåser på toppen.
- Det blåser på toppen, men det är också jävligt kallt på botten.

Där var han fyndig gubbjäveln, eftersom jag numera är förpassad till frysen.
Där knallar jag omkring i en dåligt fodrad jacka och vantar med hål på fingertopparna och flyttar kartonger med delar av döda djur i från punkt A till punkt B. Jag är alldeles mol allena och hör bara en fläktjävel och mina egna svordomar. Positivt är att jag slipper omvärlden och allt tjat. Jag har även mycket tid till att tänka. Har givetvis funderat mycket på Gud och skapelsetjafset. Gnolar en del på synthlåtar från 80-talet också, “there is no shuffle here, here on the north pole, on this quiet dome”. Försökte även lära mig knoparmoj idag, men eftersom jag har dålig koll på knoparmoj så sket det sig. Undrar om Gud kan knoparmoj?
Jag har också fantiserat om att jag är Macgyver. Om jag var lika händig som honom så hade jag slipat till fläktbladen i frysen och byggt en giljotin och lurat in vicechefsjäveln i frysen och visat vem som bestämmer och när jag avlägsnat hans huvud från den grisaktiga kroppen så hade jag snittat upp hans isterbuk och mage och skitit honom i bröstkorgen och sen hade jag fan bränt resterna på bål ute på parkeringen som en hyllning till Gud och sen hade jag fan...

Eller så biter jag bara ihop de resterande sju veckorna.
Det kanske är klokt, det börjar ju trots allt en ny omgång med kvinnor på universitetet till hösten. Det lever jag för just nu.
Nu ska jag läsa en bok. Hej då.