onsdag, juni 08, 2011

Party like the amish

Veckans djur: ekoxe

Kallas för lucanus cervus på finspråk och för eghjort på fulspråk, det vill säga danska. En ekoxe är en skalbagge och sorten är Europas största inom genren.

Åhå! en fanfar för det. Och lite trummor förstås – på tisdag på torsdag på tisdag på torsdag på tisdag på torsdag på tisdag på torsdag.

Ekoxen är mycket robust i sin kroppsbyggnad och mörkbrun i skalet. Hanen kan bli upp till nio centimeter lång medan honan inte mäktar med mer än hälften. Hanen har dessutom stora käkar, i Danmark kanske den kallas ”den lille elefant for sine store kæber”. Men det är oklart.

Det tar fem år för en larv att bli en ekoxe. Från midsommar och framåt är den just en ekoxe. Sedan dör den. Det är lite som när amishkidsen är ute på sin rumspringa.

Live fast, die young så att säga.

Men när ekoxen lever så äter den mest sav från gamla ekar. Och så vill den knulla förstås, det vill nog amishungdomarna på rumspringa också. Hanen använder sina käkar för att slåss med en annan hane, den som vinner visar upp sig för honan och får kliva på.

Ganska omodernt egentligen, lite för mycket Bulten i Bo-beteende när han druckit annat än sockerdricka på auktion i Mariannelund eller Lönneberga eller vart det nu var.

Ekoxpojkarna borde lära sig att mjuka värden är på tapeten 2011 och att man måste kunna prata känslor utan att först sopa i sig sex snabba stora stark på den mindre fashionabla kvarterskrogen där doften av sorg och misslyckande direkt omsluter ens kropp efter två steg in.

Samtidigt borde ekoxflickorna veta bättre än att uppmuntra till ett våldsamt beteende.

Men amishungdomarna slåss nog också, med grepar och hattar och LSD.

Ekoxen är Blekinges landskapsdjur. Blekinge har inte åstadkommit så himla mycket förutom att en sovjetisk ubåt var där och nosade på 80-talet. Eller om det var en stor minkjävel kanske. Dessutom är väl invånarna i Karlskrona duktiga på att rösta på sd. Nej, det finns nog fan inte många rätt med Blekinge egentligen, förutom ekoxen då.

Grattis Ekis till Veckans djur. Du har lite att jobba med, men det har vi alla. Kram.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Hej! Du är fantastiskt rolig. Nu vet jag det man behöver veta om Ekoxen, och lite till.

Kemimannen sa...

Du har en viktig poäng i det där med att ekoxen borde lära sig om känslor osv. Själv har jag ätit en jävla massa jordgubbar ikväll och tycker nu att det känns lite oroligt i magen. Svårare än så behöver det ju inte vara att prata om sina känslor. Att inte ekoxen kan fatta detta tycker jag är för dåligt.

Hanna sa...

Backhorva.

Anonym sa...

Hej hej på dej. Elisabet heter jag och bor i Karlskrona. Det var även här jag en gång i tiden klättrade ur min moders pärleport så jag är verkligen en äkta Bleking. Förutom äkta så är jag också mycket bra, rejäl, söt och intelligent. Jag menar, någon måste ju komma sig in här och tala emot din åsikt om att Blekingarna inte är mycket att hänga i den berömda julgranen. Däremot måste jag tyvärr erkänna att det inte var Blekinges förtjänst att vi fick ryss-besök. (Jag såg tyvärr inte U-båten personligen men har sett kaptenens mössa i en monter på Marinmuseum när jag var liten. Det var lite spännande och killade i magen). Om du någon gång kommer hit på Eriksgata så ska jag ordna så du får en specialtur ut till Gåsefjärden så kan du få se hur jäkla trångt det är där. Alltså måste vi credda de lite mer än salongsberusade ryska gossarna för den tjusiga navigeringen. Rätt ska ju vara rätt. Och Bulten i Bo var på auktion i Backhorva och Elisabet från Karlskrona gillar din blogg väldigt mycket. Det vara bara det. Tjo!

Erica sa...

Du, det finns faktiskt en sak med Karlskrona som är bra. De har en för jäkla bra glassbar alltså. Inga priser efter kulor där inte, där är det efter smak (3 kulor) som gäller.. En nätt liten strut med 9 glasskulor, inte fel! =P